Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Distriktssköterskors Erfarenheter på det Hälsofrämjande Arbetet

Christersson, Daniel LU and Naseri Safi, Salma LU (2025) DSKM22 20252
Department of Health Sciences
Faculty of Medicine
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är centralt i den kommunala primärvården och påverkas av organisatoriska förutsättningar samt krav och förväntningar från patienter, anhöriga och verksamhet. Dessa faktorer kan inverka på arbetsmiljön och upplevelsen av meningsfullhet i yrkesrollen.
Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter på deras hälsofrämjande arbete inom kommunal primärvård samt hur detta påverkar deras arbetsmiljö.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sju distriktssköterskor. Data analyserades genom induktiv innehållsanalys.
Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att skapa förutsättningar för ett meningsfullt hälsofrämjande arbete och Mellan... (More)
Bakgrund: Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är centralt i den kommunala primärvården och påverkas av organisatoriska förutsättningar samt krav och förväntningar från patienter, anhöriga och verksamhet. Dessa faktorer kan inverka på arbetsmiljön och upplevelsen av meningsfullhet i yrkesrollen.
Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter på deras hälsofrämjande arbete inom kommunal primärvård samt hur detta påverkar deras arbetsmiljö.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sju distriktssköterskor. Data analyserades genom induktiv innehållsanalys.
Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att skapa förutsättningar för ett meningsfullt hälsofrämjande arbete och Mellan professionella ideal och yttre förväntningar. Främjande faktorer var möjligheter till kompetensutveckling, ett närvarande och strukturerat ledarskap samt delaktighet i beslutsfattande. Begränsande faktorer var brist på tid, otillräcklig bemanning och otydliga organisatoriska strukturer, vilket skapade frustration och stress. Otydlighet kring ansvarsfördelningen mellan individ och organisation ledde till känslor av maktlöshet. Patienters och anhörigas krav kunde ibland stå i kontrast till långsiktiga hälsofrämjande mål, men delaktiga anhöriga kunde även fungera som en resurs i patientens egenvård.
Konklusion och implikationer: Studien visar att bristande förutsättningar för kompetensutveckling skapar frustration och känslor av otillräcklighet hos distriktssköterskor, vilket försvårar det hälsofrämjande arbetet. För att arbetet ska upplevas som begripligt, hanterbart och meningsfullt krävs organisatoriskt stöd med tid, resurser och lärande. Kompetensutveckling inom hälsofrämjande metoder och kommunikation stärker både professionella yrkesrollen och vårdkvaliteten, vilket bidrar till en mer hållbar primärvård. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Christersson, Daniel LU and Naseri Safi, Salma LU
supervisor
organization
course
DSKM22 20252
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Arbetsmiljö, distriktssköterska, hälsofrämjande arbete, kompetensutveckling, kommunal primärvård, ledarskap
language
Swedish
id
9214758
date added to LUP
2025-11-14 15:49:05
date last changed
2025-11-14 15:49:05
@misc{9214758,
  abstract     = {{Bakgrund: Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är centralt i den kommunala primärvården och påverkas av organisatoriska förutsättningar samt krav och förväntningar från patienter, anhöriga och verksamhet. Dessa faktorer kan inverka på arbetsmiljön och upplevelsen av meningsfullhet i yrkesrollen.
Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter på deras hälsofrämjande arbete inom kommunal primärvård samt hur detta påverkar deras arbetsmiljö.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sju distriktssköterskor. Data analyserades genom induktiv innehållsanalys.
Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att skapa förutsättningar för ett meningsfullt hälsofrämjande arbete och Mellan professionella ideal och yttre förväntningar. Främjande faktorer var möjligheter till kompetensutveckling, ett närvarande och strukturerat ledarskap samt delaktighet i beslutsfattande. Begränsande faktorer var brist på tid, otillräcklig bemanning och otydliga organisatoriska strukturer, vilket skapade frustration och stress. Otydlighet kring ansvarsfördelningen mellan individ och organisation ledde till känslor av maktlöshet. Patienters och anhörigas krav kunde ibland stå i kontrast till långsiktiga hälsofrämjande mål, men delaktiga anhöriga kunde även fungera som en resurs i patientens egenvård.
Konklusion och implikationer: Studien visar att bristande förutsättningar för kompetensutveckling skapar frustration och känslor av otillräcklighet hos distriktssköterskor, vilket försvårar det hälsofrämjande arbetet. För att arbetet ska upplevas som begripligt, hanterbart och meningsfullt krävs organisatoriskt stöd med tid, resurser och lärande. Kompetensutveckling inom hälsofrämjande metoder och kommunikation stärker både professionella yrkesrollen och vårdkvaliteten, vilket bidrar till en mer hållbar primärvård.}},
  author       = {{Christersson, Daniel and Naseri Safi, Salma}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Distriktssköterskors Erfarenheter på det Hälsofrämjande Arbetet}},
  year         = {{2025}},
}