Effekten av “motionsterapi” på fysisk funktion hos patienter med total höftplastik – en systematisk litteraturstudie
(2025)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Total höftplastik (THA) anses vara en effektiv behandling vid höftartros som förväntas resultera i minskad smärta och återställd funktion. Trots att många patienter får goda resultat, upplever en del en kvarstående smärta och funktionsnedsättning efter operationen. Rehabiliteringen efter THA varierar stort mellan olika vårdgivare och det finns en avsaknad av nationella riktlinjer för rehabilitering. Detta arbete ämnade att undersöka evidensen bakom olika former av motionsterapier i form av rehabilitering efter THA.
Syfte/frågeställningar: Syftet var att sammanställa den befintliga evidensen för olika typer av fysisk träning som intervention i rehabiliterande syfte efter THA, samt presentera skillnader i evidensen mellan olika... (More) - Bakgrund: Total höftplastik (THA) anses vara en effektiv behandling vid höftartros som förväntas resultera i minskad smärta och återställd funktion. Trots att många patienter får goda resultat, upplever en del en kvarstående smärta och funktionsnedsättning efter operationen. Rehabiliteringen efter THA varierar stort mellan olika vårdgivare och det finns en avsaknad av nationella riktlinjer för rehabilitering. Detta arbete ämnade att undersöka evidensen bakom olika former av motionsterapier i form av rehabilitering efter THA.
Syfte/frågeställningar: Syftet var att sammanställa den befintliga evidensen för olika typer av fysisk träning som intervention i rehabiliterande syfte efter THA, samt presentera skillnader i evidensen mellan olika former av motionsterapi. Frågeställningarna löd:
● Vad finns det för befintlig evidens för motionsterapi vid behandling efter THA?
● Hur skiljer sig evidensen mellan olika typer av motionsterapi?
Studiedesign: Systematisk litteraturstudie.
Metod: Genom PICO-modellen etablerades relevanta söktermer. Artiklar samlades in från databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane. Därefter skedde ett urval av artiklar utifrån definierade urvalskriterier samt kvalitetsgranskning enligt PEDro-skalan, vilket resulterade i 26 studier som inkluderades i detta arbete. Inkluderade artiklar granskades enskilt av båda författarna oberoende av varandra. Data analyserades genom att sammanställa studiernas interventioner och resultat i tabellform, samt diskutera innebörden av resultaten i en resultatdiskussion.
Resultat: Totalt inkluderades 26 studier i detta arbete. Studiernas data presenterades i en extraheringstabell. Artiklarna delades in i sex kategorier utifrån vilken typ av motionsterapi som genomfördes, inkluderande styrketräning (n=9), konditionsträning (n=2), gångträning (n=3), funktionell träning (n=2), kombinerad träning där flera typer av interventioner implementerades (n=4), samt studier som fokuserade på interventionens frekvens eller tidpunkt (n=6). Studiernas utfallsmått varierade stort, men flertalet interventionsgrupper visade på signifikant förbättring inom styrka, gångförmåga, funktionella tester och självskattningsformulär jämfört med kontrollgrupperna.
Konklusion: Alla inkluderade studier utom en visade på bättre utfall hos höftplastik patienter inom interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Interventionsgrupperna utförde någon form av motionsterapi utöver det som kontrollgrupperna genomförde. Kontrollgrupperna
utförde ofta standardrehabilitering enligt rutinerna för respektive vårdenhet, vilket varierade mellan olika behandlare. Detta antyder att standardrehabilitering i många fall är otillräcklig och i behov av kompletterande motionsterapi. Vilken typ av motionsterapi som har starkast evidens kunde inte fastställas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9214141
- author
- Hendberg, Carl and Lanker, Mattis
- supervisor
- organization
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Total Höftplastik, motionsterapi, rehabilitering, styrketräning, gångträning, konditionsträning, funktion
- language
- Swedish
- id
- 9214141
- date added to LUP
- 2025-10-17 17:03:38
- date last changed
- 2025-10-17 17:03:38
@misc{9214141,
abstract = {{Bakgrund: Total höftplastik (THA) anses vara en effektiv behandling vid höftartros som förväntas resultera i minskad smärta och återställd funktion. Trots att många patienter får goda resultat, upplever en del en kvarstående smärta och funktionsnedsättning efter operationen. Rehabiliteringen efter THA varierar stort mellan olika vårdgivare och det finns en avsaknad av nationella riktlinjer för rehabilitering. Detta arbete ämnade att undersöka evidensen bakom olika former av motionsterapier i form av rehabilitering efter THA.
Syfte/frågeställningar: Syftet var att sammanställa den befintliga evidensen för olika typer av fysisk träning som intervention i rehabiliterande syfte efter THA, samt presentera skillnader i evidensen mellan olika former av motionsterapi. Frågeställningarna löd:
● Vad finns det för befintlig evidens för motionsterapi vid behandling efter THA?
● Hur skiljer sig evidensen mellan olika typer av motionsterapi?
Studiedesign: Systematisk litteraturstudie.
Metod: Genom PICO-modellen etablerades relevanta söktermer. Artiklar samlades in från databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane. Därefter skedde ett urval av artiklar utifrån definierade urvalskriterier samt kvalitetsgranskning enligt PEDro-skalan, vilket resulterade i 26 studier som inkluderades i detta arbete. Inkluderade artiklar granskades enskilt av båda författarna oberoende av varandra. Data analyserades genom att sammanställa studiernas interventioner och resultat i tabellform, samt diskutera innebörden av resultaten i en resultatdiskussion.
Resultat: Totalt inkluderades 26 studier i detta arbete. Studiernas data presenterades i en extraheringstabell. Artiklarna delades in i sex kategorier utifrån vilken typ av motionsterapi som genomfördes, inkluderande styrketräning (n=9), konditionsträning (n=2), gångträning (n=3), funktionell träning (n=2), kombinerad träning där flera typer av interventioner implementerades (n=4), samt studier som fokuserade på interventionens frekvens eller tidpunkt (n=6). Studiernas utfallsmått varierade stort, men flertalet interventionsgrupper visade på signifikant förbättring inom styrka, gångförmåga, funktionella tester och självskattningsformulär jämfört med kontrollgrupperna.
Konklusion: Alla inkluderade studier utom en visade på bättre utfall hos höftplastik patienter inom interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Interventionsgrupperna utförde någon form av motionsterapi utöver det som kontrollgrupperna genomförde. Kontrollgrupperna
utförde ofta standardrehabilitering enligt rutinerna för respektive vårdenhet, vilket varierade mellan olika behandlare. Detta antyder att standardrehabilitering i många fall är otillräcklig och i behov av kompletterande motionsterapi. Vilken typ av motionsterapi som har starkast evidens kunde inte fastställas.}},
author = {{Hendberg, Carl and Lanker, Mattis}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Effekten av “motionsterapi” på fysisk funktion hos patienter med total höftplastik – en systematisk litteraturstudie}},
year = {{2025}},
}