Utredning av klimatberäkningar under systemhandlingsskedet - En studie om möjliga tillvägagångssätt och byggnadsbeslut för en mer tillförlitlig klimatberäkning

Abstract

The construction industry is currently one of the largest contributing sources to carbon
dioxide emissions in Sweden and has great development potential in reducing its climate
impact. Since January 2022, the Swedish government requires a declaration of the
climate impact of each recently constructed building. To calculate the climate impact of
a building, the life cycle assessment tool is used, and the norm is to perform the LCA
when the building project is completed. There are uncertainties in implementing the life
cycle assessment in the early stages of a building project due to the lack of building
information in these stages of the building process. The construction design is often
changed from the early stages and onwards, which leads to differences in calculation
results in the early stages in relation to the climate declaration.
This thesis investigates how the industry should work henceforth when implementing
LCA in the early stages and identifying key construction design decisions leading to a
more verified calculation at the early stages in proportion to the climate declaration.
Initially, a qualitative study was performed, consisting of interviews with employees in
sustainable construction to explore their views on possible decisions regarding the
construction design and LCA in the early stages of the construction process. Later a
quantitative study was performed with the ambition to estimate the differences in climate
impact for an apartment building in the early stages in relation to the climate declaration.
The results from the qualitative study formed the basis to investigate how the estimated
differences changed between the early stages and the climate declaration when
implementing early decisions regarding the construction design.
The thesis concluded that the industry needs strict limit values regarding climate impact
in the climate declaration implemented by the government and the client. This will lead
to forcing reduction of climate impact from construction projects. Concerning the
construction decisions in the early stages, the qualitative results showed the concrete is
a critical contributor to fossil fuel emissions. The construction industry should focus
heavily on reducing the climate impact from concrete materials. There are difficulties in
determining concrete recipes during the early stages. Therefore, a knowledge growth
regarding sustainable construction is needed in the industry to enable these types of
decisions. The quantitative results show differences in climate impact between the
calculations in the early stages in proportion to the climate declaration. However,
implementing early decisions regarding the construction design will reduce these
differences.

Abstract (Swedish)

Byggbranschen är i dagsläget en av de störst bidragande faktorerna till utsläpp av fossila bränslen i Sverige och besitter en stor utvecklingspotential beträffande reducering av klimatpåverkan. En byggnads klimatpåverkan under en livscykel kan beräknas genom metoden livscykelanalys, som inkluderar en produkts, eller i detta fall en byggnads, klimatpåverkan från råvaruutvinning till avfallshantering. Begreppet klimatberäkning används i byggbranschen och genomförs med livscykelanalysens metodik. Sedan det i januari 2022 infördes lagkrav på att lämna klimatdeklaration för nya byggnader i Sverige har klimatberäkning fått ett större fokus i byggnadsprojekt. Klimatdeklarationen kräver att byggherren för en nyligen uppförd byggnad ska lämna in ett kvitto på byggnadens klimatpåverkan i enheten kg CO2e/BTA till Boverket, enbart skedena A1 - A3 Produktskede samt A4 – A5 Byggproduktionsskedet ingår. Det finns i dagsläget inga krav på att användningsskedet eller slutskedet för byggnaden behöver redovisas i klimatdeklarationen. Det saknas även kravställningar på gränsvärden för hur stor klimatpåverkan en byggnad får lov att bidra med. Boverket har publicerat förslag på gränsvärden med start under 2025 för klimatdeklarationen samt en vision om att dessa ska skärpas vart femte år.

Arbetets syfte var att undersöka vilka byggnadsbeslut som är möjliga och väsentliga att ta under ett systemhandlingsskede för att påverka byggnadens klimatpåverkan samt vad som krävs av branschen för att dessa byggnadsbeslut ska kunna tillämpas. Rapporten syftar även till att kvantifiera storleken på de osäkerheter som finns i metodiken och resultatet för tidiga klimatberäkningar i förhållande till klimatberäkningen som klimatdeklarationen består av, samt hur den eventuella differensen påverkas av implementering av byggnadsbeslut i tidiga skeden.

För att undersöka dessa områden tillämpas en metodik bestående av dels en kvalitativ del i form av en intervjustudie, dels en kvantitativ del bestående av klimatberäkningar av ett flerbostadshus i programmet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Intervjustudien genomfördes genom att elva olika personer med expertis inom hållbarhetsområdet intervjuades. Intervjusvaren låg senare delvis till grund för indata till den kvantitativa delen. Beräkningsdelen var uppdelad i tre olika stadier med olika indata avseende tidsorientering i byggprocessen och byggnadsinformation där klimatpåverkan från stomme och husundergrund studerades.

Resultatet och slutsatserna från den kvalitativa delen visade på att införande av strängare krav i form av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan från myndigheter och beställare blir avgörande för utvecklingen framåt. Kraven kommer att bidra till att branschen tvingas arbeta med reducerande åtgärder för utsläpp och att klimatberäkningar i tidiga skeden blir en nyckel till detta arbete. Rörande vilka byggnadsbeslut som kan fastställas i tidiga skeden skiljde det sig åt. Från intervjuerna framkom det att oorganiska material, såsom betong och stål, är faktorer som bidrar till en ökad klimatpåverkan i byggbranschen och dessa kommer framåt bli väsentliga att arbeta med. Uppfattningen om vilka beslut som går att ta under ett systemhandlingsskede var inte entydig så som vetskapen ser ut idag. Enligt intervjustudien går det inte att fastställa betongen ner på EPD-nivå eller betongrecept i systemhandlingsskedet generellt sett. För att kunna implementera detta på alla nivåer i branschen krävs en kunskapsökning för att väl underbyggda beslut kopplat till hållbarhet ska bli rimliga att ta under systemhandlingsskedet.

Från den kvantitativa delen visade resultatet att det finns differenser i resultatet beträffande tidiga beräkningar i förhållande till klimatdeklaration som genomförs för en färdig byggnad. Implementering av tidigare byggnadsbeslut för betongmaterialet i stomme och husundergrund bidrar enligt arbetets resultat till att differensen minskas. En annan slutsats är att arbetet med färdiga byggdelsregister kräver resurser och kontinuerlig uppdatering för att kunna vara relevanta vid klimatberäkningar under systemhandlingsskedet.

• author: Ekström, Axel and Ader, Filip
• supervisor: Christian Mattsson
• organization: Division of Building Services
• alternative title: An investigation of life cycle assessment in the early stages of a building project. A study regarding possible approaches and building decisions in pursuit of a more reliable LCA
• course: ABKM01 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: klimatberäkning, livscykelanalys, systemhandlingsskede, koldioxidekvivalenter, stomme, husundergrund, betong
• publication/series: TVIT-5000
• report number: TVIT-5116
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVIT—25/5116—SE (93)
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Birgitta Nordquist
• id: 9204321
• date added to LUP: 2025-06-24 11:54:47
• date last changed: 2025-06-24 11:54:47