Utmaningar och möjligheter i svenska fastighetsbolags arbete med klimatomställningsplaner enligt ESRS E1

Abstract

Since the Industrial Revolution, human activity has driven major changes in the global
climate through increased greenhouse gas emissions. To address this, the EU has introduced
several regulatory instruments, including the CSRD and the accompanying ESRS, which
require companies to report on environmental and social impacts, risks, and opportunities.
As part of these obligations, companies are required to develop climate transition plans
aligned with the Paris Agreement. This requirement is particularly relevant for the real estate
sector, which is responsible for approximately 40 percent of global greenhouse gas emissions.
Stakeholder expectations regarding climate transition plans are increasing, yet many
companies struggle to deliver.

While prior research has examined sustainability reporting and CSRD, there is a gap
regarding the real estate sector, particularly concerning climate transition plans in accordance
with ESRS E1. This study addresses that gap by exploring the challenges and opportunities
Swedish real estate companies encounter when developing such plans. It adopts a qualitative
methodology based on 12 semi-structured interviews with sustainability professionals at
companies subject to CSRD in 2025 or 2026. The empirical material was thematically
analysed and discussed in relation to previous research.

The results suggest that the main challenges in developing climate transition plans
according to ESRS E1 concern practical implementation, particularly in reliance on value
chain actors, difficulties integrating the plan into core operations, and balancing climate
efforts with financial performance. Opportunities are mainly tied to external incentives such
as improved financial conditions and enhanced brand reputation, rather than an internal
conviction of the plan’s intrinsic value. This suggests a risk that the plans serve primarily to
meet external expectations, rather than to create environmental value. The study concludes
that climate transition plans require collaboration both internally and across the value chain
to achieve tangible impact.

Popular Abstract (Swedish)

Klimatomställningsplaner i fastighetssektorn: pappersprodukt eller
styrmedel för verklig förändring?

Vad krävs egentligen för att ett företag inte bara ska prata om hållbarhet, utan faktiskt börja
agera? I takt med att EU skärper kraven på företagens hållbarhetsrapportering, tvingas många
att gå från ord till handling. En viktig del av den nya lagstiftningen är kravet på så kallade
klimatomställningsplaner: strategiska dokument som ska visa hur företag planerar att nå
nettonollutsläpp i linje med Parisavtalet. Men används dessa planer som faktiska styrmedel,
eller blir de bara ännu ett dokument i byrålådan?

För att ta reda på det har denna studies fokus riktats mot fastighetssektorn, en bransch
som spelar en avgörande roll i klimatomställningen, och står för cirka 40 procent av de
globala växthusgasutsläppen. Hur fastighetsbolag planerar att minska sin klimatpåverkan är
därav en viktig pusselbit i arbetet mot ett hållbart samhälle. I detta examensarbete har därför
svenska fastighetsbolag intervjuats om arbetet med klimatomställningsplaner enligt EU:s nya
standard ESRS E1, som är en del av det nya rapporteringsdirektivet CSRD. Syftet har varit
att förstå vilka utmaningar och möjligheter som upplevs i arbetet med
klimatomställningsplanerna.

Resultaten visar en komplex bild. Ett tydligt mönster är att drivkrafterna bakom
klimatomställningsplanerna ofta är externa. Bolagen ser planerna som ett sätt att stärka sitt
varumärke och förbättra sina finansiella villkor. Det saknas en stark intern övertygelse om
klimatomställningsplanernas egenvärde. Det innebär en risk att planerna i första hand blir ett
sätt att uppfylla rapporteringskrav, snarare än ett reellt verktyg för klimatomställning. Det
finns även flera praktiska utmaningar. En stor del av fastighetsbolagens klimatpåverkan
uppstår i leverantörsledet eller hos hyresgäster, vilket är områden som företagen har
begränsad kontroll över. Det gör det svårt att ta ett helhetsgrepp om utsläppen. Dessutom
står fastighetsbolagen ofta inför svåra målkonflikter, inte minst mellan långsiktiga klimatmål
och kravet på kortsiktig lönsamhet. Klimatomställningsplanerna utmanar den etablerade
affärslogiken och åtgärder som innebär ökade kostnader kan vara svåra att motivera internt.
I en marknad där lönsamhet ofta styr beslut riskerar klimatambitioner att prioriteras bort om
de inte tydligt går att koppla till affärsnytta. Sådana konflikter gör det svårt att fullt ut integrera
klimatarbetet i kärnverksamheten.

Trots detta pekar studien också på flera ljuspunkter. När klimatarbetet inte längre är
beroende av enskilda eldsjälar, utan i stället måste genomföras som en del av lagkrav, får det
en helt annan tyngd. Hållbarhetsansvariga behöver inte längre argumentera lika hårt för att
få tillgång till resurser eller för att deras arbete ska tas på allvar. På så sätt kan
klimatomställningsplanerna bidra till att flytta klimatfrågorna från periferin till kärnan av
verksamheten. När klimatomställningsplanerna integreras i verksamheten kan de bli ett
verktyg för verklig förändring och ge klimatarbetet en tydligare plats i företagens beslut och
prioriteringar. Om de inte integreras riskerar de att stanna vid att vara just det: en
pappersprodukt.

• author: Nordin, Vera
• supervisor: Carl Dalhammar
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM31 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: CSRD, ESRS E1, climate transition plans, net-zero, real estate sector
• language: Swedish
• id: 9194398
• date added to LUP: 2025-06-12 09:47:10
• date last changed: 2025-06-12 09:47:10