Vad är grejen med språk? – En explorativ studie om fysiklärare på gymnasiets bild och inställning till språk i fysik
(2025) ÄFYM12 20251Department of Physics
- Abstract (Swedish)
- Detta arbete är en explorativ studie om svenska fysiklärare på gymnasiet och hur de ser på språkets roll inom fysikämnet samt hur de ställer sig som lärare i rollen att behöva vara en lärare som undervisar språkliga element. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där totalt fyra lärare med varierande erfarenhet som fysiklärare intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av ett socialsemiotiskt ramverk, affektiva aspekter som self-efficacy och attityder samt ett ramverk för lärarnas kunskaper. Analysen av lärarnas svar indikerar att de ser språk som en stor och betydande del inom fysikämnet. Lärarna berättar om strategier för att eleverna ska kunna lära sig de språkliga aspekterna som finns inom ämnet och därmed... (More)
- Detta arbete är en explorativ studie om svenska fysiklärare på gymnasiet och hur de ser på språkets roll inom fysikämnet samt hur de ställer sig som lärare i rollen att behöva vara en lärare som undervisar språkliga element. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där totalt fyra lärare med varierande erfarenhet som fysiklärare intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av ett socialsemiotiskt ramverk, affektiva aspekter som self-efficacy och attityder samt ett ramverk för lärarnas kunskaper. Analysen av lärarnas svar indikerar att de ser språk som en stor och betydande del inom fysikämnet. Lärarna berättar om strategier för att eleverna ska kunna lära sig de språkliga aspekterna som finns inom ämnet och därmed utvecklas språkligt. Lärarnas insikter om språkets betydelse inom fysikämnet kan tyda på att de har goda kompetenser att göra det språkliga arbetet som de menar är nödvändigt för att kunna utvecklas inom ämnet och att de själva har en betydande roll i det språkliga arbetet. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Studien handlar om språkets roll i gymnasiefysiken och hur lärare uppfattar detta samt hur de
ser på sin roll i det språkliga arbetet som kan finnas i gymnasiefysiken. Studiens syfte är att
ge en överblick över språkets roll inom gymnasiefysiken så att en lärare som har mindre
insikt i området kan få en övergripande bild av vad detta kan betyda. När man tänker på språk
i fysiken så kanske man först tänker på naturvetenskapligt språk men det finns också
språkliga aspekter som inte passar in i vad man skulle kunna kalla naturvetenskapligt språk
men ändå kan vara nödvändigt i undervisningen. En lärare måste kunna förklara för en elev
som ännu inte kan tampas med ett naturvetenskapligt språk och därför är det viktigt att man
som lärare... (More) - Studien handlar om språkets roll i gymnasiefysiken och hur lärare uppfattar detta samt hur de
ser på sin roll i det språkliga arbetet som kan finnas i gymnasiefysiken. Studiens syfte är att
ge en överblick över språkets roll inom gymnasiefysiken så att en lärare som har mindre
insikt i området kan få en övergripande bild av vad detta kan betyda. När man tänker på språk
i fysiken så kanske man först tänker på naturvetenskapligt språk men det finns också
språkliga aspekter som inte passar in i vad man skulle kunna kalla naturvetenskapligt språk
men ändå kan vara nödvändigt i undervisningen. En lärare måste kunna förklara för en elev
som ännu inte kan tampas med ett naturvetenskapligt språk och därför är det viktigt att man
som lärare har koll på andra mindre tekniska sätt att förklara saker och ting på.
Lärarens jobb är att undervisa och det kan vara svårt att föreställa sig detta utan någon form av kommunikation. Ur tidigare forskning lyfts det fram att olika sätt att kommunicera är nyttiga på olika sätt och i olika situationer. Denna studie utgår främst från ett socialsemiotiskt perspektiv för att undersöka hur kommunikation kan ske. Socialsemiotiken handlar i praktiken om att lärare och elever gemensamt förhandlar fram förståelse och mening i ämnet. Denna förhandlingen sker genom olika metoder och verktyg så som t.ex ett diagram eller olika former av verbal kommunikation, dessa metoder och verktyg kallas inom socialsemiotiken för semiotiska resurser. Olika semiotiska resurser har olika funktioner och är därmed bra på olika sätt, det är lärarens kunskap om hur dessa semiotiska resurser kan användas som utmärker en kompetent lärare. Lärarnas kunskaper om ämnet och pedagogik kategoriseras i studien för att kunna ge en bild av vad lärarna tycker är viktigt för att kunna utföra det språkliga arbete som är nödvändigt i gymnasiefysiken. Lärarnas inställning till hur de finner sig i detta språkliga arbete tolkas utifrån begreppen attityd och self-efficacy. Metodologiskt använder sig studien av intervjuer som kan vara nyttigt för att få ta del av den komplexa och nyanserade bild som fysiklärare kan ha gällande språk inom fysik. Resultaten och analysen av studien pekar på en bild av att en bra lärare ska kunna ha både pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Lärarna beskriver olika metoder att jobba med språk inom fysiken som utifrån teoretiska ramverk och tidigare forskning kan tolkas som bra metoder. Slutsatsen som dras i studien är att fysiklärarna i studien har en god kompetens för att kunna bedriva det språkliga arbete som kan vara nödvändigt i gymnasiefysiken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9202938
- author
- Nilsson, Oscar LU
- supervisor
- organization
- course
- ÄFYM12 20251
- year
- 2025
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9202938
- date added to LUP
- 2025-06-24 08:32:05
- date last changed
- 2025-06-24 08:32:05
@misc{9202938,
abstract = {{Detta arbete är en explorativ studie om svenska fysiklärare på gymnasiet och hur de ser på språkets roll inom fysikämnet samt hur de ställer sig som lärare i rollen att behöva vara en lärare som undervisar språkliga element. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där totalt fyra lärare med varierande erfarenhet som fysiklärare intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av ett socialsemiotiskt ramverk, affektiva aspekter som self-efficacy och attityder samt ett ramverk för lärarnas kunskaper. Analysen av lärarnas svar indikerar att de ser språk som en stor och betydande del inom fysikämnet. Lärarna berättar om strategier för att eleverna ska kunna lära sig de språkliga aspekterna som finns inom ämnet och därmed utvecklas språkligt. Lärarnas insikter om språkets betydelse inom fysikämnet kan tyda på att de har goda kompetenser att göra det språkliga arbetet som de menar är nödvändigt för att kunna utvecklas inom ämnet och att de själva har en betydande roll i det språkliga arbetet.}},
author = {{Nilsson, Oscar}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vad är grejen med språk? – En explorativ studie om fysiklärare på gymnasiets bild och inställning till språk i fysik}},
year = {{2025}},
}