Tala är guld - En komparativ studie om artikel 12 barnkonventionen i vårdnadsrelaterade tvister i svensk och norsk rätt
(2025) LAGF03 20251Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsens syfte är att undersöka hur artikel 12 barnkonventionen om barnets rätt att komma till tals kommer till uttryck i svensk och norsk lagstiftning gällande vårdnadstvister. En grundläggande princip i svensk och norsk rätt är att den som har ett legitimt intresse i en tvistefråga också ska ha talerätt i densamma. Då barnets framtid kommer påverkas av utgången i dessa tvister är det av intresse att undersöka barnets delaktighet i dessa tvister. Länderna har på detta område till viss del valt olika tillvägagångssätt för att uppfylla barnkonventionens krav, vilket gör det intressant att undersöka. För att besvara frågeställningen används dels en rättsdogmatisk metod, dels en komparativ metod. Diskussionen som förs har ett komparativ och... (More)
- Uppsatsens syfte är att undersöka hur artikel 12 barnkonventionen om barnets rätt att komma till tals kommer till uttryck i svensk och norsk lagstiftning gällande vårdnadstvister. En grundläggande princip i svensk och norsk rätt är att den som har ett legitimt intresse i en tvistefråga också ska ha talerätt i densamma. Då barnets framtid kommer påverkas av utgången i dessa tvister är det av intresse att undersöka barnets delaktighet i dessa tvister. Länderna har på detta område till viss del valt olika tillvägagångssätt för att uppfylla barnkonventionens krav, vilket gör det intressant att undersöka. För att besvara frågeställningen används dels en rättsdogmatisk metod, dels en komparativ metod. Diskussionen som förs har ett komparativ och kritiskt perspektiv mot bakgrund av ändamålen i artikel 12 barnkonventionen. Barnets rätt att bli hörd är starkt sammankopplad med principen om barnets bästa som stadgas i artikel 3.1 barnkonventionen. Inte minst märks detta i vårdnadstvister där det yttersta målet är att säkerställa att beslutet är för
barnets bästa. Några tydliga skillnader mellan ländernas lagstiftningar är exempelvis att det i den svenska regleringen inte finns några angivna åldersgränser kopplade till rätten att komma till tals och att det i Norge finns en viss möjlighet för barnet att få ett biträde tillförordnat. Det konstateras att båda ländernas lagstiftningar har tydliga kopplingar till artikel 3.1 och 12 barnkonventionen och att länderna får anses uppfylla de grundläggande krav som följer av artiklarna. En ändamålstolkning av artikel 12 barnkonventionen resulterar däremot i att rättighetens innebörd vidgas och att det då också handlar om hur barnets delaktighet kan bli säker och meningsfull. Exempelvis blir en viktig faktor för att delaktigheten ska bli meningsfull att barnet får adekvat information om sakfrågan och processen som sådan. Det förs även en diskussion om hur barnets rätt att komma till tals påverkas av möjligheten att tillförordnas ett biträde samt hur en eventuell talerätt skulle påverka uppfyllandet av artikel 12 barnkonventionen. (Less) - Abstract
- The aim of this thesis is to examine how Article 12 UN Convention on the Rights of the Child (CRC), is reflected in Swedish and Norwegian legislation concerning custody, residence and contact disputes. A fundamental principle in both Swedish and Norwegian law is that a person with a legitimate interest in a legal dispute should also have a right to litigate in the matter. It is of particular interest to explore the child´s participation in these proceedings since the outcome will directly affect the child´s future but children have no right to litigate in such disputes. The two countries have taken somewhat different approaches to meeting the requirements of Article 12 CRC in this area, which makes a comparative analysis both relevant and... (More)
- The aim of this thesis is to examine how Article 12 UN Convention on the Rights of the Child (CRC), is reflected in Swedish and Norwegian legislation concerning custody, residence and contact disputes. A fundamental principle in both Swedish and Norwegian law is that a person with a legitimate interest in a legal dispute should also have a right to litigate in the matter. It is of particular interest to explore the child´s participation in these proceedings since the outcome will directly affect the child´s future but children have no right to litigate in such disputes. The two countries have taken somewhat different approaches to meeting the requirements of Article 12 CRC in this area, which makes a comparative analysis both relevant and worthwhile. In order to answer the research question, both a legal dogmatic and a
comparative method are applied. The discussion is framed through a comparative and a critical perspective, with reference to the objectives underlying Article 12 CRC. The child´s right to be heard is closely linked to the principle of the best interests of the child stated in Article 3.1 CRC. This connection is particularly evident in custody disputes, where the ultimate aim is to ensure that the decision taken is in the best interest of the child. Some notable differences between the national legal frameworks include that Swedish legislation does not specify any age thresholds concerning the right to be heard, whereas Norwegian law allows for the appointment of a representative for the child. It is concluded that both countries’ legal frameworks show clear connections to Article 3.1 and 12 CRC. However, a teleological interpretation of Article 12 CRC broadens the scope of the right and places greater emphasis on how the child´s participation can be made secure and meaningful. For instance, providing the child with adequate information regarding both the substantive issues and the legal process is essential to ensuring that participation is effective. The thesis also discusses how the child´s right to be heard is influenced by the possibility of appointing a representative, and how granting the child a right to litigate could impact the fulfilment of Article 12 CRC. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9190175
- author
- Lindström, Märtha LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Komparativ rätt (en. comparative law), familjerätt, barnkonventionen, vårdnadstvister
- language
- Swedish
- id
- 9190175
- date added to LUP
- 2025-06-23 13:10:00
- date last changed
- 2025-06-23 13:10:00
@misc{9190175,
abstract = {{The aim of this thesis is to examine how Article 12 UN Convention on the Rights of the Child (CRC), is reflected in Swedish and Norwegian legislation concerning custody, residence and contact disputes. A fundamental principle in both Swedish and Norwegian law is that a person with a legitimate interest in a legal dispute should also have a right to litigate in the matter. It is of particular interest to explore the child´s participation in these proceedings since the outcome will directly affect the child´s future but children have no right to litigate in such disputes. The two countries have taken somewhat different approaches to meeting the requirements of Article 12 CRC in this area, which makes a comparative analysis both relevant and worthwhile. In order to answer the research question, both a legal dogmatic and a
comparative method are applied. The discussion is framed through a comparative and a critical perspective, with reference to the objectives underlying Article 12 CRC. The child´s right to be heard is closely linked to the principle of the best interests of the child stated in Article 3.1 CRC. This connection is particularly evident in custody disputes, where the ultimate aim is to ensure that the decision taken is in the best interest of the child. Some notable differences between the national legal frameworks include that Swedish legislation does not specify any age thresholds concerning the right to be heard, whereas Norwegian law allows for the appointment of a representative for the child. It is concluded that both countries’ legal frameworks show clear connections to Article 3.1 and 12 CRC. However, a teleological interpretation of Article 12 CRC broadens the scope of the right and places greater emphasis on how the child´s participation can be made secure and meaningful. For instance, providing the child with adequate information regarding both the substantive issues and the legal process is essential to ensuring that participation is effective. The thesis also discusses how the child´s right to be heard is influenced by the possibility of appointing a representative, and how granting the child a right to litigate could impact the fulfilment of Article 12 CRC.}},
author = {{Lindström, Märtha}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tala är guld - En komparativ studie om artikel 12 barnkonventionen i vårdnadsrelaterade tvister i svensk och norsk rätt}},
year = {{2025}},
}