Risk- och sårbarhetsarbete inom fjärrvärmesektorn

Abstract

Despite being the dominant form of heating in Sweden and playing a critical role in the functioning of society, there are currently no regulatory requirements for district heating companies to maintain heat supply during crises or wartime. As supply preparedness has once again come into focus, questions arise regarding how the district heating sector identifies and manages risks and vulnerabilities in practice.

This study aims to deepen the understanding of how Swedish district heating companies work with risk and vulnerability management, how this work relates to municipal preparedness efforts, and what lessons can be drawn from other critical energy sectors. Through interviews with representatives from district heating companies, the study explores how risk and vulnerability analyses are conducted in practice and how these practices align with existing guidelines.

The results show that companies largely follow the industry's recommended structure and have a systematic approach to risk assessment. However, the concept of vulnerability is perceived as unclear and is rarely treated as a separate component. Risks related to information security, electricity supply, and fuel logistics have received increased attention, while system robustness often relies on historically embedded overcapacity rather than actively regulated preparedness. The study also reveals that interpretations of supply disruptions vary depending on role and context, and that there is a lack of analysis concerning customer-level impacts. Collaboration with municipalities does occur, but it is rarely formalized. Overall, the findings point to a need for clearer guidance and more structured approaches to strengthen crisis preparedness in the district heating sector.

Popular Abstract (Swedish)

Fjärrvärme utgör en central del av Sveriges energiinfrastruktur. Över hälften av landets byggnader värms idag med fjärrvärme, och i 250 av Sveriges 290 kommuner är det den dominerande uppvärmningsformen. Det är ett system som historiskt har betraktats som robust och tillförlitligt. Denna stabilitet har bidragit till att det inte har ansetts finnas några behov att upprätta lagkrav på en viss leveranssäkerhet, varken i vardag, kris eller krig. Men i takt med att frågor om beredskap, totalförsvar och samhällskritisk infrastruktur hamnat allt högre upp på agendan, har behovet av att utvärdera fjärrvärmens robusthet blivit alltmer angeläget.

I detta arbete genomfördes en intervjustudie med ett antal utvalda fjärrvärmebolag i Sverige. Syftet har varit att undersöka hur dessa bolag arbetar med att identifiera och hantera risker och sårbarheter, samt hur detta arbete samverkar med kommunernas krisberedskap.

En förutsättning för robusta fjärrvärmesystem är en god förståelse både för vilka risker som finns och vilka sårbarheter systemen har. Många fjärrvärmebolag arbetar systematiskt med riskanalyser, men sårbarheter behandlas ofta mer osystematiskt. Begreppet sårbarhet uppfattas ibland som otydligt och hanteras ofta genom praktiska handlingsplaner snarare än genom analyser. Samtidigt har vissa riskområden fått ökad uppmärksamhet under senare år, exempelvis elförsörjning, bränslelogistik och informationssäkerhet, ofta som en följd av omvärldshändelser. Detta pekar på ett till stor del reaktivt arbetssätt, där åtgärder införs först när riskerna blivit konkreta. Det innebär en risk för att vissa sårbarheter förblir dolda tills dess att de utvecklas till faktiska hot. I ett land som inte upplevt krig på över 200 år kan det dessutom vara svårt att föreställa sig hur fjärrvärmeverksamheten skulle påverkas i en kris. För att bygga beredskap krävs därför inte bara analys, utan också förmågan att föreställa sig situationer som ännu inte inträffat.

Samverkan mellan fjärrvärmebolag och kommuner är också grundläggande, eftersom systemen är lokala och det är kommunen som har det lagstadgade ansvaret för den geografiska beredskapen. Resultatet visar dock ofta på ett ensidigt informationsutbyte som initieras av kommunen. Att de flesta fjärrvärmebolag är kommunägda skapar naturliga incitament för kommunen att ta initiativet. Men även bland de kommunägda bolag som intervjuats varierar arbetsformerna avsevärt. Samverkansstrukturerna framstår därför som splittrade, med stora skillnader i hur frågor om beredskap hanteras. Det kan i förlängningen innebära att beredskapen varierar kraftigt mellan olika delar av landet och därmed också vilka konsekvenser en störning kan få för invånarna.

Sammantaget framträder en bild av en tekniskt robust sektor men som har potential att stärka sitt arbete inom områdena sårbarheter och samverkan. I en tid där både klimatförändringar och säkerhetspolitiska hot ökar, blir detta allt viktigare för att kunna säkerställa en trygg värmetillförsel.

• author: Sjöberg, Klara
• supervisor: Kerstin Sernhed
• organization: Department of Energy Sciences
• course: MVKM01 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Fjärrvärme, riskarbete, sårbarhetsarbete, energi, risk- och sårbarhetsanalyser
• report number: ISRN LUTMDN/TMPH-25/5652-SE
• ISSN: 0282-1990
• language: Swedish
• id: 9202709
• date added to LUP: 2025-06-23 08:48:15
• date last changed: 2025-06-23 08:48:15