Ett alltför försiktigt borgenärsskydd? – En analys av försiktighetsregeln och dess syften i ljuset av Högsta domstolens praxis

Abstract (Swedish)

Försiktighetsregeln enligt 17 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) tillämpas vid värdeöverföringar från aktiebolag. Regeln ställer upp en begränsning för när en värdeöverföring får genomföras. Den måste vara försvarlig. Försvarlighetsbedömningen utgår från bolagets ekonomiska ställning. Försiktighetsregeln har varit omdiskuterad inom juridisk litteratur utifrån dess syften, praktiska tillämpning och betydelse. Vid tillämpning av försiktighetsregeln ska styrelsen upprätta ett motiverat yttrande beträffande försvarligheten enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen. Kravet på yttrandets omfattning varierar utifrån en enskild bedömning, men måste alltid vara motiverat.

Inom ramen för uppsatsen undersöks och analyseras frågor utifrån en rättsdogmatisk metod gällande balansen mellan borgenärsskydd och aktieägarintresse utifrån försiktighetsregeln samt dess förhållande till styrelsens yttrande. Försiktighetsregelns syften i ljuset av Högsta domstolens uttalanden i mål T 5171–23 ”Four Gardens” utgör fokus för uppsatsen. En kritiskt inriktad rättsdogmatik används för att bedöma och relatera avgörandet till rättsläget.

Analysen visar att försiktighetsregelns syften är dels borgenärsskydd, dels dess utformning som generalklausul. Regeln riskerar emellertid att bidra till tillämpningssvårigheter eftersom den är allmänt hållen. Vidare fastslås att styrelsens motiverade yttrande spelar stor roll i förhållande till försiktighetsregeln. Framför allt lyfts återhållsamhet vid tillämpning i efterhand och styrelsens möjlighet till ett minimerat yttrande som särskilt problematiskt i förhållande till regelns syften.

Uppsatsens slutsatser är att försiktighetsregeln och styrelsens motiverade yttrande utgör centrala delar av borgenärsskyddet. Därtill att Högsta domstolens dom ger indikationer på att regeln är svårtillämpad i det praktiska rättslivet. Det konstateras att rättsläget är något klarare vad gäller regelns tillämpning, men att frågor avseende dess faktiska betydelse som borgenärsskydd kvarstår.

Abstract

The precautionary rule according to Chapter 17, Section 3 of the Swedish Companies Act (2005:551) is applied to value transfers from limited companies. The rule sets a limit for when a value transfer may be carried out. It must be justifiable. The assessment of justifiability is based on the company's financial position. The rule has been debated within legal doctrine based on its purposes, practical application and significance. When applying the precautionary rule, the board of directors must prepare a reasoned opinion regarding justifiability according to Chapter 18, Section 4 of the Swedish Companies Act. The requirement for the scope of the opinion varies based on an individual assessment but must always be justified.

Within the framework of the thesis, questions regarding the balance between creditor protection and shareholder interest based on the precautionary rule and its relationship to the board of directors' opinion are examined and analyzed based on a legal-dogmatic method. The purposes of the precautionary rule in the light of the Supreme Court's statements in case T 5171–23 "Four Gardens" are the focus of the essay. A critically oriented legal dogmatic is used to assess and relate the ruling to the legal situation.

The analysis shows that the purposes of the precautionary rule are creditor protection and its design as a general clause. However, there is a risk that the rule is contributing to application difficulties because of its general form. It is further established that the board's reasoned opinion plays a major role in relation to the precautionary rule. In particular, restraint in retrospective application and the board's possibility of a minimized opinion are highlighted as particularly problematic in relation to the rule’s purposes.

The essay’s conclusions are that the precautionary rule and the board's reasoned opinion constitute central parts of creditor protection. In addition, the Supreme Court's judgment provides indications that the rule is difficult to apply in practical legal life. It is noted that the legal situation is somewhat clearer regarding the application of the rule, but that questions regarding its actual significance as creditor protection remain.

• author: Larsvi, Linnea
• supervisor: David Dryselius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Associationsrätt, Aktiebolag, Borgenärsskydd, Kapitalskydd, Motiverat yttrande, Vinstutdelning, Värdeöverföring
• language: Swedish
• id: 9190000
• date added to LUP: 2025-06-23 13:08:56
• date last changed: 2025-06-23 13:08:56