Evidens och proportionalitet: En analys av skärpta straff för narkotikaförsäljning
(2025) LAGF03 20251Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats undersöker den svenska lagändring som från och med juli 2023 innebär att alla som döms för narkotikaförsäljning av normalgraden ska få minst sex månaders fängelse. Reformen är en del av regeringens satsning på att motverka gängkriminalitet och öppen droghandel, och syftar enligt pro-position 2022/23:53 till att avskräcka såväl yrkeskriminella som unga rekryter från att delta i narkotikadistribution. Lagändringen innebär att samtliga former av försäljning och överlåtelse – även förmedling och liknande åtgärder – nu alltid leder till ett kortare fängelsestraff, i syfte att markera brottets allvar och försvåra gängens verksamhet. Regeringen förutspår både direkta brottsföre-byggande effekter (färre säljare på gatan, svårare för... (More)
- Denna uppsats undersöker den svenska lagändring som från och med juli 2023 innebär att alla som döms för narkotikaförsäljning av normalgraden ska få minst sex månaders fängelse. Reformen är en del av regeringens satsning på att motverka gängkriminalitet och öppen droghandel, och syftar enligt pro-position 2022/23:53 till att avskräcka såväl yrkeskriminella som unga rekryter från att delta i narkotikadistribution. Lagändringen innebär att samtliga former av försäljning och överlåtelse – även förmedling och liknande åtgärder – nu alltid leder till ett kortare fängelsestraff, i syfte att markera brottets allvar och försvåra gängens verksamhet. Regeringen förutspår både direkta brottsföre-byggande effekter (färre säljare på gatan, svårare för gängen att rekrytera) och ett stärkt allmänt förtroende för rättsväsendet.
Med hjälp av rättsdogmatisk metod och en bred genomgång av forskningslä-get granskas om dessa förväntningar har stöd i evidens. Underlaget omfattar svenska och nordiska studier, internationella metaanalyser och rapporter från Brottsförebyggande rådet (Brå). Genomgången visar att hårdare straff sällan minskar narkotikabrottsligheten nämnvärt om inte upptäcktsrisken samtidigt höjs. Marknaden anpassar sig snabbt, och nya aktörer tar de fängslades plats, vilket minskar den långsiktiga effekten av strängare straff. Den signalpolitiska effekten kan vara tydlig, men det finns begränsat empiriskt stöd för att refor-men ska ge de brottsförebyggande resultat som förväntas.
Slutsatsen är att lagändringen 2023 i huvudsak vilar på politiska och symbo-liska överväganden snarare än starka forskningsmässiga belägg. Reformen riskerar därmed att stå i konflikt med grundläggande rättsprinciper om pro-portionalitet och evidensbaserad kriminalpolitik. Uppsatsen rekommenderar att lagstiftningen följs upp noggrant och att framtida reformer bättre förankras i det samlade forskningsläget. (Less) - Abstract
- This thesis analyses the 2023 Swedish legislative reform that introduces a mandatory minimum prison sentence of six months for drug dealing, as stipu-lated in the Penal Law on Narcotics Offences (narkotikastrafflagen). The re-form forms part of a broader strategy against gang-related crime and open drug markets, with explicit governmental expectations of greater deterrence, disruption of criminal networks, and reinforcement of public confidence in the justice system.
The law targets all forms of drug sales, including street-level transactions and intermediary activities, signalling a clear societal rejection of such crimes. Through a combination of legal dogmatic method (focusing on preparatory works, legislation, and legislative intent)... (More) - This thesis analyses the 2023 Swedish legislative reform that introduces a mandatory minimum prison sentence of six months for drug dealing, as stipu-lated in the Penal Law on Narcotics Offences (narkotikastrafflagen). The re-form forms part of a broader strategy against gang-related crime and open drug markets, with explicit governmental expectations of greater deterrence, disruption of criminal networks, and reinforcement of public confidence in the justice system.
The law targets all forms of drug sales, including street-level transactions and intermediary activities, signalling a clear societal rejection of such crimes. Through a combination of legal dogmatic method (focusing on preparatory works, legislation, and legislative intent) and an interdisciplinary review of empirical research, the thesis critically examines whether the anticipated ef-fects are supported by evidence. The research material includes Swedish and Nordic studies, international meta-analyses, and reports from the Swedish National Council for Crime Prevention (Brå).
The findings suggest that increased sentence severity alone rarely produces significant or sustained reductions in drug-related crime, unless accompanied by a higher risk of detection. Most research, both domestic and international, shows that market adaptation and the swift replacement of incarcerated dealers tend to undermine the preventive aims of harsher sentencing. While the reform may serve a symbolic function and produce short-term disruption, there is limited empirical support for its long-term effectiveness.
In conclusion, the 2023 reform is only weakly supported by empirical re-search and may not fully meet the principles of proportionality and evidence-based policy that characterize Swedish criminal law. The thesis recommends continued evaluation and a stronger alignment of criminal policy with research evidence to ensure effective and legitimate interventions. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9190494
- author
- Eberhard, Max LU
- supervisor
-
- Sigrid Nikka LU
- organization
- course
- LAGF03 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 9190494
- date added to LUP
- 2025-06-23 12:19:42
- date last changed
- 2025-06-23 12:19:42
@misc{9190494,
abstract = {{This thesis analyses the 2023 Swedish legislative reform that introduces a mandatory minimum prison sentence of six months for drug dealing, as stipu-lated in the Penal Law on Narcotics Offences (narkotikastrafflagen). The re-form forms part of a broader strategy against gang-related crime and open drug markets, with explicit governmental expectations of greater deterrence, disruption of criminal networks, and reinforcement of public confidence in the justice system.
The law targets all forms of drug sales, including street-level transactions and intermediary activities, signalling a clear societal rejection of such crimes. Through a combination of legal dogmatic method (focusing on preparatory works, legislation, and legislative intent) and an interdisciplinary review of empirical research, the thesis critically examines whether the anticipated ef-fects are supported by evidence. The research material includes Swedish and Nordic studies, international meta-analyses, and reports from the Swedish National Council for Crime Prevention (Brå).
The findings suggest that increased sentence severity alone rarely produces significant or sustained reductions in drug-related crime, unless accompanied by a higher risk of detection. Most research, both domestic and international, shows that market adaptation and the swift replacement of incarcerated dealers tend to undermine the preventive aims of harsher sentencing. While the reform may serve a symbolic function and produce short-term disruption, there is limited empirical support for its long-term effectiveness.
In conclusion, the 2023 reform is only weakly supported by empirical re-search and may not fully meet the principles of proportionality and evidence-based policy that characterize Swedish criminal law. The thesis recommends continued evaluation and a stronger alignment of criminal policy with research evidence to ensure effective and legitimate interventions.}},
author = {{Eberhard, Max}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Evidens och proportionalitet: En analys av skärpta straff för narkotikaförsäljning}},
year = {{2025}},
}