Sverige blir äldre - Är bostadsutbudet anpassat för en åldrande befolkning?
(2025) VFTM01 20251Real Estate Science
- Abstract (Swedish)
- Sverige genomgår för tillfället strukturella förändringar i befolkningssammansättningen. Andelen äldre blir större och andelen yngre blir tvärtemot mindre. Denna demografiska utveckling får stora följder för samhället, inte minst för bostadsmarknaden. Människor i olika åldrar har olika boendepreferenser och när fördelningen i samhället förändras, förändras också behovet av olika typer av bostäder.
Idag är det betydligt svårare för yngre att ta sig in på bostadsmarknaden jämfört med exempelvis för 30 år sedan. Orsakerna är flera: globala kriser, striktare låne- och amorteringsregler samt en kraftig prisutveckling på fastigheter. Äldre, som köpte bostad för längesedan, har gynnats, medan yngre generationer har svårare att etablera sig och... (More) - Sverige genomgår för tillfället strukturella förändringar i befolkningssammansättningen. Andelen äldre blir större och andelen yngre blir tvärtemot mindre. Denna demografiska utveckling får stora följder för samhället, inte minst för bostadsmarknaden. Människor i olika åldrar har olika boendepreferenser och när fördelningen i samhället förändras, förändras också behovet av olika typer av bostäder.
Idag är det betydligt svårare för yngre att ta sig in på bostadsmarknaden jämfört med exempelvis för 30 år sedan. Orsakerna är flera: globala kriser, striktare låne- och amorteringsregler samt en kraftig prisutveckling på fastigheter. Äldre, som köpte bostad för längesedan, har gynnats, medan yngre generationer har svårare att etablera sig och göra en liknande bostadskarriär. Samtidigt väljer många äldre att bo kvar i sina nuvarande bostäder, vilket ytterligare minskar rörligheten. Tidigare studier visar att flyttbenägenhet bland äldre inte främst styrs av ålder, utan av faktorer som hur länge man har bott i sin nuvarande bostad och bostadstyp. Bostadsägare är generellt mindre benägna att flytta, bland annat på grund av höga transaktionskostnader och att det finns en stark känslomässig koppling till hemmet.
Syftet med denna studie är att undersöka hur väl det befintliga bostadsbeståndet motsvarar äldres behov och preferenser. Genom att identifiera brister i utbudet kan åtgärder vidtas som gör det mer attraktivt eller möjligt för äldre att flytta. På så sätt kan större bostäder frigöras och tas över av yngre hushåll, något som i förlängningen kan bidra till en mer rörlig och balanserad bostadsmarknad.
Studien delas in i fyra analytiska delar. Först görs en framskrivning av befolkningsutvecklingen fram till 2035, med fokus på de som är 55 år eller äldre, men även på resterande åldersgrupper. Därefter analyseras äldres boendepreferenser och hinder för flytt, baserat på enkätdata från en tidigare studie. Den tredje delen kartlägger det nuvarande bostadsbeståndet på kommunnivå, med statistik om antal förmedlade hyresrätter samt sålda äganderätter och bostadsrätter. Slutligen sammanställs resultaten i en analys som bedömer hur väl bostadsutbudet möter äldres preferenser och vilka framtida utmaningar som kan uppstå med de demografiska förändringarna.
Resultaten visar att det finns en brist på framförallt bostadsrätter för äldre i flera kommuner och kommungrupper, särskilt i mer perifera områden. Ekonomiska begränsningar och ett otillräckligt bostadsutbud upplevs som de största hindren för äldre att hitta passande boenden. Framskrivningarna pekar dessutom på att en större andel av befolkningen kommer att bo närmre större städer, samtidigt som landsbygdens befolkning minskar. Detta innebär olika utmaningar beroende på kommunernas geografiska och demografiska förutsättningar. (Less) - Popular Abstract
- Sweden is facing significant demographic changes, with declining birth rates and an ageing population that is not only growing older but also growing in number. These shifts affect many areas of society, particularly the housing market.
Since people of different ages have different housing preferences, the demand for various types of housing is also changing.
Against this background, this study examines the extent to which the current housing stock aligns with the housing preferences of older adults. The analysis is based on data on the number of sold single-family houses and condominiums, as well as rented apartments during one year, which is compared to the preferred housing types among older people. The study also includes an analysis... (More) - Sweden is facing significant demographic changes, with declining birth rates and an ageing population that is not only growing older but also growing in number. These shifts affect many areas of society, particularly the housing market.
Since people of different ages have different housing preferences, the demand for various types of housing is also changing.
Against this background, this study examines the extent to which the current housing stock aligns with the housing preferences of older adults. The analysis is based on data on the number of sold single-family houses and condominiums, as well as rented apartments during one year, which is compared to the preferred housing types among older people. The study also includes an analysis of senior housing. In addition, future demographic developments at the municipal level are explored to better understand how needs may evolve over time.
The study is grounded in theories of housing chains and the dynamics of supply and
demand. Today, the Swedish housing market is characterised by low mobility, partly
because many older adults remain in large homes that may no longer suit their needs.
By gaining greater insight into the housing preferences of older adults, conditions can be improved for those who wish to move but currently face obstacles. This would enable younger households to access larger homes, while older adults could relocate to housing that better fits their life situation. In the long run, this contributes to a more flexible and well-functioning housing market. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9211419
- author
- Svensson, Frida LU
- supervisor
-
- Åsa Hansson LU
- organization
- course
- VFTM01 20251
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Demografiska förändringar, åldrande befolkning, bostadsbestånd, bostadsmarknad, flyttmönster, flyttkedjor, urbanisering.
- other publication id
- ISRN LUTVDG/TVLM 25/5579SE
- language
- Swedish
- id
- 9211419
- date added to LUP
- 2025-09-03 13:00:38
- date last changed
- 2025-09-03 13:00:38
@misc{9211419,
abstract = {{Sverige genomgår för tillfället strukturella förändringar i befolkningssammansättningen. Andelen äldre blir större och andelen yngre blir tvärtemot mindre. Denna demografiska utveckling får stora följder för samhället, inte minst för bostadsmarknaden. Människor i olika åldrar har olika boendepreferenser och när fördelningen i samhället förändras, förändras också behovet av olika typer av bostäder.
Idag är det betydligt svårare för yngre att ta sig in på bostadsmarknaden jämfört med exempelvis för 30 år sedan. Orsakerna är flera: globala kriser, striktare låne- och amorteringsregler samt en kraftig prisutveckling på fastigheter. Äldre, som köpte bostad för längesedan, har gynnats, medan yngre generationer har svårare att etablera sig och göra en liknande bostadskarriär. Samtidigt väljer många äldre att bo kvar i sina nuvarande bostäder, vilket ytterligare minskar rörligheten. Tidigare studier visar att flyttbenägenhet bland äldre inte främst styrs av ålder, utan av faktorer som hur länge man har bott i sin nuvarande bostad och bostadstyp. Bostadsägare är generellt mindre benägna att flytta, bland annat på grund av höga transaktionskostnader och att det finns en stark känslomässig koppling till hemmet.
Syftet med denna studie är att undersöka hur väl det befintliga bostadsbeståndet motsvarar äldres behov och preferenser. Genom att identifiera brister i utbudet kan åtgärder vidtas som gör det mer attraktivt eller möjligt för äldre att flytta. På så sätt kan större bostäder frigöras och tas över av yngre hushåll, något som i förlängningen kan bidra till en mer rörlig och balanserad bostadsmarknad.
Studien delas in i fyra analytiska delar. Först görs en framskrivning av befolkningsutvecklingen fram till 2035, med fokus på de som är 55 år eller äldre, men även på resterande åldersgrupper. Därefter analyseras äldres boendepreferenser och hinder för flytt, baserat på enkätdata från en tidigare studie. Den tredje delen kartlägger det nuvarande bostadsbeståndet på kommunnivå, med statistik om antal förmedlade hyresrätter samt sålda äganderätter och bostadsrätter. Slutligen sammanställs resultaten i en analys som bedömer hur väl bostadsutbudet möter äldres preferenser och vilka framtida utmaningar som kan uppstå med de demografiska förändringarna.
Resultaten visar att det finns en brist på framförallt bostadsrätter för äldre i flera kommuner och kommungrupper, särskilt i mer perifera områden. Ekonomiska begränsningar och ett otillräckligt bostadsutbud upplevs som de största hindren för äldre att hitta passande boenden. Framskrivningarna pekar dessutom på att en större andel av befolkningen kommer att bo närmre större städer, samtidigt som landsbygdens befolkning minskar. Detta innebär olika utmaningar beroende på kommunernas geografiska och demografiska förutsättningar.}},
author = {{Svensson, Frida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sverige blir äldre - Är bostadsutbudet anpassat för en åldrande befolkning?}},
year = {{2025}},
}