Utvärderande av nya LED-moduler avsedda för nattfjärilsfällor

Abstract

Due to the increasing significance of moth species’ contributions to pollination, and the relatively new advancements of AI and LED within this field of study, there is interest in developing a light trap that is both easier to get a hold of and more adapted to the conditions of a northern country like Sweden. In this study I evaluate one such LED-based Light trap and compare it to a more well-tested one made in the Netherlands. The new trap can be switched from a combined light made of white and UV-LED:s, to only utilizing its UV-LED:s, so both settings were used for 6 nights each and placed in fields together with the older model to determine the amount of catches, the diversity in species, and if there are any preferences from certain moth families.
The results clearly show that in both favourable and unfavourable nights for moth activity, the older model produced in the Netherlands outperforms the newer one, and over all nights combined with the new trap set to only UV-light old traps generally had double the amount or higher in the terms of both moth quantities and species richness.
The issue with the newer lights seems to stem from a lack of light intensity within the UV-spectrum, and is something that should be corrected if the trap is to ever perform on the same level as the older model. Though the newer trap is still useable right now even if it is less effective, and it could potentially be a great source of understanding for moth populations within Sweden with a little time and effort.

Popular Abstract (Swedish)

Har verkligen denna nya fälla för nattfjärilar vad som krävs för att störta den äldre modellen?
LED har börjats använda i större grad bland levandefällor för nattfjärilar, och Lunds Universitet har förut endast köpt en sådan typ av fälla från Nederländerna. Men numera har en liknande version med möjlighet till mer ljus byggs vid Biologiska Insitutionen i Lund, och test har visat att nattfjärilarna klart och tydligt föredrar en fälla över den andra. Men det som chockerar är att det är den nya fällan som nobbas trots att den generellt lyser starkare, och det beror troligtvis på att den är svagare i de ljusvåglängder ljus som lockar nattfjärilarna allra bäst.
Jämförandet mellan fällorna har utgått från hur många nattfjärilar som fångats, hur många olika arter som fångats, och om det finns några skillnader mellan olika nattfjärilsfamiljer. Gällande mängd arter och antal så må den nederländska fällan vinna, men det fanns vissa familjer av nattfjärilar som verkar ha föredragit blandningen av vitt ljus och UV.
Dessa nattfjärilsfällor är som sagt gjorda för att inte skada insekterna som fångas, och kan ge oss stor insikt i var populationer befinner sig, eller om någonting plötsligt får deras antal att minska. Man kanske inte tänker sig att nattfjärilar är så viktiga i förhållande till andra insekters nytta så som bin, men faktum är att de är det, då man sett att de också kan vara minst lika effektiva pollinatörer. Det har även skrivits om AI-stödd, bildbaserad artbestämning som plötsligt dykt upp även inom detta relativt nischade område, och hur dess innovationer lett till nya möjligheter för att lära sig om nattfjärilar och andra varelser, trots att AI-modeller även kan ses som något som kan skada miljön med datorsystemens energikrav och utsläpp av växthusgaser.
Detta arbete kan ge insikt i både vad som är viktigt att tänka på om någon annan tar sig an försöket att bygga sin egen nattfjärilsfälla, samt ger idéer om vad som skulle kunna göras med denna nya nattfjärilsfälla för att förbättra den. Man kan även lära sig om vad nattfjärilar attraheras av och varför. Som exempel så kanske du inte visste att det som attraherar nattfjärilarna är hur lampor misstas för månen.
Undersökningen har gjorts genom att ställa ut två rader av fällor av båda slag ute i samma hage under kvällen, och sedan åka dit på morgonen för att räkna in antalet fjärilar med appen ButterflyCount som kan bestämma arten baserat på endast en bild. Att det är möjligt utan att nattfjärilarna flyger iväg beror på att de är väldigt slöa på morgonen innan det blir varmt, så de kan till och med plockas upp för hand.

• author: Bengtsson, Sam
• supervisor: Lars Pettersson
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Nattfjäril, LED-modul, Pollinatörer, Nattfjärilsfälla
• language: Swedish
• id: 9202748
• date added to LUP: 2025-06-19 11:42:26
• date last changed: 2025-06-19 11:42:26