Samverkande skadeorsaker i svensk försäkringsrätt

Abstract

When two or more risks cause an injury, question arises in insurance law who should bear the responsibility for the injury. This is particularly the case when one risk is covered by the insurance whereas the other risk is excluded, oth- erwise not covered or covered by another insurance. Through studies of case law and literature, this essay has found that there are three viable solutions. The dominant cause principle establishes liability for the party responsible for the dominant cause. The apportionment principle means that the damage is divided, and each party is liable for a part corresponding to each cause of the loss. Joint and several liability means that the insurance companies are jointly and severally liable for the loss when two insured risks causes a loss.
In Swedish insurance law, there is the strongest support for applying the dom- inant cause approach when dealing with concurrent causes. According to NJA 2024 p. 52 the dominant cause approach should be applied as a starting point. The statement clarifies but also raises the questions when exceptions are to be made. Regarding this, there is room for argument concerning the legal sit- uation. The legal literature may serve as support for these arguments. In the literature certain situations are discussed when it is more sensible to apply the apportionment approach; when the dominant cause is not covered, when it is possible to divide the loss into partial damages, when interests of prevention are actualized or when it is hard to distinguish a dominant cause. The legal support for applying joint and several liability appears to be weak.
The advantages of the dominant cause approach can be that it is easy to apply a solution where it is sufficient to identify a dominant cause. On the other hand, this advantage can also be said to be the downside; it creates a “all or nothing”-solution. The apportionment approach creates a fairer result. How- ever, it can lead to costly investigations if each loss ought to be split up. Re- garding joint and several liability, it is especially favorable to the insured who can claim full compensation from one insurance company. Though it can be questioned whether it is sensible to have a separate solution for cases when two concurrent causes are insured at under two different insurance policies.
It can be noted that the insurance terms can regulate how concurrent causes of damage should be handled. In that case, the terms of the policy take prec- edence over general principles of law. It can be observed that causation clauses concerning the scope of an insurance often require a strong causal link whereas in exclusion clauses, a weak connection between the excluded risk and the damage is sufficient to exclude entitlement to compensation. While an objective-oriented interpretation of the clauses may support one conclu- sion, other interpretive factors may point to a different conclusion.

Abstract (Swedish)

När två eller flera faktorer samverkar till en skada uppstår i försäkringsrätten en fråga om vem som ska bära det ekonomiska ansvaret för skadan. Detta gäller särskilt när en orsak omfattas av försäkringen medan den andra orsaken är undantagen försäkringsskydd, annars faller utanför försäkringen eller om- fattas av en annan försäkring. Uppsatsen har utifrån praxis och litteratur kun- nat identifiera tre lösningar på en sådan situation. Huvudorsaksläran innebär att den part som svarar för den dominerande orsaken ska bära ansvaret för skadan. Fördelningsprincipen innebär att skadan delas upp och parterna får ansvara för den del av skadan som motsvarar respektive skadeorsaks bidrag. Solidariskt ansvar innebär att försäkringsbolagen svarar solidariskt för skadan när två försäkrade risker samverkar till en skada.
Det finns starkast stöd för att tillämpa huvudorsaksläran vid samverkande skadeorsaker i svensk försäkringsrätt. I NJA 2024 s. 52 konstateras att huvud- orsaksläran tillämpas som utgångspunkt i svensk försäkringsrätt. Uttalandet klargör men väcker också frågan vilket utrymme det finns att avvika från ut- gångspunkten. I denna del finns ett visst utrymme för argumentation rörande rättsläget, där litteraturen kan utgöra stöd för argumentationen. I litteraturen diskuteras olika typfall när det är lämpligare att tillämpa en fördelningsprin- cip; när huvudorsaken är en icke-täckt risk, när det är möjligt att dela upp skadan i delskador, när preventionshänsyn gör sig gällande eller när det är svårt att identifiera en huvudorsak. Det rättsliga stödet för att tillämpa solida- riskt ansvar synes vara svagt.
Fördelarna med huvudorsaksläran är att det kan vara enkelt att tillämpa en lösning där det är tillräckligt att identifiera den starkaste orsaken. Detta är emellertid också lösningens nackdel; det skapar en ”allt eller inget”-situation. Fördelningsprincipen skapar då en mer rättvis uppdelning. Det kan dock ge upphov till kostsamma utredningar om varje skada ska delas upp. När det gäller solidariskt ansvar är detta en särskilt förmånlig lösning för försäkrings- tagaren som kan kräva full ersättning från ett försäkringsbolag. Det kan dock ifrågasättas om det är rimligt att tillämpa en egen lösning när det rör sig om två samverkande risker som försäkras hos olika försäkringsbolag.
Det kan konstateras att försäkringsvillkoren kan reglera hur samverkande ska- deorsaker ska hanteras. I så fall gäller villkoren framför de allmänna rätts- principerna. Det kan konstateras att orsakvillkor rörande en försäkrings om- fattning ofta kräver ett starkt orsakssamband medan det i undantagsvillkor räcker med ett svagt samband mellan undantagen risk och skada för att ute- sluta rätt till ersättning. Även om villkorens ordalydelse kan tala för en viss lösning bör det dock konstateras att andra tolkningsfaktorer kan tala för en annan lösning vid en tolkning av försäkringsvillkoret.

• author: Osvald, Hugo
• supervisor: Eva Lindell-Frantz
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Concurrent causes in Swedish insurance law
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: försäkring, kausalitet, avtalstolkning
• language: Swedish
• id: 9189202
• date added to LUP: 2025-06-18 09:06:25
• date last changed: 2025-06-18 09:06:25