Mellan rätt och verklighet - Om grundläggande behov och mänskliga rättigheter i häkte för personer med fysisk funktionsnedsättning

Abstract

The right to fundamental needs and human rights applies to everyone, regard- less of whether they are deprived of their liberty, have a disability, or are affected by a combination of these circumstances. Although deprivation of liberty may justify certain restrictions, such as limitations on the right to freedom, it should not result in more extensive restrictions on rights than are necessary to achieve the aims of criminal justice. Despite being one of the most intrusive coercive measures, pre-trial detention can be considered necessary for conducting an effective criminal investigation.
Persons with disabilities are a particularly vulnerable group in society in general, and even more so when deprived of their liberty. For individuals with disabilities to receive an equivalent implementation of pre-trial detention as other individuals, the right conditions must be ensured both in theory and in practice. This thesis aims to examine both national and international legal frameworks that are intended to guarantee that persons with physical disabilities have their fundamental needs met within the Swedish remand system. Furthermore, it analyzes how the CRPD is reflected in the Swedish detention system and how this aligns with the right to have one's basic needs met. Finally, the thesis includes a survey conducted with defense attorneys and prison staff, to highlight practical challenges in the encounter with detainees who have physical disabilities.
The Swedish remand system is relatively well-regulated and largely fulfills Sweden’s obligations under the CRPD. Although the thesis shows that there is a lack of specific regulation regarding the treatment of persons with physical disabilities, the primary issues are identified as the practical application of existing rules, the inaccessibility of detention facilities, and insufficient staff knowledge. Particularly prominent are the shortcomings in accessibility and adaptation of detention environments. In this context, the limited applicability of the Discrimination Act is highlighted as especially problematic. Although the Swedish Prison and Probation Service is not covered by the Act’s prohibition against inadequate accessibility, the agency still has an obligation to ensure accessibility in accordance with both the CRPD and national disability policy. The most significant consequence of the Prison and Probation Service not being fully subject to the protections of the Discrimination Act is that individuals' ability to effectively assert their rights is limited. This, in turn, risks rendering those rights as well-intentioned principles that lack real impact in practice.

Abstract (Swedish)

Rätten till grundläggande behov och mänskliga rättigheter gäller alla, obero- ende av ett frihetsberövande, en funktionsnedsättning eller en kombination av dessa omständigheter. Ett frihetsberövande rättfärdigar visserligen inskränk- ning i bl.a. rätten till frihet, men ska inte medföra mer långtgående inskränk- ningar i rättigheter än vad som är nödvändigt för brottsbekämpningens syfte. Trots att häktning är ett av de mest ingripande tvångsmedlen kan det anses nödvändigt för att kunna bedriva en effektiv brottsutredning.
Personer med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp i samhället i allmänhet, och under ett frihetsberövande i synnerhet. För att personer med funktionsnedsättning ska ges likvärdig verkställighet av häktning som andra personer krävs rätt förutsättningar, både i teorin och praktiken. Uppsatsen syf- tar till att undersöka såväl den nationella som internationella regleringen som finns för att garantera personer med fysisk funktionsnedsättning sina grundläggande behov i det svenska häktessystemet. Vidare görs en analys av hur CRPD återspeglas i det svenska häktessystemet samt hur detta förhåller sig till rätten att få sina grundläggande behov tillgodosedda. I uppsatsen genomförs slutligen en enkätundersökning med försvarsadvokater och kriminalvårdspersonal för att belysa de praktiska utmaningarna i mötet med personer med fysisk funktionsnedsättning i häkte.
Det svenska häktessystemet är relativt välreglerat och uppfyller till stor del Sveriges åtagandena enligt CRPD. Trots att uppsatsen visar att det saknas specifik reglering kring omhändertagande av personer med fysisk funktions- nedsättning framhålls den praktiska tillämpningen av befintliga regler, otill- gängliga häkteslokaler samt bristande kunskap hos personal som de främsta problemen. Särskilt framträdande är bristerna i tillgänglighet och anpassning av häkteslokalerna. I detta sammanhang framstår diskrimineringslagens be- gränsade tillämplighet som särskilt problematisk. Även om Kriminalvården inte omfattas av diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet, har myndigheten en skyldighet att säkerställa tillgänglighet i enlighet med såväl CRPD som den nationella funktionshinderspolitiken. Den största konsekvensen av att Kriminalvården inte fullt ut omfattas av diskrimineringslagens skydd anses därför vara att den enskildes möjlighet att effektivt hävda sina rättigheter begränsas. Detta riskerar i sin tur leda till att rättigheter förbli goda principer som saknar reellt genomslag i praktiken.

• author: Sundhall, Evelina
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Between Rights and Reality - On Basic Needs and Human Rights in Pre-Trial Detention for Persons with Physical Disabilities
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Straffprocessrätt, Folkrätt, Funktionsrätt, Mänskliga rättigheter, Grundläggande behov
• language: Swedish
• id: 9189175
• date added to LUP: 2025-06-13 11:37:38
• date last changed: 2025-06-13 11:37:38