Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Miljöövervakning som grund för miljöcertifiering - Ett steg mot resultatbaserade miljöcertifiering-ar av primärproduktionen

Samuelsson, Siri LU (2025) MVEM14 20251
Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
Abstract
The aim of this study was to explore the potential of using existing environmental moni-toring data as a basis for environmental certification of farms within primary agricultural production. Three research questions guided the work: which indicators of agricultural environmental impact can be identified in available monitoring data, which criteria these data must meet to be applicable in a certification context, and how existing data can be utilised to develop a certification system. An inventory of 40 environmental monitoring programmes in the county of Skåne, Sweden, was conducted and assessed against estab-lished criteria for data quality, geographical coverage, and relevance.
The results show that data related to eutrophication in... (More)
The aim of this study was to explore the potential of using existing environmental moni-toring data as a basis for environmental certification of farms within primary agricultural production. Three research questions guided the work: which indicators of agricultural environmental impact can be identified in available monitoring data, which criteria these data must meet to be applicable in a certification context, and how existing data can be utilised to develop a certification system. An inventory of 40 environmental monitoring programmes in the county of Skåne, Sweden, was conducted and assessed against estab-lished criteria for data quality, geographical coverage, and relevance.
The results show that data related to eutrophication in freshwater, particularly from the Coordinated Recipient Monitoring programme (Samordnad recipientkontroll, SRK), meet these criteria to a greater extent than data for other environmental aspects. SRK data have potential as indicators in a certification system but are limited by the voluntary re-porting to the national data host, which can result in gaps in geographical coverage. The study identifies strong potential for implementing certification within collective constella-tions of farmers defined by catchment areas. Such a landscape-based approach could en-hance environmental benefits by coordinating actions where they are most needed, rather than relying on individual farms acting in isolation.
Two conceptual certification models are discussed: a results-based framework, which links certification directly to measurable environmental outcomes, and an actions-based framework, which certifies farms based on the implementation of prescribed measures. While results-based systems offer stronger verification of environmental impact, actions-based systems provide clearer requirements for farmers and lower the risk associated with investments in measures.
The findings indicate that environmental monitoring data have potential to support more efficient, transparent, and collectively oriented certification systems. However, real-ising this potential requires methodological development, stronger coordination structures among farmers, and possibly complementary data collection to achieve comprehensive and equitable implementation. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Att driva ett lantbruk är som att sköta ett komplext ekosystem i miniatyr – varje beslut om mark, vatten och grödor påverkar naturen långt bortom gärdeskanterna. Men att mäta och bevisa den påverkan är ofta tidskrävande och kostsamt för lantbrukaren. Samtidigt samlar myndigheter redan in stora mängder miljödata, från vattenkvalitet till markanvändning, för helt andra syften än certifiering. Tänk om dessa data kunde få dubbelt värde, både som underlag för miljöövervakning och som grund för att certifiera hållbara jordbruk?
I den här studien undersöks om befintlig miljöövervakningsdata kan användas som grund för miljöcertifiering av lantbruk. Fokus ligger på tre frågor: vilka indikatorer för jordbrukets miljöpåverkan som går att hitta i... (More)
Att driva ett lantbruk är som att sköta ett komplext ekosystem i miniatyr – varje beslut om mark, vatten och grödor påverkar naturen långt bortom gärdeskanterna. Men att mäta och bevisa den påverkan är ofta tidskrävande och kostsamt för lantbrukaren. Samtidigt samlar myndigheter redan in stora mängder miljödata, från vattenkvalitet till markanvändning, för helt andra syften än certifiering. Tänk om dessa data kunde få dubbelt värde, både som underlag för miljöövervakning och som grund för att certifiera hållbara jordbruk?
I den här studien undersöks om befintlig miljöövervakningsdata kan användas som grund för miljöcertifiering av lantbruk. Fokus ligger på tre frågor: vilka indikatorer för jordbrukets miljöpåverkan som går att hitta i dagens övervakningssystem, vilka krav dessa data måste uppfylla för att kunna användas i certifiering, och hur de faktiskt skulle kunna tillämpas i praktiken.
Resultaten visar att det finns en tydlig potential, men också stora skillnader mellan olika miljöaspekter. Mest lovande är data kopplade till övergödning i sötvatten, särskilt från det svenska miljöövervakningsprogrammet Samordnad recipientkontroll. Denna typ av data har både tillräcklig geografisk täckning och precision för att kunna användas i ett certifieringssystem, åtminstone på kollektiv nivå, till exempel för grupper av lantbrukare i samma avrinningsområde.
Studien diskuterar också två möjliga vägar framåt: ett resultatbaserat angreppssätt, där certifiering baseras på uppmätt miljöstatus, och ett åtgärdsbaserat angreppssätt, där fokus ligger på att genomföra bestämda åtgärder. Båda modellerna har styrkor och svag-heter. Resultatbaserade system ger tydlig koppling till faktisk miljöpåverkan, medan åt-gärdsbaserade är enklare att genomföra men inte alltid garanterar önskad effekt.
Sammanfattningsvis visar studien att miljöövervakningsdata har potential att bli en viktig pusselbit i framtida miljöcertifieringar, men att vägen dit kräver både metodutveckl-ing och samordning. Om dessa hinder övervinns kan samma data som idag används för att följa miljötillståndet också bli ett kraftfullt verktyg för att styra jordbruket mot en mer hållbar framtid, till nytta för både lantbrukare, konsumenter och miljön. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Samuelsson, Siri LU
supervisor
organization
course
MVEM14 20251
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
Swedish
id
9210985
date added to LUP
2025-09-01 09:30:19
date last changed
2025-09-01 09:30:19
@misc{9210985,
  abstract     = {{The aim of this study was to explore the potential of using existing environmental moni-toring data as a basis for environmental certification of farms within primary agricultural production. Three research questions guided the work: which indicators of agricultural environmental impact can be identified in available monitoring data, which criteria these data must meet to be applicable in a certification context, and how existing data can be utilised to develop a certification system. An inventory of 40 environmental monitoring programmes in the county of Skåne, Sweden, was conducted and assessed against estab-lished criteria for data quality, geographical coverage, and relevance.
The results show that data related to eutrophication in freshwater, particularly from the Coordinated Recipient Monitoring programme (Samordnad recipientkontroll, SRK), meet these criteria to a greater extent than data for other environmental aspects. SRK data have potential as indicators in a certification system but are limited by the voluntary re-porting to the national data host, which can result in gaps in geographical coverage. The study identifies strong potential for implementing certification within collective constella-tions of farmers defined by catchment areas. Such a landscape-based approach could en-hance environmental benefits by coordinating actions where they are most needed, rather than relying on individual farms acting in isolation.
Two conceptual certification models are discussed: a results-based framework, which links certification directly to measurable environmental outcomes, and an actions-based framework, which certifies farms based on the implementation of prescribed measures. While results-based systems offer stronger verification of environmental impact, actions-based systems provide clearer requirements for farmers and lower the risk associated with investments in measures.
The findings indicate that environmental monitoring data have potential to support more efficient, transparent, and collectively oriented certification systems. However, real-ising this potential requires methodological development, stronger coordination structures among farmers, and possibly complementary data collection to achieve comprehensive and equitable implementation.}},
  author       = {{Samuelsson, Siri}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Miljöövervakning som grund för miljöcertifiering - Ett steg mot resultatbaserade miljöcertifiering-ar av primärproduktionen}},
  year         = {{2025}},
}