The Path Towards Climate Justice An Examination of the Advisory Opinion on State Obligations in Respect of Climate Change

Abstract (Swedish)

Begäran om ett rådgivande yttrande rörande staters skyldigheter i förhållande till klimatförändringar utgör ett rättsligt vägskäl i en tid av tilltagande klimatrelaterad orättvisa. I takt med att den globala medeltemperaturen fortsätter att stiga, har ett rådgivande yttrande från Internationella domstolen potential att klargöra frågor rörande den rättsliga ramen för internationell miljörätt, de skyldigheter som vilar på denna ram, samt de rättsliga konsekvenser som kan följa vid underlåtenhet att uppfylla dessa skyldigheter.
En analys av inkomna skriftliga yttranden blottlägger en tydlig uppdelning inom det internationella samfundet. Utvecklade länder tenderar att inskränka tillämpliga regler avseende miljöpåverkan genom att hävda att klimatregimen utgör lex specialis, eller genom att – även om de erkänner andra internationella rättsreglers relevans – framhålla Parisavtalet som den huvudsakliga rättskällan för klimatrelaterade skyldigheter och ledande för tolkningen av övriga regel-verk. Vissa hävdar dessutom att klimatavtalen inte medför några bindande skyldigheter att vidta konkreta åtgärder för utsläppsminskning eller klimatan-passning, och förringar även skyldigheten att bistå utvecklingsländer.
Motsatt uppfattning framförs av utvecklingsländer, inclusive ö-nationer, vilka gör gällande att klimatregimen visserligen är central för fastställandet av relevanta skyldigheter, men att flera rättskällor samtidigt reglerar staters ansvar i klimatfrågor. Bland dessa återfinns bland annat principen om tillbörlig aktsamhet (due diligence), skyldigheten att förhindra att klimatförändringar kränker mänskliga rättigheter, samt förpliktelsen att förebygga betydande gränsöverskridande skador genom växthusgasutsläpp.
En liknande skiljelinje kan iakttas avseende rättsliga följder och tolkningen av vad som konstituerar ett åsidosättande av rättsliga förpliktelser. Stora utsläppsnationer lyfter fram osäkerheten kring orsakssamband, bristande klarhet i normernas räckvidd, samt otillräckligt utvecklade kriterier för att utlösa rättsliga konsekvenser. De stater som redan påverkas av klimatförändringarnas effekter avvisar dock denna hållning. De menar att klimatförstörande beteenden – såsom underlåtenhet att minska växthusgasutsläpp eller statliga subventioner till fossila bränslen – ger upphov till rättsliga konsekvenser enligt internationell rätt, vilket i sin tur aktualiserar sekundära skyldigheter såsom upphörande, icke-upprepning samt gottgörelse.

Abstract

The request for an advisory opinion regarding states' obligations related to climate change represents a landmark case amid increasing climate injustice. With the world's temperature slowly on the rise, an advisory opinion from the ICJ has the potential to clarify issues regarding the legal framework of IEL, obligations under that framework, and the potential legal consequences of non-compliance with those obligations. Analysing written statements reveals two camps in the international community. Developed countries narrow the applicable rules on environmental impact, claiming the climate regime is lex specialis, or asserting that although other international laws apply, the Paris Agreement is the primary source of climate obligations and should guide the interpretation of other frameworks. Some further contend that the climate treaties do not impose any binding commitments to undertake mitigation or adaptation measures, and dilute obligations to assist developing countries. Conversely, developing nations argue that while the climate regime is vital for establishing obligations, multiple legal sources govern State obligations regarding climate change. These obligations include, inter alia, the duty of due diligence, preventing the impacts of climate change on human rights, and the duty to prevent significant transboundary harm by GHG emissions. A similar division is found regarding legal consequences and what constitutes a breach of obligations. While major polluters raise concerns about the complexity of causality, uncertainty regarding obligations, and diminishing elements required to trigger legal consequences, the states currently affected by climate change reject this conclusion. Climate-destructive conduct, such as failing to lower GHG emissions or the provision of governmental subsidies to fossil fuels, triggers legal Consequences under international law. This would then result in secondary obligations such as cessation, non-repetition, and reparation.

• author: Van Odijk, Erik
• supervisor: Ulf Linderfalk
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Public International Law, International Environmental Law, International Court of Justice, Climate Justice
• language: English
• id: 9190346
• date added to LUP: 2025-06-23 13:36:13
• date last changed: 2025-06-23 13:36:13