Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Narrativ förmåga hos svensktalande elever i högstadiet och gymnasiet – Normdata för ERRNI

Krebs, Matilda LU and Nowogrodzka-Serafin, Laura LU (2025) LOGM82 20251
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte: Studiens syfte var att bidra med ökad kunskap om narrativ förmåga hos ungdomar i åldrarna 13-17 år. Metod: I studien deltog 25 ungdomar från årskurs 7 upp till andra året på gymnasiet. Information om ungdomarnas ålder, kön, eventuell flerspråkighet, eventuella neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och vårdnadshavares utbildningsnivå samlades in via en enkät. Deltagarna berättade till bilder ur Expression, Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI). Deltagarnas inspelningar transkriberades och analyserades för att ta fram makro- och mikrostrukturella mått. Det makrostrukturella måttet togs fram genom deltagarnas innehållspoäng i en översatt version av ERRNI. De mikrostrukturella måtten Mean Length of Utterance... (More)
Syfte: Studiens syfte var att bidra med ökad kunskap om narrativ förmåga hos ungdomar i åldrarna 13-17 år. Metod: I studien deltog 25 ungdomar från årskurs 7 upp till andra året på gymnasiet. Information om ungdomarnas ålder, kön, eventuell flerspråkighet, eventuella neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och vårdnadshavares utbildningsnivå samlades in via en enkät. Deltagarna berättade till bilder ur Expression, Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI). Deltagarnas inspelningar transkriberades och analyserades för att ta fram makro- och mikrostrukturella mått. Det makrostrukturella måttet togs fram genom deltagarnas innehållspoäng i en översatt version av ERRNI. De mikrostrukturella måtten Mean Length of Utterance (MLU), Subordination Index (SI), Moving-Average Type-Token Ratio (MATTR), mazes och pauser togs fram med hjälp av Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT). Resultat: Ett måttligt negativt samband mellan innehållspoäng och ålder hittades. För mikrostrukturella mått och bakgrundsvariabler fanns måttliga samband mellan SI och kön, där killar fick lägre värden än tjejer samt mellan pauser och flerspråkighet, där flerspråkiga använde färre pauser än enspråkiga. Ett måttligt samband fanns mellan pauser och vårdnadshavares utbildningsnivå, där deltagare vars vårdnadshavare inte hade eftergymnasial utbildning använde färre pauser. Slutligen påträffades ett starkt och flertalet måttliga samband mellan det mikrostrukturella måttet MLU och måtten SI, MATTR, mazes och pauser. Slutsats: Studien visade att ungdomars innehållspoäng i ERRNI sjönk med stigande ålder samt att bakgrundsvariablerna enbart hade en viss påverkan på mikrostruktur. Utifrån dessa resultat bör därför testning med ERRNI användas med försiktighet i de äldre åldersgrupperna. (Less)
Popular Abstract
Purpose: The aim of the study was to increase our knowledge of narrative ability in adolescents aged 13-17 years. Method: Twenty-five adolescents from grade 7 to the second year of high school participated. Information about the adolescents' age, gender, language status, any neuropsychiatric disabilities and the caregivers' educational level was collected via a questionnaire. The participants told a story based on pictures from Expression, Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI). The participants' recordings were transcribed and analyzed to generate macro- and microstructural measures. The macrostructural measure was obtained through the participants' content scores in a translated version of ERRNI. The microstructural... (More)
Purpose: The aim of the study was to increase our knowledge of narrative ability in adolescents aged 13-17 years. Method: Twenty-five adolescents from grade 7 to the second year of high school participated. Information about the adolescents' age, gender, language status, any neuropsychiatric disabilities and the caregivers' educational level was collected via a questionnaire. The participants told a story based on pictures from Expression, Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI). The participants' recordings were transcribed and analyzed to generate macro- and microstructural measures. The macrostructural measure was obtained through the participants' content scores in a translated version of ERRNI. The microstructural measures Mean Length of Utterance (MLU), Subordination Index (SI), Moving-Average Type-Token Ratio (MATTR), mazes and pauses were produced using SALT (Systematic Analysis of Language Transcripts). Results: A moderate negative correlation was found between content score and age. For microstructural measures there were moderate correlations between SI and gender, where boys scored lower values and between pauses and multilingualism, where multilinguals used fewer pauses. A moderate correlation was found between pauses and caregivers' educational level, where participants with caregivers that had lower education used less pauses. Finally, one strong and multiple moderate correlations were found between the microstructural measure MLU and the measures SI, mazes, pauses and MATTR. Conclusion: The study showed that content scores in ERRNI decreased with increasing age and that background variables only had a slight impact on microstructure. Based on these results, testing with ERRNI should therefore be used with caution in older age groups. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Krebs, Matilda LU and Nowogrodzka-Serafin, Laura LU
supervisor
organization
course
LOGM82 20251
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
narrativ förmåga, makrostruktur och mikrostruktur, ungdomar, Expression, Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI)
language
Swedish
id
9198539
date added to LUP
2025-06-16 08:22:38
date last changed
2025-06-16 08:22:38
@misc{9198539,
  abstract     = {{Syfte: Studiens syfte var att bidra med ökad kunskap om narrativ förmåga hos ungdomar i åldrarna 13-17 år. Metod: I studien deltog 25 ungdomar från årskurs 7 upp till andra året på gymnasiet. Information om ungdomarnas ålder, kön, eventuell flerspråkighet, eventuella neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och vårdnadshavares utbildningsnivå samlades in via en enkät. Deltagarna berättade till bilder ur Expression, Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI). Deltagarnas inspelningar transkriberades och analyserades för att ta fram makro- och mikrostrukturella mått. Det makrostrukturella måttet togs fram genom deltagarnas innehållspoäng i en översatt version av ERRNI. De mikrostrukturella måtten Mean Length of Utterance (MLU), Subordination Index (SI), Moving-Average Type-Token Ratio (MATTR), mazes och pauser togs fram med hjälp av Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT). Resultat: Ett måttligt negativt samband mellan innehållspoäng och ålder hittades. För mikrostrukturella mått och bakgrundsvariabler fanns måttliga samband mellan SI och kön, där killar fick lägre värden än tjejer samt mellan pauser och flerspråkighet, där flerspråkiga använde färre pauser än enspråkiga. Ett måttligt samband fanns mellan pauser och vårdnadshavares utbildningsnivå, där deltagare vars vårdnadshavare inte hade eftergymnasial utbildning använde färre pauser. Slutligen påträffades ett starkt och flertalet måttliga samband mellan det mikrostrukturella måttet MLU och måtten SI, MATTR, mazes och pauser. Slutsats: Studien visade att ungdomars innehållspoäng i ERRNI sjönk med stigande ålder samt att bakgrundsvariablerna enbart hade en viss påverkan på mikrostruktur. Utifrån dessa resultat bör därför testning med ERRNI användas med försiktighet i de äldre åldersgrupperna.}},
  author       = {{Krebs, Matilda and Nowogrodzka-Serafin, Laura}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Narrativ förmåga hos svensktalande elever i högstadiet och gymnasiet – Normdata för ERRNI}},
  year         = {{2025}},
}