Konsten att mäta det gröna - En sammanställning och utvärdering av verktyg för urbana ekosystemtjänster i kommunal planering

Abstract

Urban green spaces provide important ecosystem services that support human well-being and
climate adaptation in cities. As urbanisation and densification increases, municipalities face chal
lenges in promoting and safeguarding these areas. This study investigates the current methods
and tools used by municipalities in southern Sweden to assess urban green spaces with regard to
ecosystem services, the requirements they place on new tools, the tools available for municipal
application and how well-developed these tools are. Data were collected through interviews with
five municipalities, Gothenburg, Helsingborg, Landskrona, Malmö and Eslöv, and through liter
ature searches in the databases Overton and Oppla Market. Eleven tools were identified and as
sessed in a criteria-based analysis with regards to their credibility, relevance, legitimacy and fea
sibility, based on the methodology presented by van Oudenhoven et al. (2017). Results show that
only Landskrona has conducted a municipality-wide assessment of ecosystem services and in
cluded it in their comprehensive plan, using a modified ESTER 2.0. Larger municipalities tend to
develop their own tools, often anchored scientifically but not yet fully implemented in planning
processes. ESTER 2.0 emerged as the most widely used tool, and together with Gothenburg’s
GSF tool, they scored highest in the evaluation. Complex tools, while often scientifically robust,
were found to be less suitable for municipal contexts due to high data demand and requiring ad
vanced technical skill. Municipalities expressed a preference for scientifically founded, scalable
and user-friendly tools that integrate with existing workflows within the municipality. This study
contributes to understanding how municipalities currently value the urban green spaces with re
gard to ecosystem services in urban planning, and the tools that could support this process. It also
highlights a gap in tools that combine high scientific quality with practical usability, suggesting
that simple, adaptable solutions may be more effective in supporting municipal planning and
achieving national environmental goals.

Popular Abstract (Swedish)

Gröna områden i städer, så som parker, alléer och trädgårdar, är mycket mer än bara en trevlig
och grön kontrast till den gråa stadsmiljön. De bidrar med flera saker vi ofta tar förgivet i Sverige,
bland annat frisk luft, skugga under varma sommardagar och platser för lek såväl som avslapp
ning. Tillsammans kallas dessa nyttor för ekosystemtjänster, vilka är livsnödvändiga för oss män
niskor såväl som djur- och växtlivet omkring oss. I takt med att vi människor blir fler så växer
våra städer och de blir ännu tätare, vilket kan medföra att grönområdena i städer riskerar bli
mindre, slitas ut eller försvinna helt och hållet. Ansvaret att bevara, skydda och främja städernas
grönområden ligger på kommunerna, vilket är viktigare än någonsin idag när klimatet förändras.
Alla kommuner i Sverige har en skyldighet enligt lag att redovisa hur de skall använda mark- och
vattenområden och hur den bebyggd miljön i kommunen skall utvecklas och bevaras. Det görs
genom ett strategiskt dokument, som kallas för översiktsplan. Översiktsplanen fungerar sedan
som vägledning för all annan stadsplanering som görs i kommunen. På senare år har det i Sverige
blivit alltmer vanligt att inkludera ekosystemtjänster i sin översiktsplanering, men det är långt
ifrån alla kommuner som gör det. Som tillägg till översiktsplanen kan kommuner även ha en
grönplan, ett liknande strategiskt dokument som har sitt huvudfokus på all grönstruktur, så som
parker och skogsmark. Men för att kommunerna skall kunna skapa bra översikts- och grönlaner
och använda de för att fatta välgrundade beslut om grönområden behöver dom ha bra underlag.
Ett sätt för kommunerna att göra det är genom att använda särskilda verktyg, som mäter och vär
derar grönområdena i kommunen utifrån deras ekosystemtjänster. Syfte med denna studie var att
undersöka hur kommuner i södra Sverige arbetar med att värdera sina grönområden med hänsyn
till ekosystemtjänster idag och vilka verktyg de använder, deras önskemål på nya verktyg, vilka
verktyg som finns idag att tillgå samt se hur välutvecklade verktygen är. Fem kommuner deltog i
studien: Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Eslöv. Bland de fem kommunerna var
det endast en kommun, Landskrona, som hade genomfört en fullständig värdering av kommunens
alla grönområden och inkluderat det i sin översiktsplanering. De andra kommunerna hade endast
genomfört värderingar av sina grönområden för delar av kommuner, vissa utifrån andra aspekter
än ekosystemtjänster. Det mest populära verktyget bland kommunerna i studien var Boverkets
egna verktyg, ESTER 2.0. ESTER 2.0 är särskilt utvecklat för att värdera en kommuns grönom
råden utifrån ekosystemtjänster för att sedan användas som underlag till grön- och översiktspla
nering. Som önskemål på nya verktyg betonade flera kommunerna vikten av att verktygen borde
vara vetenskapligt förankrade, för att öka trovärdigheten på resultatet de producerar. Något som
också var viktigt för kommunerna var att verktygen var användarvänliga, eftersom kommunerna
själva inte kunde vara experter inom området. Kommunerna önskade också att nya verktyg enkelt
kunde integreras i de befintliga rutinerna och arbetsflödena som finns i den kommunala verksam
heten. För att hitta nya verktyg gjordes sökningar i två databaser, vilket räknat med verktygen
som kommunerna använder idag resulterade i elva verktyg. De varierade från enkla kalkylblads
lösningar till avancerade kartverktyg och AI-baserade modeller. Resultatet av utvärderingen vi
sade att det finns ett tydligt glapp mellan avancerade verktyg och de behov och resurser som
kommuner själva har. Bland de verktyg som fick högst betyg var återigen Boverkets ESTER 2.0
med, tillsammans med ett verktyg Göteborg utvecklat. För att ekosystemtjänster verkligen skall
kunna bli del av stadsplaneringen behövs verktyg som kombinerar vetenskapen med simpla verk
tyg som är lätta för kommunerna att applicera i praktiken. På sikt kan sådana verktyg vara en
bidragande faktor att fler kommuner inkluderar ekosystemtjänster i sin planering. Det är av största
vikt och är en förutsättning för hållbara, hälsosamma och klimatanpassade städer som är redo att
möta framtiden.

• author: Fossum, Jonathan
• supervisor: Katarina Hedlund
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM14 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: Swedish
• id: 9211503
• date added to LUP: 2025-09-03 08:52:07
• date last changed: 2025-09-03 08:52:07