Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Att uppmärksamma och närmare utreda - En studie om Kronofogdemyndighetens utredningsansvar inför utmätningsbeslut

Hasselgren, Erik LU (2025) LAGF03 20251
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
Uppsatsen behandlar Kronofogdemyndighetens utredningsansvar inför ut-mätningsbeslut enligt 4 kap. 9 § utsökningsbalken (UB), med särskilt fokus på hur artikel 3.1 i barnkonventionen påverkar detta ansvar. Mot bakgrund av ökande ärendemängder och en växande andel barn som berörs av verkställig-hetsåtgärder, aktualiseras frågan om i vilken utsträckning barns bästa ska be-aktas vid utmätning, särskilt av bostäder.
Genom rättsdogmatisk metod analyseras lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Undersökningen visar att Kronofogdemyndighetens utredningsansvar enligt UB huvudsakligen är begränsat till att avse ekonomiska uppgifter. Sam-tidigt har Högsta domstolen i NJA 2021 s. 1065 fastslagit att barns bästa är ett rättsligt... (More)
Sammanfattning
Uppsatsen behandlar Kronofogdemyndighetens utredningsansvar inför ut-mätningsbeslut enligt 4 kap. 9 § utsökningsbalken (UB), med särskilt fokus på hur artikel 3.1 i barnkonventionen påverkar detta ansvar. Mot bakgrund av ökande ärendemängder och en växande andel barn som berörs av verkställig-hetsåtgärder, aktualiseras frågan om i vilken utsträckning barns bästa ska be-aktas vid utmätning, särskilt av bostäder.
Genom rättsdogmatisk metod analyseras lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Undersökningen visar att Kronofogdemyndighetens utredningsansvar enligt UB huvudsakligen är begränsat till att avse ekonomiska uppgifter. Sam-tidigt har Högsta domstolen i NJA 2021 s. 1065 fastslagit att barns bästa är ett rättsligt skyddat intresse som måste utredas särskilt vid utmätning av barns bostäder. Det innebär att Kronofogdemyndigheten inte kan nöja sig med scha-blonmässiga bedömningar utan måste beakta barnets individuella förhållan-den.
Barnkonventionen, särskilt artikel 3.1, innebär enligt både Högsta domstolen och Barnrättskommittén att barns bästa ska beaktas som en materiell rättighet, en tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt. Detta ställer krav på att utred-ningar inkluderar uppgifter utöver de rent ekonomiska, såsom barnets ålder, funktionsvariationer och sociala förhållanden. Hovrättspraxis (ÖÄ 93–22) bekräftar att sådan information är nödvändig för att uppfylla utredningsskyl-digheten.
Slutsatsen är att barnkonventionen påverkat Kronofogdemyndighetens utred-ningsansvar genom att utvidga det till att omfatta även icke-ekonomiska upp-gifter i vissa fall. Rättsläget är dock fortsatt oklart, och det kvarstår ett behov av ytterligare vägledning från lagstiftare eller högre rättsinstanser. (Less)
Abstract
Summary
This thesis examines the investigative duty of the Swedish Enforcement Au-thority prior to enforcement decisions under Chapter 4, Section 9 of the En-forcement Code, with a particular focus on how Article 3.1 of the UN Con-vention on the Rights of the Child (CRC) influences this obligation. Against the backdrop of rising debt enforcement cases and an increasing number of children affected by enforcement measures, the scope and nature of the Au-thority’s duty to consider the best interests of the child, particularly in housing seizures, is both timely and relevant.
Using the legal dogmatic method, the thesis analyses statutory texts, prepara-tory works, case law and legal doctrine. It finds that the Enforcement Authori-ty’s... (More)
Summary
This thesis examines the investigative duty of the Swedish Enforcement Au-thority prior to enforcement decisions under Chapter 4, Section 9 of the En-forcement Code, with a particular focus on how Article 3.1 of the UN Con-vention on the Rights of the Child (CRC) influences this obligation. Against the backdrop of rising debt enforcement cases and an increasing number of children affected by enforcement measures, the scope and nature of the Au-thority’s duty to consider the best interests of the child, particularly in housing seizures, is both timely and relevant.
Using the legal dogmatic method, the thesis analyses statutory texts, prepara-tory works, case law and legal doctrine. It finds that the Enforcement Authori-ty’s obligations have traditionally been limited to economic information. However, the Supreme Court in NJA 2021 p. 1065 has clarified that chil-dren’s rights must be actively considered when enforcement affects a child’s home, thereby requiring a case-by-case assessment of the child’s individual circumstances.
Article 3.1 CRC, as interpreted by both the Supreme Court and the UN Committee on the Rights of the Child, is understood in Swedish law as a sub-stantive right, a rule of interpretation, and a procedural requirement. This im-poses an obligation on administrative authorities to gather non-economic data such as age, disability, and social conditions when decisions affect children. Lower court case law confirms this interpretation, reinforcing the Authority’s responsibility to move beyond routine register checks.
In conclusion, the thesis identifies a legal tension between the traditional eco-nomic scope of enforcement investigations and the expanded requirements following the incorporation of the CRC into Swedish law. This development signals a need for clearer legal guidance and institutional capacity to ensure that the child’s best interests are meaningfully assessed in enforcement proce-dures. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hasselgren, Erik LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20251
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Förvaltningsrätt, sakrätt, utsökningsrätt
language
Swedish
id
9190666
date added to LUP
2025-06-23 12:57:59
date last changed
2025-06-23 12:57:59
@misc{9190666,
  abstract     = {{Summary
This thesis examines the investigative duty of the Swedish Enforcement Au-thority prior to enforcement decisions under Chapter 4, Section 9 of the En-forcement Code, with a particular focus on how Article 3.1 of the UN Con-vention on the Rights of the Child (CRC) influences this obligation. Against the backdrop of rising debt enforcement cases and an increasing number of children affected by enforcement measures, the scope and nature of the Au-thority’s duty to consider the best interests of the child, particularly in housing seizures, is both timely and relevant.
Using the legal dogmatic method, the thesis analyses statutory texts, prepara-tory works, case law and legal doctrine. It finds that the Enforcement Authori-ty’s obligations have traditionally been limited to economic information. However, the Supreme Court in NJA 2021 p. 1065 has clarified that chil-dren’s rights must be actively considered when enforcement affects a child’s home, thereby requiring a case-by-case assessment of the child’s individual circumstances.
Article 3.1 CRC, as interpreted by both the Supreme Court and the UN Committee on the Rights of the Child, is understood in Swedish law as a sub-stantive right, a rule of interpretation, and a procedural requirement. This im-poses an obligation on administrative authorities to gather non-economic data such as age, disability, and social conditions when decisions affect children. Lower court case law confirms this interpretation, reinforcing the Authority’s responsibility to move beyond routine register checks.
In conclusion, the thesis identifies a legal tension between the traditional eco-nomic scope of enforcement investigations and the expanded requirements following the incorporation of the CRC into Swedish law. This development signals a need for clearer legal guidance and institutional capacity to ensure that the child’s best interests are meaningfully assessed in enforcement proce-dures.}},
  author       = {{Hasselgren, Erik}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Att uppmärksamma och närmare utreda - En studie om Kronofogdemyndighetens utredningsansvar inför utmätningsbeslut}},
  year         = {{2025}},
}