Ett förklätt undantag? - En komparativ analys om anonyma vittnen utifrån den tilltalades rätt till ett effektivt försvar

Abstract

The aim of this essay is to clarify the implications of using anonymous witnesses in Sweden on the accused’s right to an effective defense in criminal proceedings, through a comparative analysis between Denmark, Norway and Finland. Due to the increasing problems of organized crimes, the witnesses are unwilling to participate in the judicial process as their fear of facing repris-als from the person they are testifying against. To increase the effectiveness of the law enforcement, the Swedish law of anonymous witnesses was implemented on January 1, 2025. The right to a fair trial under Article 6 of the European Convention on Human rights is crucial for the right to an effective defense. The article states that everyone is entitled to a fair trial and to be presumed innocent until proved guilty according to law. Furthermore, the article states that everyone charged with a criminal offence has the right to invoke, to question and to cross-examine witnesses, according to the principle of equality of arms. To maintain the principle the European Court of Human Rights has stated the importance that the defense is given the opportunity to question the witnesses and evaluate their credibility.
In year 1996, the European Court of Human rights came up with a pioneering precedent saying that the use of anonymous witnesses does not always conflict with the right to a fair trial. For the exception to be justified, the procedure must be an exceptional measure and be accompanied by compensatory measures to prevent the accused's rights from being restricted more than necessary to achieve the intended purpose. During the comparative analysis, I have concluded that the system is rarely applicable due to only affecting incidental witnesses. There is also no indication that the system would encourage witnesses to come forward or increase the efficiency with which the law enforcement combats organized crime. In the Nordic countries (Denmark, Nor-way and Finland), the conditions for granting a witness anonymity are similar to each other – the witness must be exposed to a risk of serious crimes and the procedure must provide compensation regarding the accused’s entitlement to a fair trial. Furthermore, the measure must be necessary to ensure the safety of the witness. Therefore, a decision to grant anonymity should be the last measure that may come into consideration. Although the laws resemble each other, there are certain differences relative to the Swedish law. In Sweden, only the prosecutor has knowledge of the identity of the witness, witness, the defense attorney does have the right to this knowledge and the public counsel's task is only to monitor questions regarding the rule of law.
In conclusion, the principle of equality of arms is crucial for an effective defense. A legal system that allows anonymous witnesses disrupts the principle and limits the adversarial procedure. Overall, the Swedish legislator seems to have a trivializing perspective on the law, resulting in an unjustifiable restriction of the accused’s rights.

Abstract (Swedish)

Genom en komparativ analys mellan Danmark, Norge och Finland klargör denna uppsats för hur användningen av anonyma vittnen i Sverige påverkar den tilltalades rätt till ett effektivt försvar i brottmål. Den organiserade brottsligheten har medfört att vittnen inte vågar medverka i rättsprocessen på grund av deras rädsla för att bli utsatt för repressalier från den man vittnar mot. I syfte att effektivisera lagföringen och bryta den rådande tystnadskulturen in-fördes möjligheten att vittna anonymt i Sverige den 1 januari 2025.
Rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 EKMR av avgörande betydelse för den tilltalades rätt till ett effektivt försvar. Artikeln föreskriver att var och en som är anklagad för ett brott ska vara berättigad en rättvis rättegång och betraktas som oskyldig fram till dess att domstolen slutligen avgjort saken. Därtill stadgar artikeln den tilltalades rätt att åberopa, förhöra och motförhöra vittnen enligt principen om parternas likställdhet. För att säkerställa att det nationella förfarandet respekterar rättigheten har Europadomstolen, genom sina avgöranden, konstaterat att det är av yttersta vikt att försvaret bereds möjlighet att ställa frågor till vittnet och bedöma dess trovärdighet.
År 1996 kom ett banbrytande prejudikat där Europadomstolen för första gången konstaterade att ett undantag från artikel 6 inte alltid strider mot rätten till en rättvis rättegång. För att ett sådant undantag ska vara berättigat ska för-farandet vara en exceptionell åtgärd och föregås med kompensatoriska åtgärder så att den tilltalades rätt inte inskränks mer än vad som är nödvändigt för att uppnå det avsedda syftet. I den komparativa analysen har jag kommit fram till att användandet av anonyma vittnen är ineffektivt för att bekämpa den organiserade brottsligheten, att det inte främjar att vittnen träder fram i högre grad samt att ett ineffektivt system inte berättigar det undantag som användandet av anonyma vittnen medför. I de nordiska länderna är förutsättningarna för att bevilja ett vittne anonymitet likartade på så vis att det ska föreligga fara för allvarlig brottslighet och att förfarandet inte ska inverka negativt på den tillta-lades försvar. Därtill är det är av vikt att förfarandet är nödvändigt för att erbjuda vittnen ett reellt skydd. Ett beslut om anonymitet ska således vara det sista alternativet som finns att tillgripa, och i första hand föregås med andra skyddsåtgärder. Även om lagstiftningarna i de olika länderna till stor del påminner varandra finns det vissa skillnader som gör Sveriges lagstiftning unik på så vis att det enbart är åklagaren som har kännedom om vittnets identitet, att försvararen inte har rätt till insyn i ärendet och att det offentliga ombudet enbart ska bevaka rättssäkerhetsfrågor.
Slutligen konstaterar jag att principen om parternas likställdhet är av avgörande betydelse för ett effektivt försvar. Användandet av anonyma vittnen medför att likställdheten rubbas och att det kontradiktoriska förfarandet begränsas. Den svenska lagstiftarens syn på användandet är bagatellartad och medför att det effektiva försvaret inskränks på ett otillbörligt sätt.

• author: Hansson, Tilda
• supervisor: My Bergius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: A disguised exception? - A comparative analysis of anonymous witnesses from the perspective of the accused's right to an effective defense
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, anonyma vittnen, tilltalad, försvar, criminal law, anonymous witnesses
• language: Swedish
• id: 9189145
• date added to LUP: 2025-06-05 14:26:48
• date last changed: 2025-06-05 14:26:48