När koden blir grön - Programansvarigas perspektiv på hållbar mjukvaruutveckling i svenska datatekniska utbildningar

Abstract

The climate impact of the information and communication technology (ICT) sector is growing rapidly. While software does not emit greenhouse gases directly, it plays a central role in shaping energy consumption patterns, influencing hardware life cycles, and enabling both sustainable and unsustainable practices across society. Despite its increasing relevance, software remains a relatively unregulated and underexplored domain in the context of sustainability transitions.

Sweden, widely regarded as a global leader in climate policy and digitalization, has the potential to set an example in integrating sustainability into software-related education. This study investigates how sustainable software development is incorporated into computer engineering programs across Swedish universities, drawing on interviews with program directors as key informants.

The study explores how the environmental, social, technical, individual, and economic dimensions of sustainability are reflected in curricula, as well as how their immediate, enabling, and structural effects are addressed. In doing so, it analyzes both the extent and nature of this integration across programs, teaching strategies, and institutional priorities. Using a multiple case study design and a thematic analytical approach, the findings reveal limited and fragmented integration of sustainability in software education, with a narrow emphasis on energy efficiency and ethics. Structural and institutional barriers, such as lack of faculty expertise and limited curricular space, are identified as key obstacles. The study contributes to ongoing discussions on sustainability in computing education and highlights the need for systemic integration to meet future societal and environmental challenges.

Popular Abstract (Swedish)

Vad händer när det som ska göra livet enklare samtidigt hotar planeten?

Mjukvara har på kort tid gått från att vara ett osynligt verktyg i bakgrunden till att forma hela vårt samhälle. Mobiler som en förlängning av vår arm, kontanter som ersätts av Swish, artificiell intelligens som skriver texter och tar beslut, och globala techjättar som påverkar allt från demokratins grundpelare till individens självbild. Den digitala infrastrukturen som möjliggör detta, den så kallade information- och kommunikationstekniken (IKT), har på bara några decennier blivit samhällets nervsystem. Och snabbt växer den. Likaså gör dess klimatpåverkan.

Idag står IKT-sektorn för ungefär lika stora utsläpp som hela flygindustrin, och med två tredjedelar av världens befolkning uppkopplade samt den sista tredjedelen på väg in, väntas sektorn växa ännu mer. Ändå lämnas mjukvara, som utgör kärnan i all IKT, ofta utanför klimatpolitikens strålkastarljus. Detta beror på att mjukvara i sig inte släpper ut växthusgaser, utan gör det indirekt genom att påverka energianvändning, hårdvaruslitage, resursförbrukning och beteenden. Det som gör mjukvara särskilt intressant är att dess effekter inte stannar inom ett område. Den påverkar miljön, men också ekonomins utformning, sociala normer och teknisk utveckling. Just därför är den så viktig att förstå ur ett tvärvetenskapligt hållbarhetsperspektiv.

I denna studie har jag undersökt hur svenska universitet rustar framtidens mjukvaruutvecklare för att hantera denna komplexitet. Genom intervjuer med programansvariga på datatekniska utbildningar över hela Sverige undersöks hur hållbar mjukvaruutveckling integreras i utbildningen och vilka möjligheter och hinder som finns. Resultaten visar att hållbarhet gällande mjukvara sällan integreras i utbildningarna. Den förekommer snarare i enstaka kurser eller gästföreläsningar, ofta med fokus på endast energifrågor. De bredare dimensionerna, såsom social påverkan, långsiktig systemhållbarhet eller ekonomiska effekter, lyfts sällan fram. Trots god vilja bland många engagerade saknas ofta verktyg, tid och kompetens för att skapa en helhetsförståelse.

Om vi på allvar vill att den digitala omställningen ska verka för klimatets bästa, social rättvisa och vara ekonomiskt hållbar, måste hållbar mjukvaruutveckling bli en självklar del av utbildningen. Sverige har både viljan och kapaciteten att ta ledarrollen. Det är dags att göra koden grön.

• author: Ingemansson Müller, Philip
• supervisor: Niklas Vareman
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM31 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Sustainable software engineering, higher education, ICT sector, environmental sustainability, software development, software engineering, green software development, green software engineering, green curriculum, Swedish universities.
• language: Swedish
• id: 9200688
• date added to LUP: 2025-06-18 14:21:23
• date last changed: 2025-06-18 14:21:23