Förverkande av vinster från brott - en analys av självständigt förverkande

Abstract (Swedish)

Denna uppsats har som syfte att undersöka lagstiftningen kring den nya förverkandeformen självständigt förverkande och dess samspel med de andra förverkandeformerna för att komma åt vinster från brottslighet, nämligen utvidgat förverkande och förverkande av brottsvinster. Undersökningen granskar även de tidiga avgörandena gällande självständigt förverkande som kommit in från tingsrätter och hovrätter. Frågeställningen för denna uppsats är följande:
• Hur ser samspelet ut mellan utvidgat förverkande, förverkande av brottsvinster och självständigt förverkande?
- Hur skiljer sig beviskraven åt mellan dessa tre metoder?
- Finns det några skillnader i vilken sorts egendom som kan omhändertas med de olika metoderna?
• Har självständigt förverkande än så länge uppfyllt de målsättningar som presenterades av lagstiftarna?
För den första frågeställningen har en rättsdogmatisk metod använts för att ta reda på vad gällande rätt är kring förverkande i allmänhet och även hur den nya förverkandeformen självständigt förverkande fungerar. För den andra frågeställningen har en mer kritisk rättdogmatisk metod använts för att granska och analysera de domar som än så länge kommit in. Undersökningen har en snäv avgränsning och det finns många aspekter inom förverkande som inte tas upp. Uppsatsen fokuserar endast på förverkande av vinster av brottslighet och inte förverkande av narkotika eller hjälpmedel för brott. Vidare diskuteras inte processuella eller förfarande frågor i uppsatsen.
I uppsatsens andra kapitel diskuteras beviskrav och rekvisit för utvidgat förverkande och förverkande av brottsvinster, alltså de förverkandeformer som fanns sedan tidigare. Kapitel tre går över till att diskutera självständigt förverkande. I detta kapitel presenteras rekvisiten och beviskravet för självständigt förverkande, men även lagstiftarens utgångspunkter med förverkandeformen och de tydliga skillnaderna jämfört med de tidigare förverkandeformerna. Det fjärde kapitlet går över till att granska och undersöka de tidigaste domarna om självständigt förverkande. De viktigaste i kapitel tre och fyra är att beviskravet är lågt, förverkandeformen kräver inte ett förverkandeutlösandebrott och att självständigt förverkande har en större personkrets som tillåter förverkande från närstående och andra som tagit del av vinsterna från brottsligheten.
Under analysen i kapitel fem diskuteras det att självständigt förverkandes lägre beviskrav och frånvaro av förverkandeutlösande brott innebär att metoden bör vara mer effektiv och potent än de tidigare förverkandeformerna, detta bekräftas i domarna. De olika förverkandeformerna kan kombineras i samma stämning. Gällande beviskrav och rekvisit är självständigt förverkande och utvidgat förverkande någorlunda lika, men med vissa tydliga skillnader. Slutsatsen i kapitel sex är att självständigt förverkande utifrån domarna är effektivt, men att bristen på prejudikat gör det svårt att dra långsiktiga slutsatser. Det finns även vissa tillkortakommanden som möjligtvis kommer lösas med tiden.

Abstract

The purpose of this thesis is to examine the legal framework surrounding the newly introduced civil forfeiture and it´s interplay with the already existing forms of criminal forfeiture in Sweden, namely extended forfeiture, and forfeiture of criminal profits. The essay also reviews the earliest judgements regarding civil forfeiture from district courts and courts of appeal. The questions of this thesis are:
• What is the interplay between extended forfeiture, forfeiture of criminal proceeds and civil forfeiture?
- In what ways does the evidentiary requirement varies between these three methods?
- Are there differences in what kinds of property that can be forfeited?
• Has civil forfeiture thus far fulfilled the requirements set by the lawmakers?
To answer the first question, the legal dogmatic method is used to determine the what the established law is regarding criminal forfeiture in general and how the newly established civil forfeiture works. For the second question, a more critical legal dogmatic method is used to analyse and review the judgments that has come in so far. The essay has a narrow scope, and many aspects of forfeiture are not discussed. The main focus of the thesis is forfeiture of profits from crime. Forfeiture of narcotics, instrumentality of an offence and questions regarding judicial procedure and forfeiture proceedings are not part of the essay.
Chapter two discusses the evidentiary requirements and legal criteria for extended forfeiture and forfeiture of criminal proceeds. Chapter three shifts focus to civil forfeiture. This chapter presents the legal criteria and evidentiary requirements for civil forfeiture, the intent of the legislature and the most notable differences compared to other forms of forfeiture. Chapter four critically reviews and analyses the earliest court rulings involving civil forfeiture. The key findings in chapter three and four are the evidentiary requirements are lower, civil forfeiture does now require a conviction to be used, which means that it can be used against a wider range of people, allowing criminal profits to be forfeited from relatives and other people that benefit from the crimes of the criminal.
The fifth chapter offers and analytical discussion on whether civil forfeiture with its lower evidentiary requirements and lack of a criminal conviction requirements should allow the method to be more effective than earlier forms of forfeiture. This is also confirmed by the rulings. The different kinds of forfeiture can be combined within the same legal proceedings. The evidentiary requirements for extended forfeiture and civil forfeiture are somewhat similar to each other. The conclusion in chapter six is that the new civil forfeiture is quite effective, based on the current case law. However, the lack of rulings from the Supreme Court makes it difficult to draw definitive long-term conclusions. Some shortcomings are identified but may address themselves over time.

• author: Lithner, Samuel
• supervisor: My Bergius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Forfeiture of criminal proceeds - an analysis of civil forfeiture in Sweden
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, förverkande, självständigt förverkande
• language: Swedish
• id: 9189271
• date added to LUP: 2025-06-16 11:34:28
• date last changed: 2025-06-16 11:34:28