Miljörättvisa i planprocessen - En jämförande fallstudie av stadsförnyelseprojekt i Göteborgs Stad
(2025) MVEM31 20251Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
- Abstract
- Social and climate-related challenges are closely intertwined. Existing research has shown that community’s ability to recover from extreme weather events is largely influenced by social vulnerabilities and societal resilience. In response, environmental justice has emerged as a potential tool to address these dual challenges in urban planning. Within this context, strategies such as urban densification and green infrastructure have gained prominence. While densification aims to promote sustainability through efficient land use, greening efforts seek to enhance public health and climate adaptation. However, these strategies can often be in conflict and risk reinforcing existing social inequalities if justice considerations are overlooked.... (More)
- Social and climate-related challenges are closely intertwined. Existing research has shown that community’s ability to recover from extreme weather events is largely influenced by social vulnerabilities and societal resilience. In response, environmental justice has emerged as a potential tool to address these dual challenges in urban planning. Within this context, strategies such as urban densification and green infrastructure have gained prominence. While densification aims to promote sustainability through efficient land use, greening efforts seek to enhance public health and climate adaptation. However, these strategies can often be in conflict and risk reinforcing existing social inequalities if justice considerations are overlooked. Urban renewal projects have shown tendencies to drive displacement and gentrification, disproportionately affecting already vulnerable groups.
This study explores how principles of environmental justice are integrated in the planning processes of urban renewal projects in Gothenburg, Sweden—a city currently undergoing major densification efforts while also facing challenges related to segregation and climate change. By applying a mixed methods approach, encompassing an analysis of planning documents and qualitative interviews, this study examines how environmental justice is considered in the implementation of densification and greening strategies in five urban renewal projects located in areas with varying socioeconomic status. The results highlight the interconnected relationship between the four dimensions of environmental justice - distributional, procedural, recognitional, and capability justice - in the urban planning process. Social impact assessment is highlighted as an important tool to promote inclusive decision-making processes and enhance procedural and recognitional justice. However, increased efforts are needed to counteract the negative effects of urban renewal, such as gentrification and loss of greenspace, in order to achieve social and environmental planning goals. Without such efforts the ability to attain both distributive and capacity justice is limited. The study contributes to the limited empirical research on environmental justice in the Swedish urban planning context and offers insights into how planning processes can more equitably address social and climate related challenges simultaneously. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Föreställ dig att du bor i ett bostadsområde men tvingas flytta på grund av höjda boendekostnader till följd av stadsförnyelse, som utlovar högre kvalitet i form av ett levande torg och nya gröna parker. Ditt bostadsområde har genomgått en gentrifieringsprocess – något som kan uppstå som en konsekvens av stadsförnyelse.
Göteborg är en stad som likt många andra brottas med segregation och samtidigt behöver anpassas till ett förändrat klimat. Studien undersöker hur miljörättvisa integreras i Göteborgs Stads planprocess för att få en inblick i huruvida den lyckas möta både sociala och klimatrelaterade utmaningar. Resultatet visar att det inom Göteborg Stad finns en stor medvetenhet om de utmaningar staden står inför, såsom ojämlika... (More) - Föreställ dig att du bor i ett bostadsområde men tvingas flytta på grund av höjda boendekostnader till följd av stadsförnyelse, som utlovar högre kvalitet i form av ett levande torg och nya gröna parker. Ditt bostadsområde har genomgått en gentrifieringsprocess – något som kan uppstå som en konsekvens av stadsförnyelse.
Göteborg är en stad som likt många andra brottas med segregation och samtidigt behöver anpassas till ett förändrat klimat. Studien undersöker hur miljörättvisa integreras i Göteborgs Stads planprocess för att få en inblick i huruvida den lyckas möta både sociala och klimatrelaterade utmaningar. Resultatet visar att det inom Göteborg Stad finns en stor medvetenhet om de utmaningar staden står inför, såsom ojämlika livsvillkor och en ojämn tillgång av stadens resurser. Insatser görs för att öka medborgarengagemanget och skapa bättre sociala och ekonomiska förutsättningar i utsatta områden. Studien visar dock att gentrifiering ofta uppstår i samband med stadsförnyelse, vilket innebär att de mest utsatta inte får ta del av de positiva effekterna av genomförda projekt. Dessutom visar resultatet att tätare bebyggelse i högre grad prioriteras över utvecklingen av grön infrastruktur. Ökade insatser krävs därför för att motverka att stadsförnyelse katalyserar gentrifieringsprocesser och förlust av grönytor.
För att möta hållbarhetsutmaningar och effekterna av klimatförändringarna behöver städer klimatanpassas. Två strategier som inom stadsplanering ofta lyfts fram som centrala är effektiv markanvändning genom tätare bebyggelse och utvecklingen av grön infrastruktur. Strategierna motsätter sig ofta varandra eftersom mer byggnader betyder mindre plats för parker och natur. Utan effektiva verktyg finns en risk att stadsförnyelse förstärker orättvisor och leder till en ojämlik exponering för klimatrelaterade risker, vilket i slutändan missgynnar de redan mest utsatta. Den urbana miljön behöver därför utformas på ett sådant sätt som motverkar sociala orättvisor, men hur målbilden om en rättvis stad ska realiseras är en utmaning.
Miljörättvisa har uppmärksammats som ett potentiellt verktyg inom stadsplanering för att möta
sociala och klimatrelaterade utmaningar. I grunden handlar det om att skapa rättvisa både i fördelningen av resurser och i de processer som formar den byggda miljön. Tillämpningen av miljörättvisa har i denna studie gett insikter om planprocessens brister och vilka insatser som krävs för att strategier och målsättningar ska kunna omsättas i praktiken – något som är avgörande för att städer ska kunna möta utmaningarna med ett förändrat klimat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9205750
- author
- Vincent, Herta LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM31 20251
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Environmental Justice, Urban Planning, Urban Renewal, Densification, Green Infrastructure, Gentrification, Gothenburg
- language
- Swedish
- id
- 9205750
- date added to LUP
- 2025-06-26 13:08:00
- date last changed
- 2025-06-26 13:08:00
@misc{9205750,
abstract = {{Social and climate-related challenges are closely intertwined. Existing research has shown that community’s ability to recover from extreme weather events is largely influenced by social vulnerabilities and societal resilience. In response, environmental justice has emerged as a potential tool to address these dual challenges in urban planning. Within this context, strategies such as urban densification and green infrastructure have gained prominence. While densification aims to promote sustainability through efficient land use, greening efforts seek to enhance public health and climate adaptation. However, these strategies can often be in conflict and risk reinforcing existing social inequalities if justice considerations are overlooked. Urban renewal projects have shown tendencies to drive displacement and gentrification, disproportionately affecting already vulnerable groups.
This study explores how principles of environmental justice are integrated in the planning processes of urban renewal projects in Gothenburg, Sweden—a city currently undergoing major densification efforts while also facing challenges related to segregation and climate change. By applying a mixed methods approach, encompassing an analysis of planning documents and qualitative interviews, this study examines how environmental justice is considered in the implementation of densification and greening strategies in five urban renewal projects located in areas with varying socioeconomic status. The results highlight the interconnected relationship between the four dimensions of environmental justice - distributional, procedural, recognitional, and capability justice - in the urban planning process. Social impact assessment is highlighted as an important tool to promote inclusive decision-making processes and enhance procedural and recognitional justice. However, increased efforts are needed to counteract the negative effects of urban renewal, such as gentrification and loss of greenspace, in order to achieve social and environmental planning goals. Without such efforts the ability to attain both distributive and capacity justice is limited. The study contributes to the limited empirical research on environmental justice in the Swedish urban planning context and offers insights into how planning processes can more equitably address social and climate related challenges simultaneously.}},
author = {{Vincent, Herta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Miljörättvisa i planprocessen - En jämförande fallstudie av stadsförnyelseprojekt i Göteborgs Stad}},
year = {{2025}},
}