När vården mäts i minuter
(2025) SOCK10 20251Sociology
- Abstract (Swedish)
- Under de senaste decennierna har vårdsystem i allt högre grad formats av styrmodeller inriktade på effektivitet, ofta påverkade av marknadsbaserade ideal. Denna studie undersöker hur sjuksköterskor upplever konsekvenserna av sådana reformer, särskilt i relation till deras arbetsvillkor och deras upplevda kvalitet på patientvården, samt hur dessa upplevelser skiljer sig mellan offentlig och privat vård. Genom en kvalitativ undersökning, baseras studien på semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som har erfarenhet från båda sektorerna, och identifierar fyra huvudteman. För det första beskriver sjuksköterskor ett växande toppstyrt tryck från ledningen, där organisatorisk kontroll går före professionellt omdöme. Detta är mest... (More)
- Under de senaste decennierna har vårdsystem i allt högre grad formats av styrmodeller inriktade på effektivitet, ofta påverkade av marknadsbaserade ideal. Denna studie undersöker hur sjuksköterskor upplever konsekvenserna av sådana reformer, särskilt i relation till deras arbetsvillkor och deras upplevda kvalitet på patientvården, samt hur dessa upplevelser skiljer sig mellan offentlig och privat vård. Genom en kvalitativ undersökning, baseras studien på semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som har erfarenhet från båda sektorerna, och identifierar fyra huvudteman. För det första beskriver sjuksköterskor ett växande toppstyrt tryck från ledningen, där organisatorisk kontroll går före professionellt omdöme. Detta är mest framträdande inom den offentliga vården även om effektivitetskraven också finns i den privata vården. För det andra rapporterar de om kronisk tidsbrist som tvingar dem att prioritera snabbhet framför närvaro; ofta hoppar de över raster och skyndar mellan patienter. För det tredje uttrycker deltagarna hur dessa arbetsvillkor påverkar dem personligen, med humörsvängningar, utmattning och en känsla av förlorad identitet utanför arbetet som följd. Slutligen visar studien att byråkratiska strukturer inom den offentliga vården ytterligare begränsar sjuksköterskors autonomi genom långsamt beslutsfattande. Privat vård, även om den är mer flexibel, medför andra typer av påfrestningar kopplade till vinstkrav och ständig omorganisation. Dessa resultat bidrar till en bredare förståelse av hur effektivitetsdrivna reformer påverkar sjukvårdens frontlinje. Studien understryker vikten av framtida forskning om hållbara organisationsmodeller och uppmanar till en kritisk reflektion kring den långsiktiga hållbarheten i marknadsinspirerad styrning inom välfärdstjänster. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9195172
- author
- Månsson, Klara LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En kvalitativ undersökning om sjuksköterskors arbetsförhållanden och upplevd patientkvalitet
- course
- SOCK10 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Sjuksköterskor, New public management (NPM), effektivisering, arbetsförhållanden, byråkrati, offentlig sjukvård, privat sjukvård.
- language
- Swedish
- id
- 9195172
- date added to LUP
- 2025-06-10 10:20:06
- date last changed
- 2025-06-10 10:20:06
@misc{9195172,
abstract = {{Under de senaste decennierna har vårdsystem i allt högre grad formats av styrmodeller inriktade på effektivitet, ofta påverkade av marknadsbaserade ideal. Denna studie undersöker hur sjuksköterskor upplever konsekvenserna av sådana reformer, särskilt i relation till deras arbetsvillkor och deras upplevda kvalitet på patientvården, samt hur dessa upplevelser skiljer sig mellan offentlig och privat vård. Genom en kvalitativ undersökning, baseras studien på semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som har erfarenhet från båda sektorerna, och identifierar fyra huvudteman. För det första beskriver sjuksköterskor ett växande toppstyrt tryck från ledningen, där organisatorisk kontroll går före professionellt omdöme. Detta är mest framträdande inom den offentliga vården även om effektivitetskraven också finns i den privata vården. För det andra rapporterar de om kronisk tidsbrist som tvingar dem att prioritera snabbhet framför närvaro; ofta hoppar de över raster och skyndar mellan patienter. För det tredje uttrycker deltagarna hur dessa arbetsvillkor påverkar dem personligen, med humörsvängningar, utmattning och en känsla av förlorad identitet utanför arbetet som följd. Slutligen visar studien att byråkratiska strukturer inom den offentliga vården ytterligare begränsar sjuksköterskors autonomi genom långsamt beslutsfattande. Privat vård, även om den är mer flexibel, medför andra typer av påfrestningar kopplade till vinstkrav och ständig omorganisation. Dessa resultat bidrar till en bredare förståelse av hur effektivitetsdrivna reformer påverkar sjukvårdens frontlinje. Studien understryker vikten av framtida forskning om hållbara organisationsmodeller och uppmanar till en kritisk reflektion kring den långsiktiga hållbarheten i marknadsinspirerad styrning inom välfärdstjänster.}},
author = {{Månsson, Klara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När vården mäts i minuter}},
year = {{2025}},
}