CBAM and the product loophole: A threat to EU competitiveness?

Abstract

The EU is reforming its Emissions Trading System (ETS) to increase the price on emissions, phase out free carbon allowances and thus accelerate decarbonization. Alongside these reforms, the Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) has been introduced to mitigate the risk of carbon leakage, imposing tariffs on carbon-intensive products imported to the EU. While CBAM will be beneficial for many EU- based industries, there are concerns that it will reduce competitiveness of EU- based component manufacturers, but there is limited research on this topic. This study therefore explored how CBAM affects the competitiveness of Nordic manufacturers and its potential to prevent carbon leakage.

An exploratory qualitative research design was applied, appropriate for contexts with limited empirical data. The methodology included a structured literature review, open policy-relevant searches, and semi-structured interviews with Nordic manufacturers and other relevant stakeholders such as industry associations and policy experts.

The results suggested that expanding CBAM to downstream products, such as finished goods, certain processed steel products and scrap materials could better address carbon leakage and incentivize circular production. Further research is needed to support export-dependent EU industries and reduce carbon leakage risks. Administrative reliefs were seen as important, especially for firms with complex global supply chains. Respondents also emphasized the need for global harmonization of CBAM and similar systems applied in other jurisdictions.

Both the literature and interviews pointed to divided opinions on the optimal design of CBAM. Balancing environmental goals with economic competitiveness remains complex. The study concluded that, beyond addressing identified policy gaps, post-implementation research is crucial to assess CBAM’s long-term effectiveness.

Popular Abstract (Swedish)

EU:s nya klimattull: Tanken är god – men verkligheten krångligare

År 2026 införs EU:s nya klimattull, CBAM. Tullen ska förhindra att utsläppsintensiv industri flyttar från EU till följd av högre klimatkostnader inom unionen. Målet är att stärka europeisk konkurrenskraft och minska globala utsläpp. Men denna studie, som undersökt CBAM:s påverkan på nordiska företag, visar att mekanismen i sin nuvarande form riskerar att få motsatt effekt: ökade utsläpp och snedvriden konkurrens.

EU har skärpt sitt utsläppshandelssystem (ETS), vilket har lett till ett högre pris på koldioxid inom unionen. Detta ökar risken för att företag med utsläppsintensiv produktion lämnar EU för att undvika kostnaderna – ett fenomen som kallas koldioxidläckage. För att motverka detta införs klimattullen CBAM. Det innebär att vissa importerade varor får en kostnad baserad på de utsläpp som uppstår vid deras tillverkning, så att även icke europeiska producenter möter liknande klimatkostnader som företag inom EU.

Många nordiska tillverkare använder cirkulära och förnybara produktionsmetoder, men riskerar att missgynnas av CBAM eftersom det med regelverkets nuvarande utformning fortfarande finns en risk för koldioxidläckage. En central brist hos CBAM är att tullen inte gäller för färdiga produkter, vissa förädlade metaller och skrotmaterial. Det innebär att utsläppsintensiva varor kan föras in i EU utan att omfattas av avgiften, genom att importeras i en annan form – till exempel genom att färdiga produkter säljs på EU marknaden istället för råmaterial som inkluderas av tullen. På så sätt kringgår man systemet, vilket både minskar klimatnyttan och försämrar konkurrensvillkoren för europeiska tillverkare.

Exportberoende tillverkare inom EU som är på väg att ställa om till mer hållbara produktionsmetoder men ännu inte är helt omställda, är särskilt sårbara. De riskerar att belastas med dubbla kostnader – både genom EU:s utsläppshandelssystem och CBAM – samtidigt som de konkurrerar globalt mot företag som inte har samma klimatkostnader. I värsta fall kan detta tvinga produktionen att flytta utanför EU, vilket är precis det koldioxidläckage CBAM ska motverka.

Samtidigt upplevs CBAM som krångligt att administrera, särskilt för större företag med komplexa leveranskedjor. Kraven på att rapportera utsläppsdata från leverantörer utanför EU är svåra att uppfylla, och osäkerheten kring hur reglerna ska samspela med andra länders kommande klimattullar skapar ytterligare hinder.

Denna studie visar på komplexiteten att balansera klimatåtgärder med ekonomisk konkurrenskraft. Den diskuterar även flera förslag för hur CBAM kan förbättras och betonar vikten av att fortsätta följa hur tullen fungerar efter att den officiellt införts. Bland annat bör tullsystemet utvidgas så att även färdiga produkter, förädlade metaller och skrotmaterial inkluderas. Det är också viktigt att undersöka hur exportberoende företag kan få stöd för att minska risken för koldioxidläckage. Samtidigt behöver den administrativa bördan förenklas, och CBAM bättre samordnas med klimatregler i andra länder. På längre sikt bör EU arbeta för en globalt harmoniserad koldioxidprissättning.

Med rätt justeringar har CBAM stor potential att bidra till både global klimatomställning och stärkt europeisk konkurrenskraft. Men för att lyckas måste verktyget spegla den verklighet som dessa företag verkar i.

• author: Sandström, Elin
• supervisor: Carl Dalhammar
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• alternative title: A qualitative study on the impact of the CBAM framework on Nordic component manufacturers
• course: MVEM14 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, carbon tariff, environmental policy, EU ETS reforms, carbon leakage, competitiveness, EU manufacturers, policy gap, product scope.
• language: English
• id: 9206057
• date added to LUP: 2025-06-26 13:22:16
• date last changed: 2025-06-26 13:22:16