Registerkvalitet och dess inverkan vid värdering av jordbruksmark

Abstract

In Sweden, the National Tax Board produces tax assessment values for all properties. This value is based on information obtained by the property owner during the property tax assessment and on the National Tax Board's developed guideline values. It is the value factors area, condition and drainage that affect the value.

This thesis examines how the area data for agricultural land in different statistical sources correspond to each other. In addition, the valuation model for agricultural land is studied and how a change in the number of condition classes and the occurrence of different condition classes on a property affects the tax assessment value. The aim is also to find out how the process of obtaining tax assessment data for agricultural land can be facilitated for property owners.

The results show that the area data do not correspond completely correctly with each other. Some reasons for this are different definitions and delimitations of what is included in each statistical source, different reference years, different data collection methods and different measurement accuracy. There are measures that prevent the occurrence of different condition classes on a property from affecting the tax assessment value. However, further studies are required to determine how a change in the number of condition classes affects the tax assessment value.

Finally, a number of suggestions for improvement have been developed. The aim of these proposals is to simplify property tax assessment for property owners and to obtain a more reliable tax assessment value. The proposals are based on simplifying the guidance for the choice of condition class and on using other statistical sources instead of the property owner's stated data.

Abstract (Swedish)

Syftet med detta examensarbete var att klargöra vilka statistikkällor innehållande arealuppgifter för jordbruksmark som finns åtkomliga samt att undersöka
skillnaderna mellan de olika källorna. Intentionen var även att komma fram till förslag kring hur inhämtningen av taxeringsuppgifter vid fastighetstaxeringen kan förenklas respektive underlättas för fastighetsägare samt hur andra statistikkällor kan användas för att uppnå mer korrekta taxeringsuppgifter och därmed ett tillförlitligare taxeringsvärde. Förutom detta studerades värderingsmodellen för jordbruksmark med avsikten att undersöka hur värderingsnoggrannheten påverkades av en förändring av antalet beskaffenhetsklasser respektive av förekomsten av olika beskaffenhetsklasser på en fastighet.

Metoden för att besvara frågeställningarna var av undersökande karaktär, där statistikkällorna fastställdes genom intervjuer och litteraturstudier. En jämförelse av de olika källorna gjordes på aggregerad nivå genom att studera hela Sveriges samt Skåne läns jordbruksmarksareal respektive på fastighetsnivå genom fallstudier av tio slumpmässigt utvalda fastigheter i Skåne. Intervjuerna var semistrukturerade och bestod av tio förberedda intervjufrågor som ställdes till en fastighetsmäklare samt till två fastighetsvärderare. Intervjusvaren användes i kombination med de tillgängliga statistikkällorna för att besvara frågeställningarna.

Resultatet visade att det finns sex olika statistikkällor innehållande arealuppgifter för jordbruksmark. Dessa statistikkällor är fastighetsregistret, fastighetstaxeringsregistret, Jordbruksverkets blockdatabas, Jordbruksverkets officiella statistik, Statistiska centralbyråns statistik samt Sveriges lantbruksuniversitets riksskogstaxering. Studierna av statistikkällorna med uppgifter på aggregerad nivå indikerade att lägst areal redovisas av Jordbruksverket, följt av Statistiska centralbyrån samt att de största arealangivelserna presenteras i Sveriges lantbruksuniversitets riksskogstaxering. Vid fallstudierna av enskilda fastigheter framgick det att arealerna i Jordbruksverkets blockdatabas är lägst samt att fastighetsregistret och fastighetstaxeringsregistret innehåller tämligen kongruenta arealuppgifter. Några anledningar till arealskillnaderna är att statistikkällorna har olika definitioner och avgränsningar av vad som ingår i respektive statistikkälla, innefattar olika referensår och datainsamlingsmetoder samt tillämpar olika mätnoggrannhet.

För att underlätta fastighetstaxeringen för fastighetsägare samt för att uppnå ett tillförlitligare taxeringsvärde är förbättringsförslagen att hämta arealerna åkermark och betesmark från Jordbruksverkets blockdatabas, ange värdeområdets genomsnittliga värde med ett siffervärde samt att ange tydliga förklaringar kring åtgärder om fastigheten innehåller olika beskaffenhetsklasser. Gällande hur en förändring av antalet klasser påverkar värderingsnoggrannheten finns det olika åsikter och en kvantitativ analys hade behövts genomföras för att kunna besvara frågeställningen. Däremot påverkas inte värderingen av att det finns olika beskaffenhetsklasser på en fastighet, eftersom det går att dela upp fastigheten i olika värderingsenheter. Dock krävs det att fastighetsägaren är medveten om att detta alternativ finns.

Slutsatsen är att det finns skillnader mellan alla statistikkällors arealuppgifter, där innehållet i respektive statistikkälla beror på arealuppgiftens och statistikkällans syfte. Det går att förbättra fastighetstaxeringen för fastighetsägare, men det kräver arbete och även med ovanstående förbättringsåtgärder kretsar ansvaret fortfarande till stor del kring fastighetsägarna.

Popular Abstract (Swedish)

Efter fem lärorika, intressanta och roliga år på civilingenjörsprogrammet med
inriktning lantmäteri på Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, var det dags att skriva mitt examensarbete. Examensarbetet har skrivits under vårterminen 2025 vid avdelningen för fastighetsvetenskap och motsvarar 30 högskolepoäng.
Jag vill rikta ett stort tack till Henrik Roos och Irena Drogou på Lantmäteriet i Gävle för att jag fick förtroendet att skriva detta examensarbete samt för givande diskussioner.
Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Fredrik Warnquist på Lunds
universitet som har inspirerat och väglett mig genom arbetet. Även ett stort tack tillintervjupersonerna Gustaf Magnusson-Kroon, Emma Nilsson och Maria Nilsson för att ni ville bidra med era värdefulla synpunkter samt till Henrik af Klinteberg som har bidragit med givande inledande information om ämnet. Slutligen vill jag även tacka familj och vänner för all stöttning och förståelse under hela arbetet.
Examensarbetet har mestadels skrivits i Trelleborg omgiven av åkermark av högsta
klass med vårsådd, blommande rapsfält och skörd i augusti. Landskapet och jag har
följts åt.

• author: Erös, Lina
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Register quality and its impact on the valuation of agricultural land
• course: VFTM01 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: fastighetstaxering, taxeringsuppgifter, taxeringsvärde, areal, beskaffenhetsklass, jordbruksmark, åkermark, betesmark, statistikkällor, värderingsmodell
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 25/5591SE
• language: Swedish
• id: 9216030
• date added to LUP: 2025-12-11 13:51:26
• date last changed: 2025-12-11 13:51:26