Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Du blir det du ser

Laham, Malak LU (2025) SOCK10 20251
Sociology
Abstract (Swedish)
Segregationen i svenska storstäder utgör en central samhällsfråga som påverkar barns och ungas livschanser. Rosengård i Malmö är ett tydligt exempel på ett område präglat av socioekonomiska utmaningar, där frågor om skola, sociala nätverk och identitet får särskild betydelse. Trots omfattande statistik saknas ofta fördjupade studier som tar avstamp i de ungas egna berättelser.
Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som vuxit upp i Rosengård upplever sin uppväxtmiljö, med fokus på skolgång och sociala nätverk, samt hur dessa erfarenheter format deras sociala identitet och framtida livsval.
Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20–35 år. Materialet har analyserats tematiskt med hjälp... (More)
Segregationen i svenska storstäder utgör en central samhällsfråga som påverkar barns och ungas livschanser. Rosengård i Malmö är ett tydligt exempel på ett område präglat av socioekonomiska utmaningar, där frågor om skola, sociala nätverk och identitet får särskild betydelse. Trots omfattande statistik saknas ofta fördjupade studier som tar avstamp i de ungas egna berättelser.
Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som vuxit upp i Rosengård upplever sin uppväxtmiljö, med fokus på skolgång och sociala nätverk, samt hur dessa erfarenheter format deras sociala identitet och framtida livsval.
Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20–35 år. Materialet har analyserats tematiskt med hjälp av tankekartor för att identifiera centrala mönster. Analysen har förankrats i Bourdieus kapital- och habitusbegrepp, Bronfenbrenners bioekologiska systemteori, Goffmans stigmaanalys samt Tajfels sociala identitetsteori.
Resultaten visar att uppväxten i Rosengård präglas av stark gemenskap och lokalt socialt kapital som erbjuder trygghet, men också risk för social avgränsning och stigmatisering i mötet med majoritetssamhället. Skolan framstår både som en förlängning av det segregerade bostadsområdet och som en möjlig väg till social mobilitet. Föräldrar, fritidsmiljöer och förebilder utanför området identifieras som viktiga faktorer för att bryta negativa mönster. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur segregationens mekanismer formar ungas identitet, handlingsutrymme och möjligheter till förändring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Laham, Malak LU
supervisor
organization
course
SOCK10 20251
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Segregation, uppväxtmiljö, sociala nätverk, skolgång, social identitet
language
Swedish
id
9213338
date added to LUP
2025-09-30 12:05:43
date last changed
2025-09-30 12:05:43
@misc{9213338,
  abstract     = {{Segregationen i svenska storstäder utgör en central samhällsfråga som påverkar barns och ungas livschanser. Rosengård i Malmö är ett tydligt exempel på ett område präglat av socioekonomiska utmaningar, där frågor om skola, sociala nätverk och identitet får särskild betydelse. Trots omfattande statistik saknas ofta fördjupade studier som tar avstamp i de ungas egna berättelser.
Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som vuxit upp i Rosengård upplever sin uppväxtmiljö, med fokus på skolgång och sociala nätverk, samt hur dessa erfarenheter format deras sociala identitet och framtida livsval.
Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20–35 år. Materialet har analyserats tematiskt med hjälp av tankekartor för att identifiera centrala mönster. Analysen har förankrats i Bourdieus kapital- och habitusbegrepp, Bronfenbrenners bioekologiska systemteori, Goffmans stigmaanalys samt Tajfels sociala identitetsteori.
Resultaten visar att uppväxten i Rosengård präglas av stark gemenskap och lokalt socialt kapital som erbjuder trygghet, men också risk för social avgränsning och stigmatisering i mötet med majoritetssamhället. Skolan framstår både som en förlängning av det segregerade bostadsområdet och som en möjlig väg till social mobilitet. Föräldrar, fritidsmiljöer och förebilder utanför området identifieras som viktiga faktorer för att bryta negativa mönster. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur segregationens mekanismer formar ungas identitet, handlingsutrymme och möjligheter till förändring.}},
  author       = {{Laham, Malak}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Du blir det du ser}},
  year         = {{2025}},
}