Beskattningstidpunkten för derivatinstrument som säkrar skulder i utländsk valuta - En rättsdogmatisk analys av gällande svensk rätt i ljuset av kammarrätten i Stockholms dom i mål nr. 1858-24
(2025) HARH13 20251Department of Business Law
- Abstract
- This thesis examines the timing of taxation of derivatives hedging foreign-currency liabilities under Swedish law. The issue is interesting given the currency risk exposure of Swedish enterprises in a globalized economy, yet uncertainty persists as to when hedging derivatives are recognized as taxable income. The study analyses how the Swedish income tax law governs the recognition of value changes in currency derivatives.
Applying the dogmatic-legal method, the thesis reviews statutory text, preparatory works, case law, administrative guidance, and EU-sources, such as ATAD and the free movement of capital. It focuses on a court case, number 1858-24, from Stockholms administrative court of appeal, which addresses the accrual taxation... (More) - This thesis examines the timing of taxation of derivatives hedging foreign-currency liabilities under Swedish law. The issue is interesting given the currency risk exposure of Swedish enterprises in a globalized economy, yet uncertainty persists as to when hedging derivatives are recognized as taxable income. The study analyses how the Swedish income tax law governs the recognition of value changes in currency derivatives.
Applying the dogmatic-legal method, the thesis reviews statutory text, preparatory works, case law, administrative guidance, and EU-sources, such as ATAD and the free movement of capital. It focuses on a court case, number 1858-24, from Stockholms administrative court of appeal, which addresses the accrual taxation of unrealised derivative value changes.
The analysis identifies a tension between the realisation-principle, and the accrual-principle. Contextually, the hedging exception in Chapter 14, Section 8 IL conflicts with the reclassification as interest under Chapter 24, Section 4 IL.
The verdict from the administrative court of appeal in Stockholm held that ongoing taxation of unrealised value changes solely applies within the general interest-limitation regime and that no statutory-basis exists for broader accrual taxation. It further clarifies that the adjustment rule in Chapter 48, Section 17 IL principally prevents double taxation upon realisation, rather than supporting wider accrual taxation.
The thesis also discusses the tax-policy and liquidity-implications of divergent interpretations, noting that accrual taxation of unrealised gains may impose liquidity strains and legal uncertainty for enterprises. The thesis also underscores how EU:s requirements of free movement of capital and neutrality impact Swedish laws and legal interpretations.
Finally, it concludes that the hedging exception and chapter 24, section 4 IL must be harmonised to safeguard the realisation-principle from being eroded by the general interest-limitation rules. Confirmation of Stockholms administrative court of appeals ruling, by the supreme administrative court, would provide the Tax-agency and Swedish enterprises with a clearer and more predictable legal framework. (Less) - Abstract (Swedish)
- Detta arbete behandlar beskattningstidpunkten för derivatinstrument som säkrar skulder i utländsk valuta, enligt svensk rätt. Detta är intressant eftersom svenska företag i en globaliserad ekonomi exponeras mot valutarisker. Det råder dock osäkerheter om när säkringsderivatet ska beskattas. Uppsatsen analyserar därför hur den rättsliga regleringen i IL påverkar beskattningstidpunkten av värdeförändringar på valutaderivat.
Uppsatsen applicerar den rättsdogmatiska metoden, vilket bygger på en genomgång av lagtexter, förarbeten, praxis, myndighetspublikationer, EU-rättsliga källor som ATAD samt fri rörlighet för kapital enligt art. 63 FEUF. Uppsatsen fokuserar särskilt på hur kammarrätten i Stockholms dom i mål nr. 1858-24 hanterar... (More) - Detta arbete behandlar beskattningstidpunkten för derivatinstrument som säkrar skulder i utländsk valuta, enligt svensk rätt. Detta är intressant eftersom svenska företag i en globaliserad ekonomi exponeras mot valutarisker. Det råder dock osäkerheter om när säkringsderivatet ska beskattas. Uppsatsen analyserar därför hur den rättsliga regleringen i IL påverkar beskattningstidpunkten av värdeförändringar på valutaderivat.
Uppsatsen applicerar den rättsdogmatiska metoden, vilket bygger på en genomgång av lagtexter, förarbeten, praxis, myndighetspublikationer, EU-rättsliga källor som ATAD samt fri rörlighet för kapital enligt art. 63 FEUF. Uppsatsen fokuserar särskilt på hur kammarrätten i Stockholms dom i mål nr. 1858-24 hanterar löpande beskattning av värdeförändringar på derivatinstrument.
Analysen visar att det råder betydande rättslig spänning mellan realisationsprincipen och periodiseringsprincipen. I detta sammanhang står säkringsundantaget, 14 kap. 8 § IL, i konflikt med omklassificeringen till ränta enligt 24 kap. 4 § IL.
Kammarrättens dom i mål nr. 1858-24 understryker att den löpande beskattning av orealiserade värdeförändringar på derivat endast är tillämplig inom de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna och att det saknas lagstöd för en bredare löpande beskattning. Vidare klargörs att justeringsregeln, 48 kap. 17 § IL, främst syftar till att undvika dubbelbeskattning vid avyttring, och inte utgör stöd för bredare löpande beskattning.
Uppsatsen diskuterar även de skattepolitiska och likviditetsmässiga konsekvenserna av olika tolkningar. Eftersom löpande beskattning av orealiserade värdeförändringar kan skapa likviditetsproblem och rättsäkerhetsrisker för företag. Vidare belyses hur EU-rättens krav på neutralitet och fri rörlighet för kapital påverkar utformningen av svenska regler och tolkningar.
Slutligen konstateras det att säkringsundantaget och 24 kap. 4 § IL måste samordnas för att säkerställa att realisationsprincipen inte undermineras av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1858-24 fastställer avsaknaden av lagstöd för löpande beskattning, vilket stärker rättssäkerheten för företag. Ett bekräftande av domen av HFD skulle därför ge Skatteverket och näringslivet en tydligare och mer förutsebar rättslig ram på området. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9194581
- author
- Rothstein, Jacob LU
- supervisor
-
- Håkan Behmer LU
- organization
- course
- HARH13 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Kammarrätten i Stockholm mål nr. 1858-24, Beskattningstidpunkt, Valutasäkring, Utländsk valuta, Valutaderivat.
- language
- Swedish
- id
- 9194581
- date added to LUP
- 2025-10-08 09:20:35
- date last changed
- 2025-10-08 09:20:35
@misc{9194581,
abstract = {{This thesis examines the timing of taxation of derivatives hedging foreign-currency liabilities under Swedish law. The issue is interesting given the currency risk exposure of Swedish enterprises in a globalized economy, yet uncertainty persists as to when hedging derivatives are recognized as taxable income. The study analyses how the Swedish income tax law governs the recognition of value changes in currency derivatives.
Applying the dogmatic-legal method, the thesis reviews statutory text, preparatory works, case law, administrative guidance, and EU-sources, such as ATAD and the free movement of capital. It focuses on a court case, number 1858-24, from Stockholms administrative court of appeal, which addresses the accrual taxation of unrealised derivative value changes.
The analysis identifies a tension between the realisation-principle, and the accrual-principle. Contextually, the hedging exception in Chapter 14, Section 8 IL conflicts with the reclassification as interest under Chapter 24, Section 4 IL.
The verdict from the administrative court of appeal in Stockholm held that ongoing taxation of unrealised value changes solely applies within the general interest-limitation regime and that no statutory-basis exists for broader accrual taxation. It further clarifies that the adjustment rule in Chapter 48, Section 17 IL principally prevents double taxation upon realisation, rather than supporting wider accrual taxation.
The thesis also discusses the tax-policy and liquidity-implications of divergent interpretations, noting that accrual taxation of unrealised gains may impose liquidity strains and legal uncertainty for enterprises. The thesis also underscores how EU:s requirements of free movement of capital and neutrality impact Swedish laws and legal interpretations.
Finally, it concludes that the hedging exception and chapter 24, section 4 IL must be harmonised to safeguard the realisation-principle from being eroded by the general interest-limitation rules. Confirmation of Stockholms administrative court of appeals ruling, by the supreme administrative court, would provide the Tax-agency and Swedish enterprises with a clearer and more predictable legal framework.}},
author = {{Rothstein, Jacob}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Beskattningstidpunkten för derivatinstrument som säkrar skulder i utländsk valuta - En rättsdogmatisk analys av gällande svensk rätt i ljuset av kammarrätten i Stockholms dom i mål nr. 1858-24}},
year = {{2025}},
}