Säkerhetszoner – Brottsförebyggande framsteg eller rättsstatligt bakslag?

Abstract

This thesis explores the legal implications of introducing so-called security zones in Sweden and analyzes them from a rule of law perspective. These zones allow police to conduct body searches and vehicle inspections without requiring specific criminal suspicion within designated geographic areas. Introduced as part of the Tidö Agreement (Tidöavtalet) and now legislated, security zones aim to combat escalating violence, particularly shootings and bombings linked to organized crime. This legislative shift has sparked extensive debate, as it challenges fundamental principles of the rule of law, individual privacy, and protection against arbitrary interference.

The research question is of significant interest as the legal framework surrounding security zones reflects a shift towards prioritizing crime prevention at the potential expense of procedural safeguards. The primary objective of this thesis is to critically evaluate the arguments in favor of this legal reform and assess its compatibility with the Swedish Constitution, the European Convention on Human Rights, and key legal principles, including the principles of protection and presumption of innocence.

The study primarily uses a legal dogmatic methodology, which involves systematic interpretation of current law through legislative texts, preparatory works, case law, and legal literature. It also includes a comparative element, examining how similar frameworks have functioned in countries like Denmark and the United Kingdom. The findings reveal that while security zones may enhance law enforcement efficiency, they also pose a significant risk to legal certainty, increase the likelihood of discriminatory practices, and may lead to ethnic profiling. Jurisprudence from the European Court of Human Rights emphasizes the importance of clear legal criteria and procedural safeguards to ensure compliance with the right to privacy and protection from body searches.

In conclusion, the current implementation of security zones may undermine public trust in the legal system, particularly among vulnerable populations. To ensure that such measures meet essential legal standards, the thesis advocates for stricter proportionality assessments, greater transparency in decision-making, and accessible judicial oversight. This study underscores the necessity for a cautious and legally sound approach to security policy that does not compromise the fundamental values of democratic rule of law. Security zones are therefore not considered to be following the legal safeguards offered by procedural protection, particularly regarding the principle of protection and the presumption of innocence.

Abstract (Swedish)

Arbetet behandlar införandet av så kallade säkerhetszoner i Sverige och analyserar säkerhetszonerna ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Säkerhetszoner möjliggör för polisen att genomföra kroppsvisitationer och fordonskontroller utan krav på konkret brottsmisstanke inom ett geografiskt avgränsat område. För-slaget om säkerhetszoner återfinns i det så kallade Tidöavtalet och har sedermera lett till lagstiftning med syftet att motverka den eskalerande våldsutvecklingen, särskilt skjutningar och sprängningar kopplade till organiserad brottslighet. Reformen är kontroversiell, då den aktualiserar centrala frågor om rättsstatens gränser, individens integritet och skydd mot godtyckliga ingripanden.

Frågeställningen är intressant eftersom säkerhetszoner representerar en markant förändring i svensk rätt, där brottsprevention får företräde framför vissa processuella rättssäkerhetsgarantier. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska de argument som lagstiftaren har använt för att legitimera utökade polisiära befogenheter och utreda om lagstiftningen är förenlig med svensk grundlag, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, samt centrala straffrättsliga principer såsom skyddsprincipen och oskyldighetspresumtionen.

Analysen genomförs huvudsakligen med hjälp av rättsdogmatisk metod, där gällande rätt undersöks genom lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. Uppsatsen innehåller även ett komparativt inslag, där erfarenheter från bland annat Danmark och Storbritannien används för att belysa potentiella risker och konsekvenser. Resultatet visar att även om säkerhetszonerna kan motiveras utifrån ett effektivitetsperspektiv inom brottsbekämpning, medför åtgärden en ökad risk för rättsosäkra ingripanden, diskriminering och etnisk profilering. Domstolspraxis, särskilt från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, betonar behovet av tydliga kriterier och rättssäkra procedurer för att sådana befogenheter ska vara förenliga med rätten till privatliv samt skyddet mot kroppsvisitation.

Avslutningsvis konstateras att införandet av säkerhetszonerna i sin nuvarande form kan hota tilliten till rättssystemet, särskilt bland redan utsatta grupper. För att säkerställa att lagstiftningen uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet krävs en skärpning av proportionalitetsbedömningen, ökad transparens i beslutsfattandet och möjlighet till rättslig prövning. Studien visar därmed på behovet av en mer restriktiv tillämpning och noggrann uppföljning av lagens konsekvenser för att undvika att rättsstatliga principer åsidosätts i kampen mot brottslighet. Säkerhetszoner anses därmed inte vara i enlighet med de rättssäkerhetsgarantier som det processuella rättsskyddet erbjuder, särskilt sett till skyddsprincipen och oskyldighetspresumtionen.

• author: Neculcea, Isabell
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Security Zones - Crime Prevention Advancement or Rule of Law Setback?
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, säkerhetszoner, kroppsvisitation, rättssäkerhet, förverkligandeprincipen, skyddsprincipen, polisiära befogenheter, tvångsmedel, polislagen, Tidöavtalet, brottsförebyggande arbete, security zones, stop and search, rule of law, proactive policing, criminal justice priniples, presumption of innocence, oskyldighetspresumtionen, skuldpresumtionen, procedural safeguards:crime prevention policy, the presumption of guilt
• language: Swedish
• id: 9188789
• date added to LUP: 2025-06-16 11:09:23
• date last changed: 2025-06-16 11:09:23