Skolattentatet som skakade Malmö: En innehållsanalys av mediernas rapportering efter dådet på Malmö Latinskola år 2022
(2025) SOCK10 20251Sociology
- Abstract (Swedish)
- Dödligt skolvåld är idag ett aktuellt fenomen i Sverige, som tidigare har haft ett fåtal fall. En stor del av forskningen har dock bedrivits i USA, vilket innebär att det föreligger en forskningslucka i den svenska kontexten. Syftet med denna studie är att undersöka dödligt skolvåld i Sverige genom att analysera hur media framställer skolattentatet på Malmö Latinskola 2022 och hur denna framställning förhåller sig till de tillhörande domarna. Det empiriska materialet består av 63 tidningsartiklar och två domar, vilka analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra teman som återkommit i materialet: gärningsman, händelseförlopp, offer och motiv. Studiens resultat visar att de faktauppgifter som... (More)
- Dödligt skolvåld är idag ett aktuellt fenomen i Sverige, som tidigare har haft ett fåtal fall. En stor del av forskningen har dock bedrivits i USA, vilket innebär att det föreligger en forskningslucka i den svenska kontexten. Syftet med denna studie är att undersöka dödligt skolvåld i Sverige genom att analysera hur media framställer skolattentatet på Malmö Latinskola 2022 och hur denna framställning förhåller sig till de tillhörande domarna. Det empiriska materialet består av 63 tidningsartiklar och två domar, vilka analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra teman som återkommit i materialet: gärningsman, händelseförlopp, offer och motiv. Studiens resultat visar att de faktauppgifter som medierapporteringen och domarna presenterar om dådet ofta överensstämmer. Medierapporteringen innehåller dock en större mängd information än domarna, då den även inkluderar aspekter som inte direkt relaterar till dådet. I analysen används Erving Goffmans frame analysis samt kulturell kriminologi, vilka bidrar med idéer om förståelse och meningsskapande. Den mest framträdande slutsatsen är att mediernas framställning av skolattentatet skiljer sig från den beskrivning som domarna presenterar både i omfattning och i valet av aspekter som tilldelas mening. Den observerade diskrepansen mellan media och domarnas framställningar av skolattentatet illustrerar en skillnad i hur våldsdåd förstås och framställs, vilket kan ha betydelse för allmänhetens förståelse samt rättsväsendets arbete. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9197470
- author
- Albaret, Linnéa LU
- supervisor
-
- Magnus Ring LU
- organization
- course
- SOCK10 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Dödligt skolvåld, skolattentat, media, medierapportering, domar, innehållsanalys
- language
- Swedish
- id
- 9197470
- date added to LUP
- 2025-06-12 09:00:32
- date last changed
- 2025-06-12 09:00:32
@misc{9197470, abstract = {{Dödligt skolvåld är idag ett aktuellt fenomen i Sverige, som tidigare har haft ett fåtal fall. En stor del av forskningen har dock bedrivits i USA, vilket innebär att det föreligger en forskningslucka i den svenska kontexten. Syftet med denna studie är att undersöka dödligt skolvåld i Sverige genom att analysera hur media framställer skolattentatet på Malmö Latinskola 2022 och hur denna framställning förhåller sig till de tillhörande domarna. Det empiriska materialet består av 63 tidningsartiklar och två domar, vilka analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra teman som återkommit i materialet: gärningsman, händelseförlopp, offer och motiv. Studiens resultat visar att de faktauppgifter som medierapporteringen och domarna presenterar om dådet ofta överensstämmer. Medierapporteringen innehåller dock en större mängd information än domarna, då den även inkluderar aspekter som inte direkt relaterar till dådet. I analysen används Erving Goffmans frame analysis samt kulturell kriminologi, vilka bidrar med idéer om förståelse och meningsskapande. Den mest framträdande slutsatsen är att mediernas framställning av skolattentatet skiljer sig från den beskrivning som domarna presenterar både i omfattning och i valet av aspekter som tilldelas mening. Den observerade diskrepansen mellan media och domarnas framställningar av skolattentatet illustrerar en skillnad i hur våldsdåd förstås och framställs, vilket kan ha betydelse för allmänhetens förståelse samt rättsväsendets arbete.}}, author = {{Albaret, Linnéa}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Skolattentatet som skakade Malmö: En innehållsanalys av mediernas rapportering efter dådet på Malmö Latinskola år 2022}}, year = {{2025}}, }