Flower cover rather than seed mixture diversity in flower strips drives pollinator diversity

Abstract

Sowing wildflower strips is a commonly applied agri-environmental scheme in agricultural landscapes used to mitigate the ongoing decline in pollinator diversity and abundance. Flower strips can be implemented as either annual or perennial plantings to promote biodiversity and/or ecosystem services. As different objectives may require different seed mixtures, this may impact how various pollinator groups are affected. Limited studies have been conducted on flower strips and their impact on pollinators in Sweden. The primary objective of this study was to determine whether plant diversity and the type of flower seed mixture (annual/perennial) influence the temporal flower coverage in the strips over the summer and whether this affects the abundance and morphospecies richness of pollinators. I investigated this by surveying eleven flower strips, of which three were annual and eight were perennials, with four to eleven species in the seed mixture, three times over the summer season. The flower strips were located on six farms scattered around Scania.

In line with previous research, flower coverage was strongly correlated with both pollinator abundance and morphospecies richness, with all variables reaching their peak during the first surveying round (late June/Early July) before gradually decreasing in the following rounds from the end of July to mid-September. Species diversity in the seed mixture did not have a noticeable effect on either pollinator abundance or morphospecies richness, which is surprising considering that prior research has found a strong connection between the two. However, it has been emphasised, in previous studies, that a higher species richness of flower species in the seed mixture is not necessarily the main driver behind higher pollinator abundance or diversity observed in flower strips; rather, it is the increase in functional diversity and key plant species richness that seems to most strongly affect this relationship. Through this project, it was evident that flowering phenology greatly affects the abundance of pollinators in the strip. In order to promote as many pollinators as possible, I would recommend sowing flower strips that will bloom throughout the entire season they are active, from April to early September.

Popular Abstract (Swedish)

Fler växtarter i fröblandingen leder inte till en högre mångfald av pollinatörer i blomremsor?

Dagens högintensiva jordbruk och markanvändning har resulterat i stora förluster av flera olika pollinatörsgrupper. Mycket av deras naturliga livsmiljöer har försvunnit samtidigt som de utsätts för bekämpningsmedel som har ytterligare negativ påverkan. Detta är oroväckande då 90 % av alla vilda växtarter och ca 70 % av alla gröd-arter får minskad skörd utan pollinering av djur! Ett förslag för att motverka denna negativa trend för pollinatörer är att plantera blomremsor längs åkerkanter för att förse dem med mat som pollen och nektar. Blomremsors fröblandningar kan variera mycket. Vanligtvis innehåller de främst ettåriga eller fleråriga växter där artsammansättningen och antalet arter i frömixer förväntas påverka vilka och hur många pollinatörsgrupper som kan dra nytta av blomremsorna, men hur de verkligen påverkar är oklart. I mitt masterprojekt har jag under sommaren utvärderat 11 blomremsor med varierande antal växtarter i fröblandningarna, sådda på 6 olika gårdar i Skåne. Ett av målen var att se hur de olika remsornas blomresurser förändrade sig över sommaren och hur detta påverkade de besökande insektspollinatörerna. Syftet med utvärderingen var också att bättre förstå hur antalet växtarter i fröblandningen påverkar mångfalden av besökande pollinatörer. Det finns en stor variation i vad olika blommor och fröblandingar kostar, där mer artrika fröblandningar i regel kostar mer. Kännedom om vilka växtarter som effektivt stödjer pollinatörer ger insikt om vilka växter som ska vara del i fröblandingar och om det är värt att investera i de mer artrika fröblandningarna.

Utvärderingen av fröblandningarna baseras på tre rundor av fältarbete utförda från slutet av juni till början av september. I varje runda gjorde jag insektsobservationer och blominventeringar i så kallade transekter . Jag noterade vilken blomma som pollinatörerna besökte för att se ifall någon växt var mer eftersökt än någon annan. Därefter utvärderade jag även hur pass väl de sådda växtarterna kom upp, och i vilken utsträckning som ogräs förekom.

Jag fann ett positivt samband mellan mängden blomresurser i blomremsorna och antalet pollinatörer. Både mängden blommor och antalet pollinatörer var högst i slutet av juni och början av juli, för att sedan gradvis minska under säsongen. Totalt sett observerade jag över 10 000 pollinatörer i blomremsorna där blomflugor var vanligast, följt av honungsbi, humlor, fjärilar och till sist solitära bin. Antalet växtarter i fröblandningen hade ingen inverkan på mångfalden av eller antalet pollinatörer som hittades i de olika blomremsorna. Detta är i motsats mot tidigare studier inom detta område som har visat att en högre artrikedom av blommor i fröblandningen lockar till sig en större variation av pollinatörer. Olika pollinatörer skiljer sig åt i vilka blommor de föredrar att besöka. Dels baserat på deras egen morfologi , dels på blommans karaktärer (färg, lukt, tillgänglighet till pollen/nektar osv). En möjlig anledning till varför jag inte hittade något samband här kan bero på att de prickade mer rätt med växtartvalet i fröblandingarna med färre arter gentemot de med flera arter. Valet av passande växtarter spelar stor roll och kräver kunskap om behoven hos de pollinatörer man vill stödja med blomremsan. Flertalet faktorer utöver antalet arter i fröblandningen påverkar dessutom vilka pollinatörer som har tillgång till remsan, som vilka pollinatörer som finns i omgivande landskap och var remsan är placerad.

Majoriteten av växtarterna som såddes i remsorna kom upp men det var några få som inte lyckades. Ogräs förekom på alla gårdar i varierande utsträckning. Vanligtvis ses ogräs eller spontana arter som något “fult” som måste tas bort men deras närvaro behöver inte alls vara negativt. Tvärtom! I mitt projekt såg jag många honungsbin och blomflugor besöka flera ogräsarter. Nektar och pollen från många ogräsarter har poängterats som en viktig källa av resurser för honungsbi och blomflugor i tidigare forskning. Angående vilken blomma som blev mest besökt var den sådda honungsörten den överlägset mest populära, antagligen delvis tack vare dess höga förekomst på alla remsor. Det fanns skillnader i vilka blommor de olika pollinatörergrupperna besökte. Humlor var den enda grupp som frekvent besökte ärtväxterna såsom klöver, medan honungsbi och blomflugor besökte en stor variation av blommor från flera olika blomfamiljer. Fjärilar likt humlor besökte främst klöver och de få solitära bin som hittades besökte huvudsakligen honungsört.

Avslutningsvis kan det konstateras utifrån min studie att blomremsorna lyckades att locka till sig ett stort antal pollinatörer oavsett antalet arter i fröblandingen. De fleråriga blomsemsorna behöver utrvärderas under hela deras tid och fortsatta studier behövs för att bedöma hur pollinatörpopulationen påverkas långsiktigt av blomremsor. Mitt förslag för att förbättra åtgärden är att ha flera remsor som blommar vid olika tidpunkter av säsongen. Inte enbart under sommaren men även under våren och hösten också. Det finns många faktorer som påverkar hur en blomremsa påverkar pollinatörer. En typ av fröblanding kan gynna flera pollinatörergrupper samtidigt men kanske inte alla lika mycket. Eftersom de finns preferenser mellan vilka blommor olika pollinatörer gillar att besöka kan fröblandingen behöva modifieras om målet är att maximera förekomsten av en specifik grupp av pollinatörer. De perenna remsorna i denna studie behöver fortsätta utvärderas under deras kommande år för att se hur blomförekomsten ändrar sig och vilka blommor som var effektivast att locka till sig pollinatörer under hela deras etablerade tid. Honugsörten är något man definitvt ska fortsätta inkludera i framtida fröblandingarna, den fungerade utmärkt att locka till sig pollinatörer och etablerade sig väl! Det kan vara värt att experimentera med lite växtarter fråna andra blomfamiljer än ärtväxter, då majoriteten av de insådda växtarterna tillhörde denna familj, men detta är något man får besluta om efter de perenna blomremsorna har utvärderas fullständigt.

Masterexamensprojekt i Biologi/Bevarandebiologi 30hp 2025
Biologiska institutionen, Lunds universitet

Handledare: Ulrika Samnegård & Maj Rundlöf
Biologiska institutionen

• author: Malm, Ludwig
• supervisor: Ulrika Samnegård; Maj Rundlöf
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM02 20242
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 9212864
• date added to LUP: 2025-09-19 12:35:05
• date last changed: 2025-09-19 12:35:05