Behovet av geologisk kunskap inom utbildning och samhälle
(2025) In Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet GEOL02 20251Department of Geology
- Abstract (Swedish)
- Geologiska resurser är essentiella för den gröna omställningen, men även för Sveriges infrastruktur. Bland dessa resurser återfinns flera kritiska material, ämnen som EU-kommissionen identifierat som särskilt viktiga att unionen har tillgång till, så som magnesium, vanadin och fosfor. Det finns kända förekomster av kritiska material i Sverige och andra nordiska länder som kan komma att bidra till tillgodoseendet av resurser. Geologisk kunskap kommer fortsatt att behövas om Sverige vidtar åtgärder för att nyttja dessa resurser, men är också efterfrågade inom arbetssektorer som relaterar till infrastruktur, rent vatten, förorenad mark och hållbar utveckling.
Trots geologins tydliga anknytning till samhällsviktiga funktioner undervisas det... (More) - Geologiska resurser är essentiella för den gröna omställningen, men även för Sveriges infrastruktur. Bland dessa resurser återfinns flera kritiska material, ämnen som EU-kommissionen identifierat som särskilt viktiga att unionen har tillgång till, så som magnesium, vanadin och fosfor. Det finns kända förekomster av kritiska material i Sverige och andra nordiska länder som kan komma att bidra till tillgodoseendet av resurser. Geologisk kunskap kommer fortsatt att behövas om Sverige vidtar åtgärder för att nyttja dessa resurser, men är också efterfrågade inom arbetssektorer som relaterar till infrastruktur, rent vatten, förorenad mark och hållbar utveckling.
Trots geologins tydliga anknytning till samhällsviktiga funktioner undervisas det relativt lite om ämnet i grund- och gymnasieskolan. Skolan är en viktig del i att avgöra elevernas yrkesambitioner då det är där de kommer i kontakt med och skapar erfarenheter kring många olika ämnen, vilket i sin tur kan generera ett intresse för eleven att vidare eftersträva en karriär.
Syftet med uppsatsen är att undersöka den förutspådda efterfrågan på personer med geologisk kunskap inom arbetsmarknaden, mängden geologiskt innehåll i gymnasiets läroplan, gymnasieelevers kunskaper och inställning till geologi, samt antagningsstatistiken för svenska grundutbildningar om geovetenskap i förhållande till andra naturvetenskapliga utbildningar på högskola och universitet för att sammanställa en helhetlig bild av hur väl behovet av geologisk kunskap kommer att kunna tillfredsställas framöver.
Arbetsmarknadsrapporter förutspår en ökad efterfrågan på geovetare, men storleksordningen på denna ökning är svår att kvantifiera då den beror på vilka politiska initiativ som tas, särskilt med hänseende till öppnandet av nya gruvor för att säkerställa tillgången till kritiska resurser.
En enkätundersökning i två delar visar att en lektion om geologi skapar en större förståelse och uppskattning för ämnet hos gymnasieelever på naturvetenskapsprogrammet, samt att de uppger antingen en större benägenhet att eftersträva en geologiutbildning efter gymnasiet eller en säkrare visshet om att de vill studera något annat.
En tematisk analys av ämnesplanerna för gymnasiekurserna biologi 1, fysik 1a, geografi 1 & 2, och kemi 1 visar att det finns geologirelevant innehåll i gymnasiets läroplan och att det kan delas in i tre nivåer utefter hur starkt kopplat till geologiämnet det är. Indelningen visar att det är i geografi 1 som elever kommer i störst kontakt med geologi och att övriga kurser i huvudsak skapar en grundläggande naturvetenskaplig förståelse som krävs för vidare studier av geologi.
Antagningsstatistik från hösten 2024 visar att geologi inte är lika populärt som biologi, kemi eller fysik. Av femton geovetenskapsutbildningar fyllde enbart två sina platser vilket vittnar om att universiteten har en större kapacitet att ta in studenter än vad som utnyttjas i dagsläget, något som särskiljer dessa utbildningar från den genomsnittliga grundutbildningen i naturvetenskap där antalet antagna är hälften så stort som antalet sökande. En tillbakablick över de senaste tio åren visade att geovetenskapsutbildningarna har sett en ökning i antalet sökande över tid.
Utifrån resultaten diskuteras olika insatser som kan göras inom gymnasieskolan för att öka intresset för och kunskaperna om geologi i syfte att få fler att eftersträva en karriär inom geovetenskap. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9201819
- author
- Rasmusson, Isak LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Behovet av geologisk kunskap inom utbildning och samhälle: En översikt av geologiskt innehåll i gymnasiets ämnesplaner, antagningar till svenska högskole- och universitetsutbildningar inom geovetenskap och arbetsmarknadens behov av personer med geologisk kompetens
- course
- GEOL02 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Behov av geologi, grön omställning, geologiutbildning, gymnasieskolan, geovetenskap
- publication/series
- Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
- report number
- 709
- language
- Swedish
- id
- 9201819
- date added to LUP
- 2025-06-19 11:22:25
- date last changed
- 2025-06-19 11:22:25
@misc{9201819,
abstract = {{Geologiska resurser är essentiella för den gröna omställningen, men även för Sveriges infrastruktur. Bland dessa resurser återfinns flera kritiska material, ämnen som EU-kommissionen identifierat som särskilt viktiga att unionen har tillgång till, så som magnesium, vanadin och fosfor. Det finns kända förekomster av kritiska material i Sverige och andra nordiska länder som kan komma att bidra till tillgodoseendet av resurser. Geologisk kunskap kommer fortsatt att behövas om Sverige vidtar åtgärder för att nyttja dessa resurser, men är också efterfrågade inom arbetssektorer som relaterar till infrastruktur, rent vatten, förorenad mark och hållbar utveckling.
Trots geologins tydliga anknytning till samhällsviktiga funktioner undervisas det relativt lite om ämnet i grund- och gymnasieskolan. Skolan är en viktig del i att avgöra elevernas yrkesambitioner då det är där de kommer i kontakt med och skapar erfarenheter kring många olika ämnen, vilket i sin tur kan generera ett intresse för eleven att vidare eftersträva en karriär.
Syftet med uppsatsen är att undersöka den förutspådda efterfrågan på personer med geologisk kunskap inom arbetsmarknaden, mängden geologiskt innehåll i gymnasiets läroplan, gymnasieelevers kunskaper och inställning till geologi, samt antagningsstatistiken för svenska grundutbildningar om geovetenskap i förhållande till andra naturvetenskapliga utbildningar på högskola och universitet för att sammanställa en helhetlig bild av hur väl behovet av geologisk kunskap kommer att kunna tillfredsställas framöver.
Arbetsmarknadsrapporter förutspår en ökad efterfrågan på geovetare, men storleksordningen på denna ökning är svår att kvantifiera då den beror på vilka politiska initiativ som tas, särskilt med hänseende till öppnandet av nya gruvor för att säkerställa tillgången till kritiska resurser.
En enkätundersökning i två delar visar att en lektion om geologi skapar en större förståelse och uppskattning för ämnet hos gymnasieelever på naturvetenskapsprogrammet, samt att de uppger antingen en större benägenhet att eftersträva en geologiutbildning efter gymnasiet eller en säkrare visshet om att de vill studera något annat.
En tematisk analys av ämnesplanerna för gymnasiekurserna biologi 1, fysik 1a, geografi 1 & 2, och kemi 1 visar att det finns geologirelevant innehåll i gymnasiets läroplan och att det kan delas in i tre nivåer utefter hur starkt kopplat till geologiämnet det är. Indelningen visar att det är i geografi 1 som elever kommer i störst kontakt med geologi och att övriga kurser i huvudsak skapar en grundläggande naturvetenskaplig förståelse som krävs för vidare studier av geologi.
Antagningsstatistik från hösten 2024 visar att geologi inte är lika populärt som biologi, kemi eller fysik. Av femton geovetenskapsutbildningar fyllde enbart två sina platser vilket vittnar om att universiteten har en större kapacitet att ta in studenter än vad som utnyttjas i dagsläget, något som särskiljer dessa utbildningar från den genomsnittliga grundutbildningen i naturvetenskap där antalet antagna är hälften så stort som antalet sökande. En tillbakablick över de senaste tio åren visade att geovetenskapsutbildningarna har sett en ökning i antalet sökande över tid.
Utifrån resultaten diskuteras olika insatser som kan göras inom gymnasieskolan för att öka intresset för och kunskaperna om geologi i syfte att få fler att eftersträva en karriär inom geovetenskap.}},
author = {{Rasmusson, Isak}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet}},
title = {{Behovet av geologisk kunskap inom utbildning och samhälle}},
year = {{2025}},
}