Contemporary Challenges in Taxing Remote Digital Business in the Source State – A Case Study of the Sweden–UK Tax Treaty Amid Ongoing OECD and EU Tax Reform Efforts

Abstract

The purpose of this thesis is to examine the proposals to tax the digital econ-omy by introducing a significant economic presence (SEP), significant digital presence (SDP) or a withholding tax. To fully understand the challenges of taxing the digital economy, I use the Sweden-UK tax treaty to provide a concrete example of how digital business is handled in practice. The tax treaty is used as a tool to examine the current international tax system.
The SEP and SDP proposals are similar in establishing a digital permanent establishment (DPE), yet there are differences in the scope of application. The SEP is proposed by the OECD and focuses on the general economic presence in the source state taking into consideration revenue-based, user-based, and digital factors when evaluating a MNE’s operation in the source jurisdiction. There are no proposed thresholds, but examples of which factors that are essential to establish an economic presence. Regarding the SDP, the thesis studies two versions, one proposed by the EU Commission and the other by Hongler & Pistone. Both versions have proposed revenue- and user-thresholds and the EU Commission goes further to include a contract-threshold. The thresholds are alternative, thus it is enough for an MNE to es-tablish a DPE by fulfilling one of the thresholds.
The thesis presents an analysis of the proposals and concludes that the SEP is preferable since it ensures neutrality in international tax law and respects the benefit theory. The SDP creates an undesirable ring-fencing of the digital economy, by only including digital business activities, when the SEP in contrast include all economic business activities. However, there are some issues with the SEP too, such as how user-participation to value creation should be handled and taxed. Additionally, there is uncertainty on how much is required for an enterprise to fulfill the criteria and consequently form a DPE. To ensure legal certainty, the OECD must provide extensive legal guidance for the MNEs and tax authorities.
Furthermore, an alternative solution is the introduction of a withholding tax which can be done either on a stand-alone basis or as a primary collection mechanism. However, this is considered a second-order alternative to imple-menting a new taxing nexus. The withholding tax proposal needs further development by the OECD to be regarded a beneficial alternative, as it is now uncertain what transactions would be covered. The withholding tax’s percent-age is not discussed and there is a risk of judicial double taxation, thus not being favorable for international taxation. Hence, I advise against the withholding tax as a solution to the issues with taxation of the digital economy.
Considering the Sweden-UK tax treaty, I conclude that the current international tax framework is not applicable on the digital economy, since business is carried out remotely and thus not relying on the establishment of a physical presence in the source state. Article 5 of the Sweden-UK tax treaty is based on the OECD Convention and requires a PE to provide taxing rights to the source state.
To conclude, the issues on taxation of the digital economy is complex. There is not an easy solution that is suitable for all business models. The challenge becomes even more complex as it is desirable to achieve a consensus-based solution to avoid a fragmented and de-harmonized international tax law. I conclude that the SEP is the most preferable solution of the proposals, however it remains uncertain whether the international community soon will agree on how to tax the digital economy.

Abstract (Swedish)

Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera förslagen gällande beskattning
av den digitala ekonomin genom införandet av en betydande ekonomisk närvaro (SEP), betydande digital närvaro (SDP) eller införandet av en källskatt.
För att på ett grundligt sätt förstå utmaningarna med beskattning av den digitala ekonomin använder jag det svensk-brittiska skatteavtalet för att ge ett
konkret exempel på hur digital affärsverksamhet hanteras i praktiken. Skatteavtalet används som ett verktyg för att analysera nuvarande gällande rätt.

Nexusen för SEP- alternativt SDP-förslaget är liknande då de etablerar ett
digitalt fast driftställe, men det finns skillnader i tillämpningsområdet. SEP är
föreslaget av OECD och fokuserar på den ekonomiska närvaron i källstaten,
där den lokala skattemyndigheten ska beakta vinstbaserade, användarbaserade och digitala faktorer när de utvärderar huruvida företagets verksamhet
klassificeras som ett digitalt fast driftställe i källstaten. Det förekommer inga
spärregler för när verksamheten anses ha tillräcklig ekonomisk närvaro för att
vara ett fast driftställe. Gällande SDP förekommer två versioner av förslaget
i uppsatsen, dels från EU-kommissionen, dels från Hongler och Pistone. Båda
versionerna har föreslagit vinstbaserade och användarbaserade spärregler,
samt att EU-kommissionen också föreslagit en kontraktsspärr. De olika spärrarna är alternativa vilket innebär att ett företag endast måste uppfylla en spärr
för att anses ha ett digitalt fast driftställe i källstaten.

Uppsatsen presenterar också en analys över förslagen och bedömer att SEP är
det föredragna förslaget eftersom det upprätthåller neutralitetsprincipen i den
internationella skatterätten och respekterar förmånsprincipen. SDP innebär en
särbehandling av den digitala ekonomin eftersom förslaget endast innehåller
digitala företagsverksamheter medan SEP i sin tur innehåller all ekonomisk
verksamhet. Dock förekommer det vissa utmaningar med SEP också såsom
hur användardeltagande i värdeskapandet ska hanteras och beskattas, jämte
oklarheter kring hur mycket som krävs för att ett företag ska uppfylla rekvisiten och därigenom forma ett digitalt driftställe. För att åstadkomma rättssäkerhet i systemet krävs att OECD tillhandahåller utförlig juridisk vägledning
för både företag och skattemyndigheter.

Vidare förekommer en alternativ lösning som innebär introducerandet av en
källskatt som kan ske antingen genom en självständig källskatt eller som en
primär insamlingsmekanism. Dock har en sådan lösning endast ansetts vara
en andrahandslösning bredvid nya regler kring nexus. Förslaget kring källskatten kräver vidare arbete av OECD för att kunna betraktas som ett fördelaktigt alternativ eftersom det är alldeles för oklart vilka transaktioner som
skulle omfattas i dagsläget. Därtill saknas information om hur hög procentsatsen för källskatten skulle vara och det förekommer en risk för internationell
juridisk dubbelbeskattning med en sådan skatt som medför att det inte är fördelaktigt för den internationella skatterätten. Därför avråder jag från att införa en källskatt som lösning på utmaningarna vid beskattning av den digitala ekonomin.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att utmaningarna med beskattning av den
digitala ekonomin är svåra. Det förekommer inte någon enkel lösning som är
fördelaktig för beskattning av samtliga affärsmodeller. Utmaningen blir än
mer komplex då det är eftersträvansvärt att uppnå en internationellt konsensusbaserad lösning för att undvika en fragmenterad och splittrad internationell skatterätt. Vidare konstaterar jag att bland de diskuterade förslagen är SEP det mest fördelaktiga, men det är mycket osäkert huruvida det internationella samfundet i närtid kommer att komma överens om hur den digitala ekonomin ska beskattas.

• author: Lundberg, Anna
• supervisor: Richard Croneberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Tax law, international taxation, permanent establishments, taxing nexus, digital economy, physical presence, remote business, OECD, OECD Convention, tax treaties, international law
• language: English
• id: 9189018
• date added to LUP: 2025-06-05 14:11:29
• date last changed: 2025-06-05 14:11:29