Säkerhetupplevelse vid Plankorsningen i Mörarp
(2025) VTVL01 20252Transport and Roads
- Abstract (Swedish)
- Plankorsningar, där väg och järnväg möts i en punkt, utgör en riskfylld del av
transportsystemet. Olyckorna vid plankorsningar har lett till allvarliga konsekvenser i Sverige. Där Sveriges långsiktiga mål (Nollvisionen) syftar på att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, vilket omfattar att öka säkerheten vid plankorsningar för att.
Syftet med examensarbete har varit att undersöka säkerhetsupplevelse vid plankorsningen i
Mörarp (Rosenlundsvägen) som är försedd med helbommar och varningssystem. Särskilt
fokus på hur upplevelse varierar beroende på hur ofta man passerar plankorsningen, och utifrån lokförarens perspektiv. Enkätsvar och litteraturstudie har varit studiens underlag. God sikt vid plankorsningar är avgörande för... (More) - Plankorsningar, där väg och järnväg möts i en punkt, utgör en riskfylld del av
transportsystemet. Olyckorna vid plankorsningar har lett till allvarliga konsekvenser i Sverige. Där Sveriges långsiktiga mål (Nollvisionen) syftar på att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, vilket omfattar att öka säkerheten vid plankorsningar för att.
Syftet med examensarbete har varit att undersöka säkerhetsupplevelse vid plankorsningen i
Mörarp (Rosenlundsvägen) som är försedd med helbommar och varningssystem. Särskilt
fokus på hur upplevelse varierar beroende på hur ofta man passerar plankorsningen, och utifrån lokförarens perspektiv. Enkätsvar och litteraturstudie har varit studiens underlag. God sikt vid plankorsningar är avgörande för säkerheten, och Trafikverkets riktlinjer kräver
att förare ska kunna se ett tåg minst tio sekunder innan det når korsningen. Sikt påverkas bland annat av vegetation och byggnader, och underhåll är nödvändigt för att upprätthålla säkerheten. Riskbedömning vid plankorsningar bygger på sannolikheten för olyckor och deras konsekvenser. Metoden tar hänsyn till trafikflöde, sikt, geometri och historik över incidenter.
Bommar anses som det mest effektiva skyddet vid plankorsningar då de utgör ett fysiskt hinder. Ljus och ljudsignaler fungerar som varning men är beroende av trafikanters uppmärksamhet. Människans beteende är en avgörande faktor för säkerheten. Trots tekniska skydd sker många olyckor på grund av att förare ignorerar signaler, kör runt bommar eller är
distraherade. Vanor, brist på tålamod och bristande riskmedvetenhet bidrar till problemet.
Resultaten visar att den upplevda säkerheten är hög bland de som kör ofta till skillnad från de som kör sällan. Lokförare uppger att vissa trafikanter bryter mot trafikregler, vilket i vissa fall har lett till nödbromsningar. En statistisk analys visar att det finns ett signifikant samband mellan körvana och upplevd säkerhet. Enkätsvar från lokförare visar att regelöverträdelser förekommer och att detta i vissa fall lett till nödbromsningar men man kunde inte dra slutsats på grund av brist på data. (Less) - Popular Abstract
- Level crossings, where road and railway intersect at the same point, represent a high-risk part of the transport system. Accidents at level crossings have led to serious consequences in Sweden. Sweden's long-term goal (the Vision Zero) aims for no one to be killed or seriously injured in traffic, which includes increasing safety at level crossings. The purpose of this thesis has been to examine the perceived safety at the level crossing in Mörarp (Rosenlundsvägen), which is equipped with full barriers and a warning system. Special focus was placed on how the perception varies depending on how often one crosses the level crossing and from the train driver’s perspective. Survey responses and literature study formed the basis of the study.
... (More) - Level crossings, where road and railway intersect at the same point, represent a high-risk part of the transport system. Accidents at level crossings have led to serious consequences in Sweden. Sweden's long-term goal (the Vision Zero) aims for no one to be killed or seriously injured in traffic, which includes increasing safety at level crossings. The purpose of this thesis has been to examine the perceived safety at the level crossing in Mörarp (Rosenlundsvägen), which is equipped with full barriers and a warning system. Special focus was placed on how the perception varies depending on how often one crosses the level crossing and from the train driver’s perspective. Survey responses and literature study formed the basis of the study.
Good visibility at level crossings is crucial for safety, and the Swedish Transport Administration’s guidelines require that drivers must be able to see a train at least ten seconds before it reaches the crossing. Visibility is affected by, among other things, vegetation and buildings, and maintenance is necessary to ensure safety. Risk assessment at level crossings is based on the probability of accidents and their consequences. The method takes into account traffic flow, visibility, geometry, and incident history.
Barriers are considered the most effective protection at level crossings as they create a physical obstacle. Light and sound signals function as warnings but rely on the attentiveness of road users. Human behavior is a critical factor for safety. Despite technical protections, many accidents occur because drivers ignore signals, drive around barriers, or are distracted.
Habits, impatience, and a poor sense of risk contribute to the problem.
The results show that perceived safety is high among those who frequently drive across the crossing, in contrast to those who cross it rarely. Train drivers report that some road users violate traffic rules, which in some cases has led to emergency braking. A statistical analysis shows that there is a significant correlation between driving frequency and perceived safety. Survey responses from train drivers indicate that rule violations occur and that this has in some cases led to emergency braking, but no firm conclusions could be drawn due to lack of data. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9211929
- author
- Moajel, Obai LU and Mahmodkuba, Amir LU
- supervisor
-
- Zhankun Chen LU
- organization
- course
- VTVL01 20252
- year
- 2025
- type
- M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
- subject
- keywords
- Plankorsningar, Trafiksäkerhet, Säkerhetupplevelse
- language
- Swedish
- id
- 9211929
- date added to LUP
- 2025-09-11 14:32:12
- date last changed
- 2025-09-11 14:32:12
@misc{9211929, abstract = {{Plankorsningar, där väg och järnväg möts i en punkt, utgör en riskfylld del av transportsystemet. Olyckorna vid plankorsningar har lett till allvarliga konsekvenser i Sverige. Där Sveriges långsiktiga mål (Nollvisionen) syftar på att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, vilket omfattar att öka säkerheten vid plankorsningar för att. Syftet med examensarbete har varit att undersöka säkerhetsupplevelse vid plankorsningen i Mörarp (Rosenlundsvägen) som är försedd med helbommar och varningssystem. Särskilt fokus på hur upplevelse varierar beroende på hur ofta man passerar plankorsningen, och utifrån lokförarens perspektiv. Enkätsvar och litteraturstudie har varit studiens underlag. God sikt vid plankorsningar är avgörande för säkerheten, och Trafikverkets riktlinjer kräver att förare ska kunna se ett tåg minst tio sekunder innan det når korsningen. Sikt påverkas bland annat av vegetation och byggnader, och underhåll är nödvändigt för att upprätthålla säkerheten. Riskbedömning vid plankorsningar bygger på sannolikheten för olyckor och deras konsekvenser. Metoden tar hänsyn till trafikflöde, sikt, geometri och historik över incidenter. Bommar anses som det mest effektiva skyddet vid plankorsningar då de utgör ett fysiskt hinder. Ljus och ljudsignaler fungerar som varning men är beroende av trafikanters uppmärksamhet. Människans beteende är en avgörande faktor för säkerheten. Trots tekniska skydd sker många olyckor på grund av att förare ignorerar signaler, kör runt bommar eller är distraherade. Vanor, brist på tålamod och bristande riskmedvetenhet bidrar till problemet. Resultaten visar att den upplevda säkerheten är hög bland de som kör ofta till skillnad från de som kör sällan. Lokförare uppger att vissa trafikanter bryter mot trafikregler, vilket i vissa fall har lett till nödbromsningar. En statistisk analys visar att det finns ett signifikant samband mellan körvana och upplevd säkerhet. Enkätsvar från lokförare visar att regelöverträdelser förekommer och att detta i vissa fall lett till nödbromsningar men man kunde inte dra slutsats på grund av brist på data.}}, author = {{Moajel, Obai and Mahmodkuba, Amir}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Säkerhetupplevelse vid Plankorsningen i Mörarp}}, year = {{2025}}, }