Att minska onödig förbrukning i kommunal verksamhet – hur svårt kan det vara?

Abstract

The public sector is responsible for 28 percent of the average Swedish citizen’s consumption-based greenhouse gas emissions (GHGe). Looking at purchasing categories with the highest GHGe, consumables – products like paper and single use items – play a significant role. The first step in becoming more circular and reducing waste is often to completely refrain from purchases when possible. However, literature on refraining from consumption – or decreasing use – of consumables within the public sector is scarce. The purpose of this study was to map out how successful efforts to decrease consumption within the public sector could come about, as well as identifying factors for success and barriers. An inductive case study was executed related to Gothenburg’s work on waste prevention in its pre-school sector, where use of consumables decreased as a result. Semi-structured interviews were held with public employees, and the empirical data was analysed through thematic analysis. The results showed support for involving pre-school personnel early in the process. Personnel members developed a sense of responsibility, shared images of the goals and adjusted measures to fit local prerequisites. Other key factors for success were clear directives from leaders, awareness, framing, and good relationships. Children’s curiosity, along with sustainability-related learning material, also made decreasing use of consumables fun and relevant. Several barriers found in this study may be traced to New Public Governance. This type of governing means all public institutions are expected to contribute to all goals. Expert institutions are given responsibility for coordinating sets of goals, but without the mandate for implementing measures – spurring great needs for cooperation and time. A quick measure for decreasing use is simply removing unwanted items from the assortment. Today, this measure is rare within the Swedish public sector and future research may try finding the sweet spot for when this measure is accepted.

Popular Abstract (Swedish)

Konsumtion. Det är en nödvändighet för människors överlevnad. Samtidigt har dagens konsumtions effekter på klimatet som just försvårar framtida förutsättningar för överlevnad – för människor såväl som för andra arter. Detta till följd av bland annat de växthusgaser som släpps ut från produktionen – och förbränningen – av de produkter vi människor konsumerar. Av den genomsnittliga svenskens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp står offentlig sektor för cirka 28 procent. Det snabbaste sättet att minska påverkan från konsumtionen är oftast att helt enkelt avstå från inköp. Men grund-idén är väl att offentlig sektor inte ska använda medborgares skattepengar till annat än just nödvändigheter? Så när kan offentliga inköp anses vara ”onödiga”? Ett sådant tillfälle är när produkter används slentrianmässigt. Mot denna bakgrund blev syftet med denna studie att undersöka hur ett lyckat förändringsarbete för att undvika onödig förbrukning av produkter kan se ut inom kommunal verksamhet.

För att utforska detta ”minskningsarbete” på kommunal nivå gjorde en fallstudie av Göteborgs Stad – en kommun som i flera år jobbat projektbaserat med avfallsförebyggande åtgärder. Göteborgs Stad valdes ut som fallstudieobjekt då minskad konsumtion och minskat avfall kan sägas vara två sidor av samma mynt. För att avgränsa arbetet valdes förskola ut som kommunal verksamhet och förbrukningsmaterial – exempelvis papper och engångsartiklar – som inköpskategori. Intervjuer hölls med anställda från olika delar av kommunen för att kartlägga vilka produkter kommunen arbetat med, hur arbetet kom till och utvecklades, samt framgångsfaktorer och hinder för minskningsarbetet. De transkriberade intervjuerna analyserades genom tematisk analys – en analysmetod där inhämtad data först kodas i detalj för att sedan grupperas till större teman.

Trots hög arbetsbelastning lyckades Göteborgs Stads förskolor införa nya rutiner för att undvika onödig förbrukning. Minskningsarbetet bestod av workshops, uppföljning och stöd kring avfallsförebyggande. Framgångsfaktorer var bland annat långsiktighet, tydlig styrning – framförallt från rektor – och bred involvering av förskolepersonalen tidigt i arbetsprocessen. Personalens involvering möjliggjorde anpassning av åtgärder, en gemensam målbild och större ansvarskänsla hos de som faktiskt skulle upprätthålla de nya rutinerna. Just formuleringen ”minskat avfall” bedömdes också bädda för större acceptans jämfört med ”minskad konsumtion” som kunde väcka associationer till ekonomiska eller personalmässiga nedskärningar. Slutligen har förskolor fördelen av att de arbetar med barn i en mycket ung ålder – en målgrupp som bjuder in till nyfikenhet och hopp. Därtill fick Göteborgs Stads förskolor så småningom lärarmaterial som gjorde minskningsarbetet roligt och relevant. Hindren i arbetet var bland annat motstånd i att börja mäta avfall, resursbrist och förlitan på styrdokument.

En del av hindren funna i denna studie kan spåras till den typ av styrning som utgör svensk offentlig förvaltning idag – New Public Governance – där decentraliserad måluppfyllelse premieras framför centraliserad åtgärdsuppfyllelse. Detta innebär att kommunala förvaltningar förväntas införa verksamhetsanpassade åtgärder för att leva upp till kommunens övergripande mål snarare än att centrala beslutsorgan bestämmer att specifika åtgärder ska införas i kommunens samtliga verksamheter. Baksidan med denna typ av styrning är att målformuleringar vaga nog för att inkludera hela massan ofta leder till oklar ansvarsfördelning. För att veta hur verksamheter konkretiserar övergripande mål behövs även uppföljning och rapportering, vilket enligt forskare har lett till ökat administrativt arbete inom offentlig sektor. Många framgångsfaktorer från denna studie kan kopplas till tidigare forskning inom organisationspsykologi och klimatpsykologi. Att implementera åtgärder ”low and slow” skapar starka rötter i verksamheten. Men med den knappa tiden som återstår för att få ner växthusgasutsläppen kan frågan ställas om det inte finns snabbare åtgärder för att minska konsumtionen – exempelvis åtgärden att ta bort produkter helt från inköpssortimentet. Denna åtgärd används till viss del idag inom offentlig sektor, om än i begränsad utsträckning. Studien föreslår preliminärt två förutsättningar som bör vara på plats vid användning av denna åtgärd och framtida forskning uppmuntras ta ämnet vidare.

• author: Lindén, Alice
• supervisor: Carl Dalhammar
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM31 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: consumables, decrease consumption, municipal, organisation, waste prevention
• language: Swedish
• id: 9196553
• date added to LUP: 2025-06-12 11:04:59
• date last changed: 2025-06-12 11:04:59