Naturbaserade lösningar i en tätare stad - En studie av hur grönytors temperaturreglering och dagvattenhantering kan stärkas, och hur det kan tillämpas i Lund

Abstract (Swedish)

Vi kan idag se en ökande urbanisering i världen, 2018 bodde 53% av jordens befolkning i städer, en siffra som
väntas öka till 60% till år 2030. Samtidigt mänsklighetens utsläpp av växthusgaser gett upphov till ökade
temperaturer, som i sin tur leder till förändrade nederbördsmönster, vilka manifesteras i form av bland annat
extrema regn. Detta har lett till ett ökat behov av att göra städer mer hållbara och klimatanpassade. En
form av åtgärd som har tagits fram i detta ändamål är så kallad förtätning, där städer byggs om och upp
på befintliga ytor i staden, istället för att bygga utåt. En annat typ av åtgärd är så kallade naturbaserade
lösningar, där ekosystemtjänster tillämpas för att lösa problem.
Både förtätning och implementation av naturbaserade lösningar kräver utrymme inne i staden, vilket leder
till en konkurrens om den tillgängliga marken i staden. Detta examensarbetet syftar därför till att identifiera
hur naturbaserade lösningar för kylning och dagvattenhantering, med fokus på översvämningsprevention, kan
stärkas, och hur de kan implementeras vid brist på plats. För att uppnå detta har faktorer som påverkar
naturbaserade lösningars effektivitet i dessa tillämpningar undersökts i en litteraturstudie. En fallstudie av
Lund stad har även genomförts i form av studering av kommunala dokument samt GIS-data och en visuell
inventering av grönytor på utvalda platser.
Ett flertal variabler som påverkar kylning och upptag av vatten identiferades. Ökad area och krontäckning
identifierades som positiv för båda tjänsterna för en individuell grönyta, men mindre, utspridda grönytor
identifieras också som användbara för kylning och upptag av vatten. En ökning i antal lager av vegetation på
en grönyta identifieras som potentiellt positiv för båda tjänsterna, med en viss tvetydighet kring kylningen.
För kylning går det även att se en positiv korrelation mellan ökad mängd vatten och ökad kylning. Ut-
formningar och vegetationsstrukturer som gynnar luftflöde kan potentiellt bidra positivt till stärkt kylning.
Vid implementering av dessa åtgärder måste befintliga ekostemsjänster beaktas för att undvika förlust av
bland annat habitat och rekreationsmöjligheter.
Ett antal områden med förhöjd risk för översvämningar och höga temperaturer identifierades i Lund stad i de
kommunala dokument som studerades, samt i GIS-datan. Bland områden särskilt utsatta för översvämningar
fanns området kring Gullregnsvägen, Lund C och området norr om Landsomdarevägen. Bland områden
särskilt utsatta för förhöjda temperaturer fanns Lund C, området kring Universitetssjukhuset, samt ett
flertal områden i Lunds utkanter.
För att stärka kylningen och bidraget till översvämningsprevention för befintliga grönytor rekommenderas
ökning i krontäckning, samt en ökning i antal lagar för att stärka upptaget av vatten. Det rekommenderas
även att mindre grönytor med träd anläggs i områden med behov av kylning, men ont om plats för större
grönytor, samt läggs flödesvägar i områden med samma hinder. För att stärka kylningen rekommenderas
inslag av vatten till befintliga grönytor och gråytor. För att få en bättre bild av hur dessa åtgärder kan gynna
Lund föreslås det en studie som närmare undersöker Lunds grönytor, samt en som undersöker hur väl de
vanligaste trädarterna i Lund tar upp vatten.

Abstract

There is an increasing urbanization taking place in the world today, in 2018, 53% of the global population
lived in cities, a figure that is expected to rise to 60% by 2030. At the same time, anthropogenic emissions of
greenhouse gasses give rise to increasing temperatures, which in turn lead to changed precipitation patterns,
which manifest in the form of extreme rain events among other phenomena. This has led to an increasing
need to increase the climate adaptation and sustainability of cities. One approach to this is densification,
wherein cities are expanded and redeveloped within the already established borders of the city, rather than
expanding outwards. Another approach is the utilization of nature-based solutions (NBS), which apply
ecosystem services to solve problems.
Both densification and NBS requires space within the city, leading to potential conflicts of interest over avail-
able land in it. This master’s thesis therefore aims to identify how existing NBS for temperature regulation
and urban runoff management, with a focus on flood prevention, can be be improved, and how new ones can
be implemented in areas with limited space and a need for these NBS. To this end, a literature study has
been conducted to identify factors that affect the efficiency of NBS for these applications. A case study of the
city of Lund was also carried out using municipal documents in addition to GIS-data and a visual inventory
of green spaces on chosen locations.
Multiple variables affecting the cooling and water uptake of green spaces were identified. Increased area and
canopy cover, as well as smaller, spread out green spaces, were identified as positively contributing to both.
An increase in the amount of layers was identified as potentially positive for both water uptake and cooling,
although with some uncertainty regarding the cooling. The introduction and expansion of water bodies may
also contribute positively to cooling, both in and outside of green spaces. Shapes and vegetation structures
benefiting air flow may also contribute to increased cooling. Implementation of these solutions requires taking
existing ecosystem services into account to avoid the loss of habitats and recreation opportunities.
A number of areas with heightened risk of flood and high temperatures in Lund were identified from the
municipal documents, as well as the GIS data. Among areas with heightened risk of flooding were the area
around Gullregnsvägen, Lund Central Station, as well as the area north of Landsdomarevägen. Among areas
at risk from high temperatures were Lund Central Station, the area around Lund University Hospital, as well
a number of spaces in the outskirts of the city.
To strengthen the cooling and contribution to flood prevention for existing green spaces, an increase in
canopy cover of existing green spaces is suggested, in addition to an increase in the number of layers where
an increase in water uptake is needed. It is also recommended that that smaller, spread out green spaces are
created in areas where cooling is needed, but without sufficient space for larger green spaces, as well as along
water flow paths. To increase cooling, it is also recommended to introduce or expand water in and outside
of existing green spaces. To get a greater understanding of how these interventions can benefit Lund, it is
recommended that a study of the green spaces of Lund specifically is carried out, as well as a study of the
rainwater interception of the most common tree species in Lund.

• author: Palm, Emily
• supervisor: Jamil Khan
• organization: Environmental and Energy Systems Studies
• alternative title: Nature-based solutions in a denser city - A study of how the temperature regulating and urban runoff managing effects of green spaces can be strengthened, and how that can be applied in Lund
• course: FMIM01 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: grönytor, naturbaserade lösningar, NBS, avkylning, temperaturreglering, dagvatten dagvattenhantering, urban värmeö, Lund
• report number: ISRN LUTFD2/TFEM—25/5240--SE + (1-43)
• ISSN: 1102-3651
• language: Swedish
• id: 9210663
• date added to LUP: 2025-08-27 11:25:53
• date last changed: 2025-08-27 11:25:53