Ansvar utan klander — En kritisk analys av det svenska straffsystemet utifrån teorin Responsibility Without Blame

Abstract

This paper critically examines the Swedish criminal justice system based on the theory responsibility without blame (RWB). The aim is to contribute to a humane and reconciliation-oriented criminal justice system. RWB holds that individuals should be held responsible for criminal wrongdoing without blame that is condemning and stigmatising, so-called affective blame, which often undermines rehabilitation, reintegration, and reduces re-offending. RWB aims to replace affective blame with forgiving attitudes such as compassion, understanding and respect. Through forgiving attitudes, the criminal justice system can support psychological and moral development of the offender. According to RWB, this benefits not only offenders, but also victims and society at large by reducing the risk of re-offending. The theory does not reject the imposition of consequences, typically negative but not necessarily, as long as they are appropriate to the crime and the context and imposed in proportion to responsibility and blameworthiness, but without the hard treatment or affective blame.

Through a thematic analysis, affective blame is identified in three areas of the Swedish criminal justice system: (1) an excessive focus on the offence itself, (2) the increase in the prison population with poorer humanitarian and rehabilitative measures, and (3) an increasingly punitive approach to juveniles.

A humane and reconciliation-oriented criminal justice system presupposes that responsibility is linked to actual capacity, that the response is aimed at change rather than punishment, and that forgiving attitudes permeate the structures, language, and social norm of the system. An institutional approach characterised by understanding can instead counteract affective blame and promote responsibility, change, and reintegration into society.

According to the RWB, a forgiving attitude is compatible with a democratic rule of law. A punishment system in a democratic rule of law should not place responsibility unilaterally on the individual but must recognise the structural responsibility society bears for the unequal living conditions in society. If the punitive system is characterised by affective blame, it risks reinforcing inequality and the state loses its moral right to blame even if the formal legal authority remains. Such a system lacks both justice and humanity.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats granskar kritiskt det svenska straffsystemet utifrån teorin responsibility without blame (RWB). Syftet är att bidra till ett humant och försoningsinriktat straffsystem. Utgångspunkten i teorin RWB är att hålla människor ansvariga för brott utan klander som är fördömande och stigmatiserande, så kallat affektivt klander, vilket ofta motverkar rehabilitering, återanpassning och minskad brottslighet. RWB syftar till att ersätta affektivt klander med förlåtande attityder, såsom medkänsla, förståelse och respekt. Genom förlåtande attityder kan straffsystemet stödja psykologisk och moralisk utveckling hos gärningspersonen. Enligt RWB gynnar detta inte enbart gärningspersoner, utan även brottsoffer och samhället i stort genom att minska risken för återfall. Samtidigt kan straff omformuleras som konsekvenser, ofta negativa men inte nödvändigtvis, så länge de är seriösa och proportionerliga i förhållande till brottet och dess kontext. Dessa konsekvenser tilldelas på grund av och i proportion till ansvar och klandervärdhet, men utan den hårda behandlingen och affektivt klander.

Genom en tematiskt uppbyggd analys identifieras affektivt klander i tre delar av det svenska straffsystemet: (1) ett för stort fokus på själva gärningen, (2) ökningen av fängelsepopulationen med sämre humanitära och rehabiliterande åtgärder, och (3), den repressiva kriminalpolitiken gentemot barn och unga lagöverträdare.
Ett humant och försoningsinriktat straffsystem förutsätter att ansvar anknyts till faktisk förmåga, att reaktionen syftar till förändring snarare än bestraffning och att förlåtande attityder genomsyrar systemets strukturer, språkbruk och samhälleliga normer. En institutionell hållning präglad av förståelse kan istället motverkar affektivt klander och främjar ansvarstagande, förändring och återanpassning till samhället.

Enligt RWB är en förlåtande hållning förenlig med en demokratisk rättstat. Ett straffsystem i en demokratisk rättsstat bör inte ensidigt lägga ansvaret på individen, utan måste erkänna det strukturella ansvaret samhället bär för de ojämlika livsvillkoren i samhället. Om straffsystemet präglas av affektivt klander riskerar det leda till att förstärka ojämlikhet och staten förlorar sin moraliska rätt att klandra även om den formella rätten består. Ett sådant straffsystem är varken rättvist eller humant.

• author: Svensson, Linnéa
• supervisor: Tova Bennet
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Responsibility Without Blame: A Critical Analysis of the Swedish Criminal Justice System
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, straffsystem, klander, ansvar, förlåtelse, försoning, medkänsla, respekt, nyansering, förståelse, framåtblickande, empati, attityder, känslor, affektivt klander, skuldbeläggning, konstruktiva attityder, destruktiva attityder, stigmatisering, fördömande, hämnd, vedergällning, förbättring
• language: Swedish
• id: 9189264
• date added to LUP: 2025-06-23 11:26:01
• date last changed: 2025-06-23 11:26:01