Dolda reserver och öppna agendor – Hur transparent är byggbranschen?
(2025) In 0349-4969 VBEM01 20251Construction Management
- Abstract (Swedish)
- Byggprojekt är ofta långvariga och involverar ett flertal aktörer med varierande organisatoriska egenskaper och mål. Detta skapar en komplex samarbetsmiljö och samverkansentreprenader har därmed blivit en vanlig genomförandeform för att hantera detta. Upplägget präglas av öppenhet, förtroende och gemensamma mål mellan parterna, vilket syftar till att nå bättre förutsättningar för genomförande av projektet och minskning av konflikter. Här blir transparens särskilt viktigt, inte minst vid ekonomiska frågor som rör hantering av risker. Avsättningen pengar som avser att finansiera utfallna risker benämns i denna studie som riskreserv.
Riskreserven påverkar entreprenörens intäkter och beställarens utgifter. Transparensen mellan beställare... (More) - Byggprojekt är ofta långvariga och involverar ett flertal aktörer med varierande organisatoriska egenskaper och mål. Detta skapar en komplex samarbetsmiljö och samverkansentreprenader har därmed blivit en vanlig genomförandeform för att hantera detta. Upplägget präglas av öppenhet, förtroende och gemensamma mål mellan parterna, vilket syftar till att nå bättre förutsättningar för genomförande av projektet och minskning av konflikter. Här blir transparens särskilt viktigt, inte minst vid ekonomiska frågor som rör hantering av risker. Avsättningen pengar som avser att finansiera utfallna risker benämns i denna studie som riskreserv.
Riskreserven påverkar entreprenörens intäkter och beställarens utgifter. Transparensen mellan beställare och entreprenör blir därför essentiell eftersom en ökad öppenhet kring riskbedömningar och ekonomiska avsättningar både kan skapa förtroende och möjliggöra mer effektiva beslut. Saknas denna transparens kan detta skada relationer och tillit. Därför kan riskreservens definition, transparens och fördelning få stor betydelse för projektets samarbetsklimat och slutgiltiga resultat. Samtidigt saknas dock ett gemensamt etablerat synsätt av både hantering och grundläggande aspekter som benämning.
Genom en fallstudie har det undersökts hur riskreserver hanteras av parterna i tre olika samverkansprojekt och hur denna avsättning pengar benämns i dem. Resultatet baseras på intervjuer med tio personer verksamma i husbyggnadsbranschen på både entreprenör- och beställarsidan. Denna studie syftar även till att ta reda på hur transparensen ser ut i arbetet med riskreserven, samt hur arbetet i en samverkansentreprenad påverkas av hur öppna parterna är med sin riskreserv.
Studien visar att en gemensam benämning för riskreserv saknas. Till skillnad från vad som uttrycks i litteraturen relateras riskbegreppet främst till ekonomiska aspekter och används ofta som synonym för osäkerhet. Vidare har det i samtliga projekt funnits två separata riskreserver i byggprojekten – en som tillhör entreprenaden samt en vilken endast beställaren har tillgång till. Samtliga intervjuade har även berättat att transparens inom samverkan är essentiellt, inställningen till hur transparanta de bör vara skiljer sig dock. Studien visar att beställare kräver transparens från entreprenören samtidigt som synen på den egna öppenheten skiljer sig från denna förväntning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9191465
- author
- Boman, Klara LU and Hellborg, Maja
- supervisor
- organization
- alternative title
- Hidden reserves and open agendas - How transparent is the construction industry?
- course
- VBEM01 20251
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- publication/series
- 0349-4969
- report number
- 5742
- other publication id
- ISRN LUTVDG/TVBP-25/5742-SE
- language
- Swedish
- additional info
- Examinator: Anne Landin
- id
- 9191465
- date added to LUP
- 2025-06-04 11:06:54
- date last changed
- 2025-06-04 11:06:54
@misc{9191465,
abstract = {{Byggprojekt är ofta långvariga och involverar ett flertal aktörer med varierande organisatoriska egenskaper och mål. Detta skapar en komplex samarbetsmiljö och samverkansentreprenader har därmed blivit en vanlig genomförandeform för att hantera detta. Upplägget präglas av öppenhet, förtroende och gemensamma mål mellan parterna, vilket syftar till att nå bättre förutsättningar för genomförande av projektet och minskning av konflikter. Här blir transparens särskilt viktigt, inte minst vid ekonomiska frågor som rör hantering av risker. Avsättningen pengar som avser att finansiera utfallna risker benämns i denna studie som riskreserv.
Riskreserven påverkar entreprenörens intäkter och beställarens utgifter. Transparensen mellan beställare och entreprenör blir därför essentiell eftersom en ökad öppenhet kring riskbedömningar och ekonomiska avsättningar både kan skapa förtroende och möjliggöra mer effektiva beslut. Saknas denna transparens kan detta skada relationer och tillit. Därför kan riskreservens definition, transparens och fördelning få stor betydelse för projektets samarbetsklimat och slutgiltiga resultat. Samtidigt saknas dock ett gemensamt etablerat synsätt av både hantering och grundläggande aspekter som benämning.
Genom en fallstudie har det undersökts hur riskreserver hanteras av parterna i tre olika samverkansprojekt och hur denna avsättning pengar benämns i dem. Resultatet baseras på intervjuer med tio personer verksamma i husbyggnadsbranschen på både entreprenör- och beställarsidan. Denna studie syftar även till att ta reda på hur transparensen ser ut i arbetet med riskreserven, samt hur arbetet i en samverkansentreprenad påverkas av hur öppna parterna är med sin riskreserv.
Studien visar att en gemensam benämning för riskreserv saknas. Till skillnad från vad som uttrycks i litteraturen relateras riskbegreppet främst till ekonomiska aspekter och används ofta som synonym för osäkerhet. Vidare har det i samtliga projekt funnits två separata riskreserver i byggprojekten – en som tillhör entreprenaden samt en vilken endast beställaren har tillgång till. Samtliga intervjuade har även berättat att transparens inom samverkan är essentiellt, inställningen till hur transparanta de bör vara skiljer sig dock. Studien visar att beställare kräver transparens från entreprenören samtidigt som synen på den egna öppenheten skiljer sig från denna förväntning.}},
author = {{Boman, Klara and Hellborg, Maja}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{0349-4969}},
title = {{Dolda reserver och öppna agendor – Hur transparent är byggbranschen?}},
year = {{2025}},
}