Miljö till varje pris? Omorganiseringens påverkan på förnybar energi

Abstract

Sweden has long been seen as a leader in environmental policy. However, after the reorganization of the Swedish Ministry of the Environment in 2023, concerns have been raised about how this change affects the country’s climate work. This study investigates how the merger of the Ministry of Climate with the Ministry of Enterprise has influenced the political priorities between renewable energy and economic growth.
The study uses a qualitative method, combining document analysis with semi-structured interviews. Policy documents and budgets from the years before and after the reorganization were analyzed, along with interviews with politicians, experts, and environmental organizations. The results are interpreted using historical institutionalism, a theory that focuses on how earlier decisions and structures shape future political choices. The findings show that environmental questions, especially those related to renewable energy, are now more often presented as part of economic and industrial policy. Renewable energy is mainly discussed in terms of its potential to create jobs and strengthen competitiveness, rather than a way to reduce emissions. Several environmental policies, such as the aviation tax and biofuel targets, have been weakened or removed with reference to economic arguments.
The study concludes that it is not only the reorganization itself that changes political priorities, but also the political ideology behind it. The change reflects a new way of thinking, where environmental policy is used to support economic growth. This has consequences for how environmental goals are valued and acted upon. This study contributes to the understanding of how political ideas and institutional changes together shape environmental policy, especially during a time when strong climate action is more important than ever.

Popular Abstract (Swedish)

När miljödepartementet slogs ihop med näringsdepartementet 2023 väcktes frågan: Vad händer med miljöfrågor när de hamnar i skuggan av frågor om tillväxt och konkurrenskraft? Denna studie undersöker om prioriteringen av förnybar energi ändras i den svenska politiken på grund av omorganiseringen. Med torka ena veckan och skyfall nästa så har det svenska vädret blivit alltmer extremt och många oroar sig för klimatförändringarna. Detta skapar frågor om klimatet verkligen spelar roll i dagens svenska politik. Är miljöfrågan fortfarande relevant för de svenska beslutsfattarna?
Studien visar att förändringen inte bara var organisatorisk utan speglar en förskjutning i miljöfrågornas förståelse, där de numera ses som en del av näringspolitiken. Detta går att förstå ur både argumentering och beslut som fattats efter omorganiseringen, exempelvis avskaffandet av flygskatt, sänkningen av reduktionsplikten samt det nya fokuset på kärnkraft framför andra förnybara alternativ. Sverige har länge setts som en föregångare i miljöpolitiken, en av de första staterna att införa ett miljödepartement och en aktiv aktör i den internationella hållbarhetsdebatten. Trots detta meddelar den nya regeringen 2022 att Miljödepartementet ska avskaffas och istället bilda klimat- och näringslivsdepartementet. Detta väckte stora reaktioner, bland annat protesterade Greenpeace genom att stjäla departementets skylt.
I följande studie undersöks omorganiseringens påverkan på svensk miljöpolitik med särskilt fokus på förnybar energi i relation till ekonomisk tillväxt. Genom att analysera statliga budgetförslag före och efter händelsen, intervjuer av politiker, experter och miljöorganisationer visar studien att miljöfrågor allt oftare beskrivs med ekonomiska argument än miljömässiga. Klimatåtgärder framställs som viktiga inte för miljöns skull utan för tillväxtens. Under intervjuerna beskrevs en oro att miljöarbetet kan bli svagare när en näringsminister leder departementet där miljöministern har en mer begränsad roll. Detta som sänder nya signaler om vad politiken prioriterar. Samtidigt beskrivs förnybar energi som ett sätt att stärka industrin och inte som en lösning på klimatkrisen. Det är viktigt att lyfta fram hur resultatet hänger ihop med den nya regeringens politiska inriktning, vilket omorganiseringen visar tydligt vad som prioriteras.
Om klimatmålen ska nås krävs inte bara tekniska lösningar, utan också att miljöfrågan behåller sin tyngd i det politiska systemet. Studien bidrar med kunskap om hur denna tyngd kan förskjutas. Studien lyfter därmed ett bredare behov, att förstå hur politiska strukturer påverkar miljöarbetets innehåll. Om klimatmålen ska nås krävs inte bara tekniska lösningar, utan också att miljöfrågan behåller sin tyngd i det politiska systemet.

• author: Nilsson, My Sabina Maria
• supervisor: Ilhami Alkan Olsson
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Miljödepartement, ideologi, miljöpolitik, förnybar energi, energipolitik, historisk institutionalism, institutionalism
• language: Swedish
• id: 9195705
• date added to LUP: 2025-06-10 15:29:08
• date last changed: 2025-06-10 15:29:08