Är framtiden hyggesfri? En kvalitativ studie om hinder och möjligheter för bredare implementering av hyggesfria metoder utifrån aktörsperspektiv i Skåne
(2025) MVEM31 20251Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
- Abstract
- The most common forest management practice in Sweden is rotation forestry, based on clear-cutting and replanting. However, considering biodiversity loss and climate change, this model has been increasingly questioned. As an alternative, continuous cover forestry (CCF) is proposed for its potential to promote multifunctionality and enhance climate resil-ience. This study aimed to identify barriers and potential enablers for a broader implemen-tation of CCF. Although regionally focused on Scania, the results were assumed to be rele-vant beyond the local context. A qualitative two-step interview design was applied. The first step focused on identifying barriers through interviews with individuals who had re-cent experience of CCF via... (More)
- The most common forest management practice in Sweden is rotation forestry, based on clear-cutting and replanting. However, considering biodiversity loss and climate change, this model has been increasingly questioned. As an alternative, continuous cover forestry (CCF) is proposed for its potential to promote multifunctionality and enhance climate resil-ience. This study aimed to identify barriers and potential enablers for a broader implemen-tation of CCF. Although regionally focused on Scania, the results were assumed to be rele-vant beyond the local context. A qualitative two-step interview design was applied. The first step focused on identifying barriers through interviews with individuals who had re-cent experience of CCF via participation in a regional project. The second interview target-ed timber merchants, advisors, and researchers with the purpose of deepening the under-standing through additional stakeholder perspectives. The results show that implementa-tion is hindered by multiple factors: established norms, limited advisor knowledge, indus-trial influence on advisors, economic concerns, forest structure, and sectoral policies. While several barriers have been addressed in earlier research, new perspectives were highlighted. These included the challenge CCF may pose to the business model of private companies, that certification systems like FSC may frame CCF as complementary rather than equal, and that upcoming fees for individual CCF advisory by the Swedish Forest Agency may deter interested forest owners. The study also identified enabling factors, such as financial incentives for ecosystem services, increased advisor knowledge and broader application of CCF by major forest actors. In addition, the results point to region-specific conditions in Scania that may support implementation, for example a relatively high proportion of urban forests, suitability for deciduous tree species, and strong opera-tional competence amongst contractors. The findings suggest that barriers and enabling factors are interlinked rather than independent, underscoring the need for coordinated re-search that acknowledge the complexity of forest governance and multifunctionality. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Är framtiden hyggesfri?
De senaste åren har intresset för skogar som sköts utan kalhyggen ökat, inte minst i takt med att klimatförändringarna gör sig alltmer påminda. När man brukar skogen med hyggesfria metoder tas virket fortfarande tillvara, virke som kan användas till hus, papper eller möbler. Samtidigt står mycket av skogen kvar vilket gör att den kan bjuda in till friluftsliv, bidra till att bevara biologisk mångfald - och samtidigt minska skogens sårbarhet inför ett förändrat klimat. Så vilka hinder står i vägen för en fram-tid med färre hyggen?
Det visar sig att det finns många faktorer som kan hindra en bredare implementering av hyggesfria metoder. Vi har väldigt god kunskap om traditionellt trakthyggesbruk och vilka... (More) - Är framtiden hyggesfri?
De senaste åren har intresset för skogar som sköts utan kalhyggen ökat, inte minst i takt med att klimatförändringarna gör sig alltmer påminda. När man brukar skogen med hyggesfria metoder tas virket fortfarande tillvara, virke som kan användas till hus, papper eller möbler. Samtidigt står mycket av skogen kvar vilket gör att den kan bjuda in till friluftsliv, bidra till att bevara biologisk mångfald - och samtidigt minska skogens sårbarhet inför ett förändrat klimat. Så vilka hinder står i vägen för en fram-tid med färre hyggen?
Det visar sig att det finns många faktorer som kan hindra en bredare implementering av hyggesfria metoder. Vi har väldigt god kunskap om traditionellt trakthyggesbruk och vilka resultat det ger. Däremot vet vi betydligt mindre om vad som händer i skogar som sköts med hyggesfria metoder, och det kommer ta tid att bygga upp en liknande kunskapsbas. Dessutom når inte all kunskap som faktiskt finns om hyggesfria metoder fram till de som behöver den. En del fastnar i gamla vanor, det är lättare att göra ”som man alltid gjort” än att prova något nytt. En annan utmaning är att skogen förväntas leverera stora mängder råvara till industrin. Eftersom hyggesfria metoder ofta upplevs mindre produktiva, kan de uppfattas som mindre lämpliga när volym ses som det viktigaste målet. Detta skapar också osäkerheter kring lönsamheten, vilket bidrar till att hyggesfria metoder oftast motiveras utifrån andra värden, exempelvis sociala värden. Eftersom dessa värden inte finns på nå-gon marknad kan det vara svårare att förmedla nyttan med hyggesfria metoder i jämförelse mot trakthyggesbruk, som har en tydlig ekonomisk förankring. Att skogarna så länge har skötts med de traditionella metoderna har också medfört att vi fått många homogena sko-gar, bestående av samma trädslag i samma ålder. Det är svårt att byta metod i dessa skogar, dels finns inte tillräcklig forskning kring hur man bäst gör det, dels finns en oro för att en sådan omställning kan leda till ökade risker, exempelvis för stormfällning.
För att främja en bredare tillämpning av hyggesfria metoder menar många att det är viktigt att prioritera den typ av brukande i områden där det finns behov för att bevara eller utveckla värden utöver virkesproduktion, såsom rekreation och biologisk mångfald. En del menar att det är skogsägarna som behöver ta initiativet för att hyggesfria metoder ska få genomslag. Samtidigt är det viktigt att även de som arbetar i skogen, till exempel vir-kesköpare och rådgivare, har kunskap nog att kunna föreslå metoderna för skogsägarna. För att främja kunskapsöverföring om metoderna är det viktigt att ämnet fortsätter vara på agendan i samhällsdebatten. Vissa främjande faktorer är också beroende av regional kon-text. I Skåne verkar till exempel maskinförare besitta god kunskap om metoderna, vilket lokalt skulle kunna främja en bredare implementering.
Genom intervjuer med aktörer inom skogssektorn belyser denna studie hinder för bredare implementering av hyggesfria metoder, men också möjliga vägar framåt. Samman-taget tyder resultaten av studien på att hinder och potentiellt främjande faktorer sällan ver-kar var för sig. Tvärtom samspelar de på komplexa sätt – där exempelvis brist på kunskap, ekonomiska osäkerheter och etablerade normer påverkas av varandra. Detta understryker behovet av tvärvetenskaplig och samarbetsinriktad forskning som tar hänsyn till skogens många värden, både för den enskilde skogsägaren och för samhället i stort. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9200877
- author
- Bjuhr, Freja LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- A Clearcut-Free Future? Insights from Stakeholders in Scania on the Challenges and Opportunities of Expanding Continuous Cover Forestry
- course
- MVEM31 20251
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Continuous Cover Forestry, CCF, Forest managing practices, Swedish Forestry, Scania, Barriers, Enabling Factors
- language
- Swedish
- id
- 9200877
- date added to LUP
- 2025-06-18 15:35:06
- date last changed
- 2025-06-18 15:35:06
@misc{9200877, abstract = {{The most common forest management practice in Sweden is rotation forestry, based on clear-cutting and replanting. However, considering biodiversity loss and climate change, this model has been increasingly questioned. As an alternative, continuous cover forestry (CCF) is proposed for its potential to promote multifunctionality and enhance climate resil-ience. This study aimed to identify barriers and potential enablers for a broader implemen-tation of CCF. Although regionally focused on Scania, the results were assumed to be rele-vant beyond the local context. A qualitative two-step interview design was applied. The first step focused on identifying barriers through interviews with individuals who had re-cent experience of CCF via participation in a regional project. The second interview target-ed timber merchants, advisors, and researchers with the purpose of deepening the under-standing through additional stakeholder perspectives. The results show that implementa-tion is hindered by multiple factors: established norms, limited advisor knowledge, indus-trial influence on advisors, economic concerns, forest structure, and sectoral policies. While several barriers have been addressed in earlier research, new perspectives were highlighted. These included the challenge CCF may pose to the business model of private companies, that certification systems like FSC may frame CCF as complementary rather than equal, and that upcoming fees for individual CCF advisory by the Swedish Forest Agency may deter interested forest owners. The study also identified enabling factors, such as financial incentives for ecosystem services, increased advisor knowledge and broader application of CCF by major forest actors. In addition, the results point to region-specific conditions in Scania that may support implementation, for example a relatively high proportion of urban forests, suitability for deciduous tree species, and strong opera-tional competence amongst contractors. The findings suggest that barriers and enabling factors are interlinked rather than independent, underscoring the need for coordinated re-search that acknowledge the complexity of forest governance and multifunctionality.}}, author = {{Bjuhr, Freja}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Är framtiden hyggesfri? En kvalitativ studie om hinder och möjligheter för bredare implementering av hyggesfria metoder utifrån aktörsperspektiv i Skåne}}, year = {{2025}}, }