Frivillighet i våldtäktsbestämmelsen – mellan lagens bokstav och rättens tillämpning. En analys av frivillighetsrekvisitets tillämpning i praxis efter samtyckesreformen, i ljuset av lagstiftarens intentioner

Abstract (Swedish)

Den 1 juli 2018 trädde en reformerad våldtäktslagstiftning i kraft i Sverige, där ett uttryckligt krav på frivillighet i 6 kap. 1§ BrB infördes. Denna så kallade samtyckeslagstiftning markerar ett normskifte i synen på sexuealbrott, från fokus på tvång till betoning av sexuell autonomi. Syftet med denna uppsatsen är att klargöra och analysera innebörden av frivillighetsrekvisitet samt att analysera hur detta har tillämpats i rättspraxis. Vidare undersöks i vilken mån rättstillämpningen överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Genom en rättsdogmatisk metod analyseras främst lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Fokus ligger på en systematisk genomgång av Högsta domstolens praxis, särskilt betoning på NJA 2019 s. 668 och NJA 2024 s. 106.

Av analysen framgår att frivillighet i lagens mening tolkas som ett faktiskt uttryck för viljan att delta, där tystnad eller passivitet inte i sig är tillräckligt. Gärningspersonen förväntas försäkra sig om frivillighet, vilket markerar ett normativt ansvarsskifte. Med bakgrund av rättspraxis och rättsvetenskaplig doktrin framgår att bedömningen av frivillighet sker i en helhetsbedömning av målsägandens situation, där omständigheter som tidigare kunde tolkas till den tilltalades fördel nu snarare utgör indikationer på brister i samtycke. Exempelvis kan inte längre tystnad eller passivitet ge uttryck för samtycke. Dessutom framstår inte frivillighet som en statisk bedömningsfråga, utan ska analyseras i sin fulla kontext.

Uppsatsen identifierar samtidigt en spänning mellan det objektiva brottsrekvisitet och skuldkravet, där gärningspersonens subjektiva uppfattning i vissa fall kan väga tyngre än faktiska brister på frivillighet. Detta riskerar att underminera reformens intentioner i skuldprövningen och väcker samtidigt frågor kring rättssäkerheten. I ljuset av rättspraxis framträder också ett behov av fortsatt vägledning i gränsfall där kontextuella faktorer försvårar tydliga gränsdragningar.

Slutsatsen i uppsatsen grundas i att frivillighetsrekvisitet i stor utsträckning har implementerats i rättstillämpningen i enlighet med lagstiftarens intentioner om att stärka skyddet för sexuell autonomi och utvidga tillämpningsområdet för våldtäktsbestämmelsen. Dock kvarstår tillämpningsproblem kring såväl frivillighetstolkningen som skuldprövning, och utrymme för ytterligare rättsutveckling föreligger.

Abstract

On July 1st, 2018, a significant reform of Sweden’s rape legislation came into force through the introduction of a consent-based legal framework in Chapter 6, Section 1 of the Swedish Penal Code. This reform marked a paradigmatic shift from coercion-focused regulation toward an emphasis on individual sexual autonomy and voluntary participation. The purpose of this thesis is to clarify and critically examine the legal content of “voluntary participating”, as well as to assess how it has been interpreted and applied in Swedish case law. Furthermore, the thesis evaluates whether judicial practice aligns with the legislative intent.
The study employs a legal dogmatic method, focusing on the interpretation of statutory law, preparatory works, case law, and legal scholarship. Particular attention is given to the jurisprudence of the Supreme Court of Sweden, especially the cases NJA 2019 p. 668 and NJA 2024 p. 106. These cases reveal how the requirement of voluntary participation has been interpreted and concretized in practice.
The analysis shows that voluntariness, in the legal sense, requires a clear and affirmative expression of the will to participate in sexual activity. Silence or passivity can no longer be regarded as indicative of consent. The offender is expected to actively ensure that voluntariness is present, which reflects a normative shift in responsibility. The Supreme Court adopts a contextual assessment of the complainant’s situation, where circumstances that were previously interpreted in favour of the defendant may now be indicative of a non-existent voluntariness.
At the same time, a tension is identified between the objective legal elements of the offence and the subjective requirement of criminal intent (mens rea). In some cases, the offender’s belief in the existence of consent may outweigh an objective lack of voluntariness. This dynamic risks undermining the reform's goals and raises concerns regarding the principle of legal certainty.
The thesis concludes that the requirement of voluntariness has, to a large extent, been implemented in judicial practice in accordance with the legislator’s intention to enhance the protection of sexual autonomy and broaden the scope of the rape provision. However, interpretive challenges remain regarding both the assessment of voluntariness and the evaluation of criminal culpability, indicating a continued need for legal development in these areas.

• author: Nuhanovic, Emma
• supervisor: Anna Sonnsjö Andersson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt
• language: Swedish
• id: 9190866
• date added to LUP: 2025-06-23 13:19:13
• date last changed: 2025-06-23 13:19:13