Socioekonomiska faktorers påverkan på sorteringsgrad och avfallsmängd

Abstract

This paper explores the correlation between municipal waste amount and the degree of correctly sorted trash in the residual waste against three socioeconomic factors: Income, education level and age. The aim of this study was to investigate whether it’s possible to distinguish certain societal groups from their waste disposal behaviour in order to facilitate municipal waste management and lower the environmental effects stemming from waste.
A regression analysis was conducted through data provided by NSR and SCB. The im-portance of each socio-economic factor was examined with a t-test and then an F-test when com-bined with building type.
The results display significant p-values connected to building type good enough to reject the null hypothesis. No correlation existed together with education level, but this might be explained by the relatively low share of highly educated citizens in the involved municipalities. Income and age were significant for waste amount.
The validity of the data is questionable since the waste amount has been calculated differently for apartment buildings and houses. The small data selection in combination with the generalization of areas within the municipalities makes the results of this study rather insignificant.
More research is needed to determine the true relationship between waste and socio-economic factors, but it might be wiser to examine other phenomena like distance to waste stations, the number of waste categories and waste fees. Additionally, it could be interesting to shift focus from the individual to legislators, producers or municipalities.

Popular Abstract (Swedish)

Avfall påverkar miljön negativt på många olika sätt. Det förorenar, skadar djur och producerar växthusgaser. Stor vikt bör därför läggas på att samla in avfall för att förhindra att det förstör naturen. I Sverige bildas det år efter år ton av avfall som behöver omhändertas. En del återvinns men en klar majoritet förbränns. När man analyserat vad som slängs i restavfallet ser man att mer än hälften hade kunnat återvinnas.
Avfallshantering är ett viktigt fokusområde, inte bara för att det är en stor utsläppskälla utan också för att det kan var en del av lösningen. Om ny teknik utvecklas, som gör att vi kan ta vara på huvuddelen av vårt avfall och förlänga materialens livslängd, slipper vi lika stora utsläpp från nyproduktion och förbränning. Det kan också hjälpa till att minska på resursslöseriet. Flera ämnen på jorden är ändliga och håller på att ta slut. Att effektivt fånga upp och utvinna dessa ämnen från avfall kan komma att spela stor roll i framtiden. Det är dags att börja behandla avfall som en resurs och inte ett problem att bli av med. För att detta ska fungera behöver en större grad sopor sorteras korrekt.
När mycket skräp slängs i fel kärl blir avfallsaktörerna belastade och behöver lägga resurser på att sortera ut material som kan återvinnas. Dessutom kan felsorterat material försvåra återvinningsprocessen. Olika typer av avfall behöver behandlas på olika sätt. Slängs alla typer av skräp i restavfallet kan exempelvis farligt avfall förorena miljön och matavfall som hamnar på deponi börja utsöndra växthusgaser.
I den här kandidatuppsatsen analyseras kopplingen mellan avfallsmängd, sorteringsgrad med interaktionseffekt av bostadstyp och de socioekonomiska faktorerna; Inkomst, utbildningsnivå och ålder. Nordvästra Skånes Renhållningshantering AB avfallsdata analyserades genom regressionsanalys tillsammans med data hämtad från Statistisk Centralbyrån. Resultatet visar mestadels att det inte finns några statistiskt signifikanta samband kopplat till socioekonomiska faktorer. Bostadstyp korrelerade med avfallsfaktorerna men datans validitet kan ifrågasättas. Inkomst fick ett signifikant värde tillsammans med avfallsmängd men det är svårt att uttala sig om det är något att ta hänsyn till då inkomst är en komplex faktor som påverkar många aspekter av individers liv. Sambandet kanske förklaras bättre av en annan okänd variabel. För utbildningsnivå fanns det inga signifikanta värden men detta kan möjligtvis förklaras av att andelen högutbildade i urvalet är under medel för Sverige. Åldersklasserna under 15 och över 65 år hade signifikanta p-värden för avfallsmängd.
Studiens resultat kan komma att användas för framtida forskning för att fortsätta utreda vilka faktorer det är som påverkar mängden och sorteringsgraden av avfall. Samt hur man kan förbättra förutsättningarna för att uppnå en mer hållbar avfallshantering. Det viktigaste är att göra det lätt för individer att sopsortera. Det kräver att avfallsbolagen är villiga att anpassa sig och vara tillmötesgående men även att stadsplanerare prioriterar smidiga avfallslösningar. En annan del kan vara informationskampanjer som är speciellt framtagna för olika typer av bostadsområden. Flerfamiljshus kan få information om sortering medan villaområden uppmanas att använda flergångsprodukter i syfte att minska avfallsmängden. Här har även företag ett ansvar att erbjuda sina kunder miljösmarta lösningar.

• author: Wigren, Maja
• supervisor: Ullrika Sahlin
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: Swedish
• id: 9200703
• date added to LUP: 2025-06-17 09:00:04
• date last changed: 2025-06-17 09:00:04