Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Distriktssköterskors erfarenheter av screening med Edinburgh Postnatal Depression Scale på Barnavårdscentralen

Fager, Jennifer LU and Öhlander, Pernilla LU (2025) DSKM22 20252
Department of Health Sciences
Faculty of Medicine
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Postpartumdepression är en allvarlig diagnos som drabbar 10-13% av nyblivna mödrar. För att möjliggöra tidig identifiering ska alla nyblivna mödrar i Sverige erbjudas screening med självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Forskningen kring distriktssköterskors upplevelser av screeningen i Sverige är bristfällig. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med EPDS för att identifiera och stötta mödrar med postpartumdepression på barnavårdscentralen (BVC). Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. En egenkonstruerad intervjuguide användes och urvalet bestod av elva distriktssköterskor på olika BVC i Skåne. Insamlad data analyserades... (More)
Bakgrund: Postpartumdepression är en allvarlig diagnos som drabbar 10-13% av nyblivna mödrar. För att möjliggöra tidig identifiering ska alla nyblivna mödrar i Sverige erbjudas screening med självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Forskningen kring distriktssköterskors upplevelser av screeningen i Sverige är bristfällig. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med EPDS för att identifiera och stötta mödrar med postpartumdepression på barnavårdscentralen (BVC). Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. En egenkonstruerad intervjuguide användes och urvalet bestod av elva distriktssköterskor på olika BVC i Skåne. Insamlad data analyserades med hjälp av induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: EPDS i praktiken, Dialogen är avgörande för en meningsfull screening samt Utmaningar med screeningen. EPDS fungerade som en dörröppnare till ämnet psykisk ohälsa, men formuläret behövde kompletteras med samtal. Tillit och kontinuitet var centralt för att skapa meningsfulla samtal, medan språkbarriärer, kulturella skillnader och omoderna formuleringar utgjorde hinder. Konklusion: EPDS är ett uppskattat hjälpmedel men formuläret behöver kompletteras med djupare samtal, där en förtroendefull relation är avgörande. Det finns flera utmaningar med screeningen, såsom stigma, språkförbistring och kulturbarriärer. Resultatet indikerar även att formuläret kan behöva revideras gällande formuleringar och innehåll. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Fager, Jennifer LU and Öhlander, Pernilla LU
supervisor
organization
course
DSKM22 20252
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Barnhälsovård, Distriktssköterska, Edinburgh Postnatal Depression Scale, Kontinuitet, Kulturella skillnader, Postpartumdepression, Samarbete, Språkförbistring, Tilltro
language
Swedish
id
9214972
date added to LUP
2025-11-14 15:49:23
date last changed
2025-11-14 15:49:23
@misc{9214972,
  abstract     = {{Bakgrund: Postpartumdepression är en allvarlig diagnos som drabbar 10-13% av nyblivna mödrar. För att möjliggöra tidig identifiering ska alla nyblivna mödrar i Sverige erbjudas screening med självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Forskningen kring distriktssköterskors upplevelser av screeningen i Sverige är bristfällig. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med EPDS för att identifiera och stötta mödrar med postpartumdepression på barnavårdscentralen (BVC). Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. En egenkonstruerad intervjuguide användes och urvalet bestod av elva distriktssköterskor på olika BVC i Skåne. Insamlad data analyserades med hjälp av induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: EPDS i praktiken, Dialogen är avgörande för en meningsfull screening samt Utmaningar med screeningen. EPDS fungerade som en dörröppnare till ämnet psykisk ohälsa, men formuläret behövde kompletteras med samtal. Tillit och kontinuitet var centralt för att skapa meningsfulla samtal, medan språkbarriärer, kulturella skillnader och omoderna formuleringar utgjorde hinder. Konklusion: EPDS är ett uppskattat hjälpmedel men formuläret behöver kompletteras med djupare samtal, där en förtroendefull relation är avgörande. Det finns flera utmaningar med screeningen, såsom stigma, språkförbistring och kulturbarriärer. Resultatet indikerar även att formuläret kan behöva revideras gällande formuleringar och innehåll.}},
  author       = {{Fager, Jennifer and Öhlander, Pernilla}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Distriktssköterskors erfarenheter av screening med Edinburgh Postnatal Depression Scale på Barnavårdscentralen}},
  year         = {{2025}},
}