Föreningsliv för vem?
(2025) SOCK10 20251Sociology
- Abstract (Swedish)
- Föreningslivet på både skol- och universitetsnivå har en stark ställning i USA och är väl utforskat, vilket skiljer sig från den svenska gymnasiala kontexten där det råder en begränsad mängd forskning på området. Denna kunskapslucka väckte intresset för att undersöka föreningslivets påverkan på gymnasieskolor i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever upplever föreningslivets påverkan på sin gymnasieskola samt hur föreningarna påverkar den sociala miljön. Leder det till aspekter som inkludering och gemenskap eller hierarkier och exkludering? Studien baseras på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som antingen går, eller nyligen har gått, på en gymnasieskola med ett rikt... (More)
- Föreningslivet på både skol- och universitetsnivå har en stark ställning i USA och är väl utforskat, vilket skiljer sig från den svenska gymnasiala kontexten där det råder en begränsad mängd forskning på området. Denna kunskapslucka väckte intresset för att undersöka föreningslivets påverkan på gymnasieskolor i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever upplever föreningslivets påverkan på sin gymnasieskola samt hur föreningarna påverkar den sociala miljön. Leder det till aspekter som inkludering och gemenskap eller hierarkier och exkludering? Studien baseras på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som antingen går, eller nyligen har gått, på en gymnasieskola med ett rikt föreningsliv. Det insamlade empiriska materialet analyseras sedan i relation till Bourdieus kapitalteori och Tajfels sociala identitetsteori. Resultatet visar hur eleverna upplever att föreningslivet bidrar till en stark gemenskap, men som inte är tillgänglig för alla. Endast de som är aktiva medlemmar får ta del av de sociala aktiviteterna såsom fester, resor och evenemang. Föreningslivet beskrivs även som en plattform för att skapa nya relationer, även om det endast var de aktiva respondenterna som upplevde detta i praktiken. De föreningsaktiva upplevs som en homogen grupp där medlemmarna ofta liknar varandra i utseende och beteende. De aktiva beskrivs som översittare där de tror sig ha mer makt än andra elever på skolan. För att ta del av föreningslivet krävs att man genomgår en antagningsprocess som består av exponerande och pinsamma moment. Processen upplevs som oäkta, där ens sociala nätverk spelar en avgörande roll för om man blir antagen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9207263
- author
- Emardson, Tyra LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En sociologisk studie om gymnasieelevers upplevelser av föreningslivets påverkan på skolan och den sociala miljön
- course
- SOCK10 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- sociologi, föreningsliv, gymnasieskola, social miljö, exkludering, social identitetsteori, socialt kapital
- language
- Swedish
- id
- 9207263
- date added to LUP
- 2025-06-30 13:16:33
- date last changed
- 2025-06-30 13:16:33
@misc{9207263,
abstract = {{Föreningslivet på både skol- och universitetsnivå har en stark ställning i USA och är väl utforskat, vilket skiljer sig från den svenska gymnasiala kontexten där det råder en begränsad mängd forskning på området. Denna kunskapslucka väckte intresset för att undersöka föreningslivets påverkan på gymnasieskolor i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever upplever föreningslivets påverkan på sin gymnasieskola samt hur föreningarna påverkar den sociala miljön. Leder det till aspekter som inkludering och gemenskap eller hierarkier och exkludering? Studien baseras på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som antingen går, eller nyligen har gått, på en gymnasieskola med ett rikt föreningsliv. Det insamlade empiriska materialet analyseras sedan i relation till Bourdieus kapitalteori och Tajfels sociala identitetsteori. Resultatet visar hur eleverna upplever att föreningslivet bidrar till en stark gemenskap, men som inte är tillgänglig för alla. Endast de som är aktiva medlemmar får ta del av de sociala aktiviteterna såsom fester, resor och evenemang. Föreningslivet beskrivs även som en plattform för att skapa nya relationer, även om det endast var de aktiva respondenterna som upplevde detta i praktiken. De föreningsaktiva upplevs som en homogen grupp där medlemmarna ofta liknar varandra i utseende och beteende. De aktiva beskrivs som översittare där de tror sig ha mer makt än andra elever på skolan. För att ta del av föreningslivet krävs att man genomgår en antagningsprocess som består av exponerande och pinsamma moment. Processen upplevs som oäkta, där ens sociala nätverk spelar en avgörande roll för om man blir antagen.}},
author = {{Emardson, Tyra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Föreningsliv för vem?}},
year = {{2025}},
}