Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vem talar för arbetarklassen? En kritisk diskursanalys av förändringar i användningen av klassbegreppet i svenska slutdebatter

Vallbo, Tilde LU (2025) SOCK10 20251
Sociology
Abstract (Swedish)
Den svenska partipolitiken kännetecknades länge av en tydlig klassdiskurs, och ansågs vara undantaget för nedgången i den klassbaserade röstningen. Under de senaste decennierna har däremot även Sverige genomgått förändringar i den klassbaserade röstningen där arbetarklassens väljare alltmer förflyttats från socialdemokratin till högernationalistiska partier. Följande undersökning avser därför att 1) analysera förändringar i användningen av klassbegreppet av partiledare i svenska slutdebatter, och 2) undersöka eventuella samband mellan förändringar i användningen av klassbegreppet och arbetarklassens förändrade klassbaserade röstning mot högernationalistiska partier. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys bearbetades sammantaget 12.5... (More)
Den svenska partipolitiken kännetecknades länge av en tydlig klassdiskurs, och ansågs vara undantaget för nedgången i den klassbaserade röstningen. Under de senaste decennierna har däremot även Sverige genomgått förändringar i den klassbaserade röstningen där arbetarklassens väljare alltmer förflyttats från socialdemokratin till högernationalistiska partier. Följande undersökning avser därför att 1) analysera förändringar i användningen av klassbegreppet av partiledare i svenska slutdebatter, och 2) undersöka eventuella samband mellan förändringar i användningen av klassbegreppet och arbetarklassens förändrade klassbaserade röstning mot högernationalistiska partier. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys bearbetades sammantaget 12.5 timmar av TV-sända slutdebatter inför riksdagsvalen 1976, 1988, 1998, 2010 och 2022. Resultatet visade på en nedgång i fokus på inkomstskillnader i användningen av klassbegrepp. Diskursen om den utsatta samhällsklassen har fragmenterats från att fokusera på en traditionell arbetarklass, till att sammanväva ekonomisk utsatthet med sociokulturella egenskaper. Förändringen kan förstås genom Rosemary Cromptons resonemang om nyliberalismens växande hegemoni som gynnas av ett osynliggörande av ekonomiska fördelningsfrågor i partipolitiken. Som följd kan Eribons idé om behovet av politisk representation tillämpas för att tolka sambandet mellan Sverigedemokraternas diskurs med symboliska tilltal till den traditionella arbetarklassen och den förändrade klassbaserade röstningen. Avslutningsvis, argumenterar undersökningen för ett fortsatt behov av att efterforska hur partier bidrar med politisk representation för väljargrupper genom symboliska representationer för klasspositioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Vallbo, Tilde LU
supervisor
organization
course
SOCK10 20251
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
klassbaserad röstning, klassdiskurs, partipolitik, nyliberalism, kritisk diskursanalys
language
Swedish
id
9194520
date added to LUP
2025-06-09 09:37:28
date last changed
2025-06-09 09:37:28
@misc{9194520,
  abstract     = {{Den svenska partipolitiken kännetecknades länge av en tydlig klassdiskurs, och ansågs vara undantaget för nedgången i den klassbaserade röstningen. Under de senaste decennierna har däremot även Sverige genomgått förändringar i den klassbaserade röstningen där arbetarklassens väljare alltmer förflyttats från socialdemokratin till högernationalistiska partier. Följande undersökning avser därför att 1) analysera förändringar i användningen av klassbegreppet av partiledare i svenska slutdebatter, och 2) undersöka eventuella samband mellan förändringar i användningen av klassbegreppet och arbetarklassens förändrade klassbaserade röstning mot högernationalistiska partier. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys bearbetades sammantaget 12.5 timmar av TV-sända slutdebatter inför riksdagsvalen 1976, 1988, 1998, 2010 och 2022. Resultatet visade på en nedgång i fokus på inkomstskillnader i användningen av klassbegrepp. Diskursen om den utsatta samhällsklassen har fragmenterats från att fokusera på en traditionell arbetarklass, till att sammanväva ekonomisk utsatthet med sociokulturella egenskaper. Förändringen kan förstås genom Rosemary Cromptons resonemang om nyliberalismens växande hegemoni som gynnas av ett osynliggörande av ekonomiska fördelningsfrågor i partipolitiken. Som följd kan Eribons idé om behovet av politisk representation tillämpas för att tolka sambandet mellan Sverigedemokraternas diskurs med symboliska tilltal till den traditionella arbetarklassen och den förändrade klassbaserade röstningen. Avslutningsvis, argumenterar undersökningen för ett fortsatt behov av att efterforska hur partier bidrar med politisk representation för väljargrupper genom symboliska representationer för klasspositioner.}},
  author       = {{Vallbo, Tilde}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Vem talar för arbetarklassen? En kritisk diskursanalys av förändringar i användningen av klassbegreppet i svenska slutdebatter}},
  year         = {{2025}},
}