Vindkraft utan motvind? - RED III och visionen om en snabb energiomställning i en svensk kontext

Abstract (Swedish)

Sverige har länge haft en hög andel förnybar energi och är ett av de medlemsländer i den Europeiska unionen (EU) som kommit längst i sin energiomställning. För att nå EU:s klimat- och energimål samt hantera ett förändrat geopolitiskt läge har det reviderade Förnybarhetsdirektivet, (RED III) antagits. Direktivet kräver att medlemsstaterna utser så kallade accelerationsområden där tillståndsförfarandena för förnybar energi ska förenklas och påskyndas samt uppställer maximal tidsåtgång för tillståndsförfaranden både inom och utanför accelerationsområden. Syftet med
uppsatsen är att undersöka om svensk rätt är förenlig med RED III:s krav på
accelerationsområden och tillståndsprocesser för förnybar energi som uppställs i artiklarna 15c, 16a och 16b, med särskilt fokus på landbaserad vindkraft. Trots energislagets stora potential i Sverige försvåras utbyggnaden i dagsläget av långa tillståndsförfaranden. Studien fokuserar på om det svenska regelverket möjliggör ett effektivt införande av accelerationsområden och förenklade tillståndsförfaranden i linje med direktivet. För att undersöka detta används en rättsdogmatisk metod för att fastställa gällande rätt, kompletterad av en rättsanalytisk metod för att belysa rättsliga utmaningar och reformbehov med gällande lagstiftning.

Analysen visar att svensk lagstiftning i dagsläget inte uppfyller direktivets krav. Ett väsentligt problem är att svensk lagstiftning saknar ett lämpligt planeringsverktyg för att utse accelerationsområden. Befintliga planeringsinstrument är inte rättsligt bindande vid en tillståndsprövning och det saknas även en struktur för att säkerställa att tidsfristerna för tillståndsprocesserna enligt RED III efterlevs. En central utmaning är den kommunala tillstyrkan som ger kommuner möjlighet att stoppa vindkraftsprojekt utan krav på motivering eller avvägning mot nationella och unionsrättsliga klimat- och energimål. Uppsatsen behandlar även SOU 2024:98, där reformförslag som kan bidra till kortare tillståndsprocesser presenteras. Här konstateras dock att accelerationsområden endast behandlas översiktligt, vilket i
framtiden riskerar att leda till ett splittrat regelverk för prövning inom respektive utanför sådana områden. Vidare analyseras RED III:s möjlighet till undantagsregler från miljöbedömningar för vindkraftsprojekt inom accelerationsområden vilka konstateras stå i konflikt med grundläggande miljörättsliga principer, särskilt försiktighetsprincipen och principen om förebyggande åtgärder. Mot bakgrund av att Sverige redan har en hög andel förnybar energi ifrågasätter uppsatsen om det är rätt väg att frångå etablerat miljöskydd för att uppnå ytterligare utbyggnad.

Sammanfattningsvis behöver flera reformer göras för att möjliggöra ett effektivt genomförande av direktivet. Detta gäller särskilt ett bindande planeringsverktyg, mekanismer för att säkerställa tidsfristerna för tillståndsprocesserna samt hantering av den kommunala tillstyrkan. Även om reformbehovet är tydligt så bör förändringar dock inte ske på bekostnad av miljöskyddet.

Abstract

Sweden has for a long period of time obtained and maintained a high share of
renewable energy and is one of the member states in the European union (EU) that has made the most progress in its energy transition. To meet the EU´s climate and energy targets and address a shifting geopolitical landscape, the EU has adopted the revised Renewable Energy Directive, (RED III). The directive requires member states to designate so-called renewable accelerations areas in which permit-granting procedures for renewable energy projects must be simplified and accelerated, and it sets maximum time limits for permit-granting procedures both within and outside these areas. The purpose of this thesis is to examine whether Swedish law is compatible with RED III’s requirements concerning acceleration areas and permit-granting procedures for renewable energy, specifically the obligations set out in Articles 15c, 16a and 16b, with a particular focus on onshore wind power. Despite the significant potential of this energy source in Sweden, its expansion is hindered by protracted permit-granting procedures. The study focuses on whether the Swedish regulatory framework enables an effective implementation of acceleration areas and
simplified permit-granting procedures in accordance with the directive. To address this, the thesis applies a legal dogmatic method to establish the current legal framework, complemented by a legal analytical method highlighting legal challenges and the need for reform.

The analysis demonstrates that Swedish legislation, in its current form, does not meet the requirements set out in the directive. A major issue is the absence of a suitable planning instrument for the designation of accelerations areas. Existing planning tools are not legally binding in the permit-granting procedure for wind power, and there is no structure in place to ensure compliance with the time limits stipulated by RED III. A central challenge is the municipal veto, which allows municipalities to block wind power projects without justification or any obligation to weigh such decisions against national and EU climate and energy objectives. The thesis also
examines the Swedish Government Official Report SOU 2024:98, which presents
reform proposals that could contribute to shorter permit-granting procedures.
However, it is noted that acceleration areas are only addressed in general terms, which risks resulting in an uncoordinated permit-granting regime within and outside such areas in the future. Furthermore, RED III’
s potential exemptions from environmental assessments for wind power projects within acceleration areas are analysed and found to conflict with fundamental environmental law principles, particularly the precautionary principle and the principle of preventative action. Given Sweden´s already high share of renewable energy, the thesis questions whether it is appropriate to weaken established environmental protection in pursuit of further expansion.

To conclude several reforms should be made to enable an effective transposition of the directive. This includes the development of a binding planning instrument, mechanisms to ensure adherence to time limits for permit-granting procedures, and the management of municipal consent. While the need for reforms are evident, such changes must not be made at the expense of environmental protection.

• author: Wahlén, Moa
• supervisor: Amanda Kron
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Wind power without head-wind? - RED III and the ambition of an accelerated energy transition in a Swedish context
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU:rätt, Energirätt, Miljörätt, RED III
• language: Swedish
• id: 9189236
• date added to LUP: 2025-06-10 09:34:31
• date last changed: 2025-06-10 09:34:31