Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Utformning av språkligt landskap i klassrum för elever med språkstörning

Ekstam, Nora LU and Josefsson, Jenny LU (2025) LOGM82 20251
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte: Studiens syfte var dels att kartlägga utformning av språkligt landskap i klassrumsmiljö för elever med språkstörning, dels att undersöka skolpersonalens attityder kring flerspråkig representation i skolorna.
Metod: Tre skolor från två olika kommuner deltog i studien. Samtliga skolor bedrev vid tidpunkten för studien specialundervisning för elever med språkstörning. Datan samlades in genom fotografering av språkartefakter i skolornas klassrum samt genom semistrukturerade intervjuer med logoped, specialpedagog och speciallärare som arbetade på de olika skolorna.
Resultat: Totalt identifierades 620 språkartefakter där majoriteten var på svenska. Flest artefakter återfanns i lågstadierna och minst antal återfanns i högstadierna.... (More)
Syfte: Studiens syfte var dels att kartlägga utformning av språkligt landskap i klassrumsmiljö för elever med språkstörning, dels att undersöka skolpersonalens attityder kring flerspråkig representation i skolorna.
Metod: Tre skolor från två olika kommuner deltog i studien. Samtliga skolor bedrev vid tidpunkten för studien specialundervisning för elever med språkstörning. Datan samlades in genom fotografering av språkartefakter i skolornas klassrum samt genom semistrukturerade intervjuer med logoped, specialpedagog och speciallärare som arbetade på de olika skolorna.
Resultat: Totalt identifierades 620 språkartefakter där majoriteten var på svenska. Flest artefakter återfanns i lågstadierna och minst antal återfanns i högstadierna. Artefakter som inkluderade alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) förekom på samtliga skolor. Begreppet språkligt landskap var inte bekant för någon av intervjupersonerna och det fanns ingen uttalad policy kring hur man arbetar med flerspråkighet i skolorna. Skolorna arbetade framförallt med att stärka skolspråket svenska och göra undervisningen språkligt tillgänglig för sina elever.
Slutsats: Resultatet visar att skolorna arbetar medvetet utifrån tydliggörande pedagogik och AKK. Däremot har man i nuläget inga riktlinjer vad gäller utformning av språkligt landskap i klassrumsmiljö. Samtliga skolor har en positiv attityd gentemot flerspråkighet men upplever det som svårt att omsätta ambitionen i praktiken. (Less)
Popular Abstract
Purpose: The aim of this study was to investigate the linguistic landscape in classrooms for students with Developmental Language Disorder (DLD), as well as to examine attitudes towards multilingual representation among the school staff.
Method: Three schools in two different municipalities in Sweden participated in the study, all of which provided special education for students with DLD. The data was collected through photography of linguistic artifacts in classrooms and through semi-structured interviews with speech-language pathologists and special education teachers working at the schools.
Results: A total of 620 linguistic artifacts were identified, the majority of which were in Swedish. The highest number of artifacts was found in... (More)
Purpose: The aim of this study was to investigate the linguistic landscape in classrooms for students with Developmental Language Disorder (DLD), as well as to examine attitudes towards multilingual representation among the school staff.
Method: Three schools in two different municipalities in Sweden participated in the study, all of which provided special education for students with DLD. The data was collected through photography of linguistic artifacts in classrooms and through semi-structured interviews with speech-language pathologists and special education teachers working at the schools.
Results: A total of 620 linguistic artifacts were identified, the majority of which were in Swedish. The highest number of artifacts was found in lower primary grades, while the fewest were found in secondary grades. Augmentative and Alternative Communication (AAC) was present in all schools. None of the respondents were familiar with the concept of linguistic landscape, and there were no formal policies regarding the representation of multilingualism in the schools. The schools primarily focused on strengthening Swedish and on making the teaching accessible in terms of language.
Conclusion: The results show that the schools work consciously with structured teaching and AAC to support students' language development. However, there are currently no guidelines regarding how the linguistic landscape of classrooms should be structured. While all schools expressed a positive attitude toward multilingualism, they also found it difficult to implement this ambition in practice. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ekstam, Nora LU and Josefsson, Jenny LU
supervisor
organization
course
LOGM82 20251
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
språkligt landskap, flerspråkighet, skollogopedi, språkstörning, AKK
language
Swedish
id
9193298
date added to LUP
2025-06-16 08:22:18
date last changed
2025-06-16 08:22:18
@misc{9193298,
  abstract     = {{Syfte: Studiens syfte var dels att kartlägga utformning av språkligt landskap i klassrumsmiljö för elever med språkstörning, dels att undersöka skolpersonalens attityder kring flerspråkig representation i skolorna. 
Metod: Tre skolor från två olika kommuner deltog i studien. Samtliga skolor bedrev vid tidpunkten för studien specialundervisning för elever med språkstörning. Datan samlades in genom fotografering av språkartefakter i skolornas klassrum samt genom semistrukturerade intervjuer med logoped, specialpedagog och speciallärare som arbetade på de olika skolorna. 
Resultat: Totalt identifierades 620 språkartefakter där majoriteten var på svenska. Flest artefakter återfanns i lågstadierna och minst antal återfanns i högstadierna. Artefakter som inkluderade alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) förekom på samtliga skolor. Begreppet språkligt landskap var inte bekant för någon av intervjupersonerna och det fanns ingen uttalad policy kring hur man arbetar med flerspråkighet i skolorna. Skolorna arbetade framförallt med att stärka skolspråket svenska och göra undervisningen språkligt tillgänglig för sina elever.
Slutsats: Resultatet visar att skolorna arbetar medvetet utifrån tydliggörande pedagogik och AKK. Däremot har man i nuläget inga riktlinjer vad gäller utformning av språkligt landskap i klassrumsmiljö. Samtliga skolor har en positiv attityd gentemot flerspråkighet men upplever det som svårt att omsätta ambitionen i praktiken.}},
  author       = {{Ekstam, Nora and Josefsson, Jenny}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Utformning av språkligt landskap i klassrum för elever med språkstörning}},
  year         = {{2025}},
}