Vem talar för arbetarklassen? En kritisk diskursanalys av förändringar i användningen av klassbegreppet i svenska slutdebatter
(2025) SOCK10 20251Sociology
- Abstract (Swedish)
- Den svenska partipolitiken kännetecknades länge av en tydlig klassdiskurs, och ansågs vara undantaget för nedgången i den klassbaserade röstningen. Under de senaste decennierna har däremot även Sverige genomgått förändringar i den klassbaserade röstningen där arbetarklassens väljare alltmer förflyttats från socialdemokratin till högernationalistiska partier. Följande undersökning avser därför att 1) analysera förändringar i användningen av klassbegreppet av partiledare i svenska slutdebatter, och 2) undersöka eventuella samband mellan förändringar i användningen av klassbegreppet och arbetarklassens förändrade klassbaserade röstning mot högernationalistiska partier. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys bearbetades sammantaget 12.5... (More)
- Den svenska partipolitiken kännetecknades länge av en tydlig klassdiskurs, och ansågs vara undantaget för nedgången i den klassbaserade röstningen. Under de senaste decennierna har däremot även Sverige genomgått förändringar i den klassbaserade röstningen där arbetarklassens väljare alltmer förflyttats från socialdemokratin till högernationalistiska partier. Följande undersökning avser därför att 1) analysera förändringar i användningen av klassbegreppet av partiledare i svenska slutdebatter, och 2) undersöka eventuella samband mellan förändringar i användningen av klassbegreppet och arbetarklassens förändrade klassbaserade röstning mot högernationalistiska partier. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys bearbetades sammantaget 12.5 timmar av TV-sända slutdebatter inför riksdagsvalen 1976, 1988, 1998, 2010 och 2022. Resultatet visade på en nedgång i fokus på inkomstskillnader i användningen av klassbegrepp. Diskursen om den utsatta samhällsklassen har fragmenterats från att fokusera på en traditionell arbetarklass, till att sammanväva ekonomisk utsatthet med sociokulturella egenskaper. Förändringen kan förstås genom Rosemary Cromptons resonemang om nyliberalismens växande hegemoni som gynnas av ett osynliggörande av ekonomiska fördelningsfrågor i partipolitiken. Som följd kan Eribons idé om behovet av politisk representation tillämpas för att tolka sambandet mellan Sverigedemokraternas diskurs med symboliska tilltal till den traditionella arbetarklassen och den förändrade klassbaserade röstningen. Avslutningsvis, argumenterar undersökningen för ett fortsatt behov av att efterforska hur partier bidrar med politisk representation för väljargrupper genom symboliska representationer för klasspositioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9194520
- author
- Vallbo, Tilde LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- klassbaserad röstning, klassdiskurs, partipolitik, nyliberalism, kritisk diskursanalys
- language
- Swedish
- id
- 9194520
- date added to LUP
- 2025-06-09 09:37:28
- date last changed
- 2025-06-09 09:37:28
@misc{9194520, abstract = {{Den svenska partipolitiken kännetecknades länge av en tydlig klassdiskurs, och ansågs vara undantaget för nedgången i den klassbaserade röstningen. Under de senaste decennierna har däremot även Sverige genomgått förändringar i den klassbaserade röstningen där arbetarklassens väljare alltmer förflyttats från socialdemokratin till högernationalistiska partier. Följande undersökning avser därför att 1) analysera förändringar i användningen av klassbegreppet av partiledare i svenska slutdebatter, och 2) undersöka eventuella samband mellan förändringar i användningen av klassbegreppet och arbetarklassens förändrade klassbaserade röstning mot högernationalistiska partier. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys bearbetades sammantaget 12.5 timmar av TV-sända slutdebatter inför riksdagsvalen 1976, 1988, 1998, 2010 och 2022. Resultatet visade på en nedgång i fokus på inkomstskillnader i användningen av klassbegrepp. Diskursen om den utsatta samhällsklassen har fragmenterats från att fokusera på en traditionell arbetarklass, till att sammanväva ekonomisk utsatthet med sociokulturella egenskaper. Förändringen kan förstås genom Rosemary Cromptons resonemang om nyliberalismens växande hegemoni som gynnas av ett osynliggörande av ekonomiska fördelningsfrågor i partipolitiken. Som följd kan Eribons idé om behovet av politisk representation tillämpas för att tolka sambandet mellan Sverigedemokraternas diskurs med symboliska tilltal till den traditionella arbetarklassen och den förändrade klassbaserade röstningen. Avslutningsvis, argumenterar undersökningen för ett fortsatt behov av att efterforska hur partier bidrar med politisk representation för väljargrupper genom symboliska representationer för klasspositioner.}}, author = {{Vallbo, Tilde}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Vem talar för arbetarklassen? En kritisk diskursanalys av förändringar i användningen av klassbegreppet i svenska slutdebatter}}, year = {{2025}}, }