Lönefordringar vid företagsrekonstruktion - en analys av skuldnedskrivningens inverkan på arbetstagares fordringar, med särskilt fokus på uppsägningslön.

Abstract

Swedish insolvency law provides two procedures for companies that are no longer able to meet their financial obligations. One of these is corporate reorganisation. During such proceedings, employees of the insolvent company are often significantly affected, particularly when salaries and other compensation can no longer be paid. It is not uncommon for employees to be dismissed, and in some cases, released from work duties. The proper handling of employee wages in these situations is not always clear-cut.
The purpose of this thesis is to examine how employees’ claims for termination pay are treated in corporate reorganisations when the employment relationship has ended, with particular focus on situations where the court approves a debt write-down of the debtor’s liabilities. The aim is to determine the legal position as accurately as possible and to identify situations where employees may lose their entitlement to termination pay or where such a risk exists. The thesis investigates the so-called “critical date,” which is key to determining when a claim arises and thus whether it should be included in the debt settlement. In addition, the relationship between employer and employee in Swedish labour law is analysed, along with how the balance of power between them can influence outcomes in insolvency-related contexts. Against this background, the thesis addresses the following questions: (i) What is the significance of the critical date for wage claims in corporate reorganisations? (ii) Can an employer unilaterally place an employee on garden leave during the notice period and thereby subject the termination pay to a debt settlement? (iii) Should employee claims be given special treatment in debt settlements to restore the balance of power between employer and employee?
The thesis concludes that the critical date is a decisive reference point in determining when a claim arises within the framework of a reorganisation procedure. Whether a claim is included in a debt settlement and subject to write-down is assessed in relation to this date. It is found that the assessment of employees’ claims for termination pay, particularly in cases of garden leave, hinges on whether any actual work was performed after the critical date. The analysis shows that wage claims based on contracts entered into before the critical date, but where work was performed after that point, may be excluded from the settlement. Conversely, claims based solely on the employment contract, without any work performed, are considered unsecured and may be written down. Criticism is aimed at how this assessment can affect the power balance in the employment relationship, since employers may place employees on garden leave without their consent. The thesis therefore proposes potential measures to safeguard employees’ financial position during corporate reorganisations.

Abstract (Swedish)

Den svenska insolvensrätten har två tillvägagångssätt för företag som inte längre kan betala sina skulder, ett av dessa förfaranden är att bolaget blir föremål för företagsrekonstruktion. I samband med företagsrekonstruktioner drabbas inte minst arbetstagare som arbetar hos konkursgäldenären när deras lön och annan ersättning inte längre kan betalas ut. Inte sällan blir arbetstagarna uppsagda och ibland arbetsbefriade. Hur arbetstagarnas lön ska hanteras i dessa situationer är inte alltid helt självklart.
Syftet med uppsatsen är att utreda hur arbetstagares fordran på uppsägningslön hanteras i företagsrekonstruktioner när arbetstagare skilts från tjänsten, med särskilt fokus på situationen när domstolen beslutar om skuldnedskrivning av gäldenärens skulder. Utredningen strävar således efter att så långt som möjligt fastställa rättsläget och redogöra för i vilka situationer arbetstagares uppsägningslön kan utebli eller när det finns en risk för detta. I uppsatsen utreds den kritiska tidpunkten som relaterar till fordrans uppkomst vilket har betydelse för om skulden ska ingå i en skulduppgörelse. Därutöver utreds förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagare i svensk arbetsrätt och hur maktbalansen dem emellan kan få konsekvenser i insolvensrättsliga situationer. Mot bakgrund av det anförda ämnar uppsatsen att besvara följande frågeställningar: i. Vilken betydelse har principen om den kritiska tidpunkten för lönefordringar vid företagsrekonstruktioner? ii. Kan arbetsgivaren besluta om arbetsbefrielse under uppsägningstiden, utan arbetstagarens samtycke, och därmed låta fordran på uppsägningslön ingå i skulduppgörelsen? iii. Bör arbetstagares fordringar särbehandlas vid en skulduppgörelse för att harmonisera maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare?
I uppsatsen dras slutsatsen att den så kallade kritiska tidpunkten utgör en avgörande utgångspunkt för att fastställa när en fordran anses ha uppkommit inom ramen för ett rekonstruktionsförfarande. Det är i förhållande till denna tidpunkt som det avgörs huruvida en fordran ska omfattas av en skulduppgörelse och därmed skrivas ned. Det konstateras att bedömningen om arbetstagares fordringar på uppsägningslön, i samband med arbetsbefrielse, utgår från om något faktiskt arbete utförts efter den kritiska tidpunkten. Framställningen visar att lönefordran som grundar sig på ett avtal ingånget före den kritiska tidpunkten, men där arbetstagaren har arbetat efter denna tidpunkt, kan undantas från skulduppgörelsen. Däremot betraktas fordringar som endast grundar sig på anställningsavtalet, utan att arbete utförts, som oprioriterade och därmed möjliga att skriva ned för gäldenären. Kritik riktas mot hur bedömningen kan påverka maktbalansen i anställningsförhållandet eftersom arbetsbefrielse kan ske utan arbetstagarens samtycke. Därför föreslås möjliga åtgärder för att skydda arbetstagarens ekonomiska situation vid företagsrekonstruktioner.

• author: Rosell, Johanna
• supervisor: Birgitta Nyström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Wage claims in corporate restructuring - an analysis of the effects of debt reduction on employee claims, with particular emphasis on termination pay.
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbetsrätt, Obeståndsrätt
• language: Swedish
• id: 9189312
• date added to LUP: 2025-06-16 11:34:15
• date last changed: 2025-06-16 11:34:15