Vingelmån vid ledningsrätter med koncession

Abstract

The purpose of this essay is to explore power lines from a legal point of view and investigate the limits of what is possible to build within the concession order as well as the utility easement. This essay explores minor deviations from concession and utility easement when constructing or reconstructing a powerline. A literature study has been conducted alongside semi-structured interviews. To get the full perspective, interviews have been conducted with land owner representatives, proprietors, consultants, real estate appraisers and cadastral surveyors. The goals were to find the limitations of the decisions made by the authorities and the cadastral surveyors. What is possible to build? How much can the proprietors move the powerlines? Are there different limitations for different land use? For example, are the limitations greater for agriculture or woodland? When do you need a new concession order or utility easement? When are land owners entitled to further compensation? Is there a need for clarification in the law?
The results show that there is a difference between the first construction and the reconstruction of a power line. When a power line is constructed, depending on how flexible the concession order and the utility easement is, you can make minor deviations, as long as they are not noticeable on the map. Some minor deviations might be hindered by land use regulations, environmental law, proximity to residential buildings or other laws and regulations. If major changes are made, the former permits might lapse. However, when reconstruction of a power line is necessary, the law isn’t as clear. Some proprietors have solved this issue by making additional agreements with landowners and some proprietors apply to make changes in the permits.

Popular Abstract (Swedish)

Ordet vingelmån vid ledningsrätt och koncession är ett i stort sett outforskat begrepp. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur mycket förändringar som kan göras i ledningarnas placering, hur mycket stolpar kan förflyttas och vilken vingelmån som finns i ledningsrätt och koncessioner för starkströmsledningar.
För att undersöka frågan gjordes en litteraturstudie med hjälp av böcker, rättsfall och propositioner samt digitala källor. Ett antal semistrukturerade intervjuer genomfördes med bland annat lantmätare, markägarrepresentanter och konsulter. Den insamlade informationen bearbetades i diskussion och analys som sedan användes för att komma fram till slutsatser.
Begreppet vingelmån redogör för ett teoretiskt utrymme att justera en lednings
sträckning inom ramen för koncessionen. Vid linjekoncession är kartan till beslutet ofta i skala 1:50 000, där ett streck på kartan kan vara uppåt 50 meter brett i verkligheten. Markåtkomsten för ledningen beslutas i ledningsrätten, där ledningens placering preciseras ytterligare. Några av de tillfrågade
i intervjuerna menar att ledningsrätten inte har någon vingelmån, men det sammanvägda resultatet visar att en viss vingelmån ändå finns i vissa beslut. Vissa ledningsrätter beslutar ett område, inom vilket ledningens stolpar kan placeras. I andra ledningsrätter har man beslutat om exakta stolpplaceringar, vilket minskar eller helt tar bort utrymmet för vingelmån.
När en ledning har byggts och behöver byggas om kan vi tänka oss att en ledningsrätt likt ett servitut anses fastlagd när ledningen placerats på platsen för första gången och på så vis lokaliserats genom byggnationen. Vi kan också tänka oss att det är möjligt att genomföra ändringar inom ramen för ledningsrätten. I detta arbete har jag kommit fram till att ledningsrätten inte anses lokaliseras på samma sätt som ett servitut utan att det är möjligt att genomföra ändringar inom ramen för upplåtelsen. Vissa aktörer använder sig även av tilläggsavtal för att undvika omprövning av ledningsrätt. Det är oklart om och hur frågan om ersättning hanteras i dessa fall. Det är möjligt att avtalen
är så pass bra att markägarna är nöjda med ersättningen.
Andra faktorer, såsom miljölagstiftning, kan även ha påverkan på vilken
stolpplacering som är möjlig. Det kan även vara svårare att hitta en bra stolpplacering i åkermark, medan det är lättare i skogsmark. Anledningen till det är att en skogsgata där ledning byggs oavsett behöver rensas på träd, där marken inte kan brukas.
Ledningens placering på åker är viktigare både därför att brukningen av marken
påverkas i större utsträckning, men även då stolpplacering har inverkan på
ersättningens storlek. Tomtmark och skyddad mark, såsom naturreservat, är det
normalt inte möjligt att placera stolpar på.
Det verkar finnas en vilja från lagstiftare och lantmätare att minska flexibiliteten i besluten och bilda mera tydliga ledningsrätter. Samtidigt verkar de efterfrågade ledningshavarna och markägarrepresentanterna tycka att flexibilitet kan vara positivt. I nutid när kartor produceras digitalt kan det leda till minskad flexibilitet i besluten, vilket kan leda till en ökad mängd omprövningar och mindre flexibilitet framåt.

• author: Larsson, Alicia
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Flexibility in utility easement and concession
• course: VFTM01 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Concession, utility easement, minor deviations, ledningsrätt, koncession, vingelmån
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 25/5574SE
• language: Swedish
• id: 9213059
• date added to LUP: 2025-09-24 11:37:15
• date last changed: 2025-09-25 03:42:33