Utreseförbudet i LVU- En kritisk analys av 31 a § LVU

Abstract (Swedish)

Uppsatsens syfte är att undersöka om utreseförbudet i 31 a § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) uppfyller sin skyddsfunktion. Undersökningen görs främst med stöd i förarbeten, rapporter om ämnet från Jämställdhetsmyndigheten och med avgöranden från olika förvaltnings- och kammarrätter utifrån en rättsdogmatisk och kritisk rättsdogmatisk metod.
Uppsatsen redogör för den rättsliga bakgrunden till 31 a § LVU. Bestämmelsen finns för att stärka skyddet för barn som utsätts för eller utsätter sig själva för skadliga utlandsvistelser. Utreseförbudet utvidgades i juni 2024 till att omfatta alla barn vars utveckling eller hälsa kan skadas utomlands, till skillnad från det tidigare utreseförbudet som endast omfattade barn som fördes utomlands i syfte att ingå äktenskap eller könsstympas. Utreseförbudet används ofta med andra insatser i LVU.
Därefter utreds utreseförbudet i praktiken. Ett utreseförbud innebär bland annat att barnets pass återkallas och spärrmarkeras i ett system som används av de länder som ingår i Schengenområdet. Det finns däremot brister i utreseförbudet och det går att kringgå. Sverige kan inte återkalla utländska pass vilket blir en svaghet, särskilt eftersom många bortföranden har en internationell koppling. Det finns också flera situationer då barn försvunnit trots ett utreseförbud eller varit försvunna innan frågan tagits upp i förvaltningsrätten.
I uppsatsens avslutande analys konstateras att det skydd som utreseförbudet erbjuder är svagt, bland annat till följd av att det går att kringgå. Det konstateras även att utreseförbudet har ett snävt skyddssyfte. Förarbetena fokuserar främst på skadliga utlandsvistelser kopplade till hedersförtryck och det finns fler situationer än vad förarbetena lyfter där utreseförbudet kan bli aktuellt. Därmed är det oklart om lagstiftaren ämnade att utreseförbudet skulle tillämpas i alla situationer som det ska enligt 31 a § LVU. Att förarbetena inte ger exempel på alla situationer som kan komma att omfattas av 31 a § LVU är problematiskt då det kan resultera i att barn som ska skyddas av bestämmelsen inte gör det. Fler situationer där ett utreseförbud enligt 31 a § LVU kan bli aktuellt borde även ha beaktats i proportionalitetsbedömningen, särskilt då utreseförbudet innebär en inskränkning av barnets rörelsefrihet.
Utreseförbudet fyller en viktig funktion för att skydda barn mot skadliga utlandsvistelser, men behöver stärkas för att uppfylla sin skyddsfunktion.

Abstract

The thesis examines if the travel ban found in section 31 a of The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (1990:52) (LVU in Swedish) fulfils its protective function. The thesis relies mainly on legislative history, reports from the Swedish Gender Equality Agency and decisions made by administrative courts and administrative courts of appeal. The research question is answered using a legal dogmatic method and a critical legal dogmatic method.
The thesis describes the legal background of section 31 a LVU. The provision exists to improve the level of protection for children subjected to, or subjecting themselves to harmful stays abroad. As of June 2024, the scope was expanded to cover any child whose health or development may be harmed abroad. Before, only children who were brought abroad with the aim of getting married or subjected to genital mutilation were included in the legislation. The travel ban is often used alongside other interventions from social services.
The practical effects of the travel ban are then discussed. For instance, a travel ban result in the child’s passport getting revoked and in an alert in the system used by the countries that are part of the Schengen area. However, the travel ban has flaws and is possible to bypass. Swedish public authorities are not able to revoke foreign passports. This makes the travel ban more limited, especially considering many abductions have an international connection. There are documented cases where children have been taken abroad despite the travel ban or before a court hearing could take place.
In the closing analysis it is established that the protection provided by the travel ban is insufficient, in part because it is possible to bypass. Moreover, the legislative proposals appear focused on harmful stays abroad connected to honour-based violence and oppression, despite the law’s now broader scope. For the legislative proposals to not focus on the entirety of children that could be subjected to a travel ban is problematic, since it can result in inconsistent application and fewer children being protected by the provision. The full range of scenarios covered by section 31 a LVU should have been discussed during the proportionality assessment. Especially since the travel ban constitutes a violation of the child’s freedom of movement.
In conclusion, while the travel ban is important to protect children from harmful stays abroad, it requires strengthening to fulfil its protective function.

• author: Lundborg, Helga
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt
• language: Swedish
• id: 9189683
• date added to LUP: 2025-06-23 13:10:43
• date last changed: 2025-06-23 13:10:43