Priset för säkerhet - En undersökning om remissinstansernas resonemang gällande säkerhetszonerna
(2025) MRSK62 20251Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Syftet med uppsatsen “priset för säkerhet” har varit att undersöka hur remissinstanserna i förfarandet om säkerhetszonerna resonerar kring mänskliga rättigheter i sina remissvar för att få förståelse för vilka intressen de värdesätter. För att uppnå detta har en deskriptiv argumentationsanalys inspirerad av Arne Næss teknik pro et contra dicere genomförts på de remissvar som lämnades in för promemorian med diarienummer DS 2023:3. Uppsatsens teoretiska ramverk är en kombination av rättspolitisk teori och diskursteori som främst inspirerats av Carol Bacchi ansats “What the problem represented to be?”. Utifrån undersökningen har konstaterats att flera av de argument som remissvaren lyfter fram är snarlika varandra, oberoende om instansen... (More)
- Syftet med uppsatsen “priset för säkerhet” har varit att undersöka hur remissinstanserna i förfarandet om säkerhetszonerna resonerar kring mänskliga rättigheter i sina remissvar för att få förståelse för vilka intressen de värdesätter. För att uppnå detta har en deskriptiv argumentationsanalys inspirerad av Arne Næss teknik pro et contra dicere genomförts på de remissvar som lämnades in för promemorian med diarienummer DS 2023:3. Uppsatsens teoretiska ramverk är en kombination av rättspolitisk teori och diskursteori som främst inspirerats av Carol Bacchi ansats “What the problem represented to be?”. Utifrån undersökningen har konstaterats att flera av de argument som remissvaren lyfter fram är snarlika varandra, oberoende om instansen varit positiv, kritisk eller neutralt inställd gentemot förslaget om säkerhetszoner. Skillnaden mellan instansernas resonemang grundas istället på vilka politiska intressen de värdesätter. De instanser med en positiva inställning gentemot förslaget om säkerhetszonerna värdesätter polisiär effektivitet och förespråkar en problemrepresentation där säkerhetszonerna ses som en lösning för otillräckliga polisiära befogenheter. De kritiska remissinstanserna värdesätter istället mänskliga rättigheter och rättssäkerhet högst och har en problemrepresentation där de menar att de rättighetsintrång som säkerhetszonerna innebär är problemet. Slutligen remissinstanserna med neutrala uppfattningar om förslaget förespråkar en problemrepresentation som inte lägger vikt vid systemet om säkerhetszonerna. Istället prioriterar dem promemorians utformning och efterfrågar diverse förtydliganden. (Less)
- Abstract
- The purpose of the thesis “The Price for Security” has been to examine how the referral bodies in the legislative process concerning security zones reason about human rights in the responses, in order to gain understanding of which interests they value. To achieve this, a descriptive analysis of arguments has been conducted based on the consultations responses submitted regarding the memorandum with reference number DS 2023:3. The thesis theoretical framework combines legal policy theory and discourse theory, with particular inspiration from Carol Bacchi’s approach “What’s the problem represented to be?” The analysis shows that many of the arguments presented in the responses are similar, regardless of whether the responding body was... (More)
- The purpose of the thesis “The Price for Security” has been to examine how the referral bodies in the legislative process concerning security zones reason about human rights in the responses, in order to gain understanding of which interests they value. To achieve this, a descriptive analysis of arguments has been conducted based on the consultations responses submitted regarding the memorandum with reference number DS 2023:3. The thesis theoretical framework combines legal policy theory and discourse theory, with particular inspiration from Carol Bacchi’s approach “What’s the problem represented to be?” The analysis shows that many of the arguments presented in the responses are similar, regardless of whether the responding body was positive, critical, or neutral towards the proposal on security zones. Instead, the differences in reasoning are based on which political interests the bodies prioritize. The supportive bodies empathize police efficiency and adopt a problem representation in which security zones are seen as a solution to insufficient police authority. The critical bodies, on the other hand, prioritize human rights and legal certainty, and present a problem representation in which the rights infringements entailed by the security zones are seen as the main issue. Finally neutral bodies advocate on a problem representation that does not place emphasis on the system of security zones itself. Instead, they prioritize the design of the memorandum and request various clarifications. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9209051
- author
- Johansson, Isak LU
- supervisor
-
- Olof Beckman LU
- organization
- course
- MRSK62 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Säkerhetszoner, Remissvar, Rättspolitik, Diskursteori
- language
- Swedish
- id
- 9209051
- date added to LUP
- 2025-08-18 08:44:28
- date last changed
- 2025-08-18 08:44:28
@misc{9209051,
abstract = {{The purpose of the thesis “The Price for Security” has been to examine how the referral bodies in the legislative process concerning security zones reason about human rights in the responses, in order to gain understanding of which interests they value. To achieve this, a descriptive analysis of arguments has been conducted based on the consultations responses submitted regarding the memorandum with reference number DS 2023:3. The thesis theoretical framework combines legal policy theory and discourse theory, with particular inspiration from Carol Bacchi’s approach “What’s the problem represented to be?” The analysis shows that many of the arguments presented in the responses are similar, regardless of whether the responding body was positive, critical, or neutral towards the proposal on security zones. Instead, the differences in reasoning are based on which political interests the bodies prioritize. The supportive bodies empathize police efficiency and adopt a problem representation in which security zones are seen as a solution to insufficient police authority. The critical bodies, on the other hand, prioritize human rights and legal certainty, and present a problem representation in which the rights infringements entailed by the security zones are seen as the main issue. Finally neutral bodies advocate on a problem representation that does not place emphasis on the system of security zones itself. Instead, they prioritize the design of the memorandum and request various clarifications.}},
author = {{Johansson, Isak}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Priset för säkerhet - En undersökning om remissinstansernas resonemang gällande säkerhetszonerna}},
year = {{2025}},
}